Jag fick ett mail häromdagen. Från en dobermannägare vars hund hade såna problem med hälsan att den troligen måste avlivas. Personen i fråga undrade om jag kunde hjälpa till med råd och tips om hur man skulle kunna informera andra om problemen som med största sannolikhet är ärftliga. Dvs sprida informationen om kombinationen /linjerna.
En snabb koll på hunddata sa mig att både tiken och hanen i fråga hade fått flera kullar var för sig och dessutom parats två gånger med varandra. Statistiken för de olika kullarna var både dålig som i att få hundar var testade och de hundarna som var testade hade dåliga resultat. Inga eller få tävlingsmeriter förutom utställning.
Vad ska man svara? Hör av dig till din uppfödare känns ju som ett dåligt tips eftersom den människan redan parat två hundar som hade lika dålig statistik (eller helt frånvaro av den) inte bara en utan två gånger.
Skyll dig själv kanske? Men kan man säga så till en valpköpare som inte vet bättre utan att lägga skuld på uppfödaren som borde vara den som vet bättre än att avla så? Dessutom har jag varit i den sitsen själv. Jag trodde jag var påläst men så här i efterhand kan jag konstatera att jag hade noll koll när jag köpte Lina.
Skriv på dobbeforum/vovve.net/blogg och berätta om dina upplevelser i förhoppning att någon ser och kan läsa informationen? Näe, det går ju inte heller för då är det häxjakt och det blir ramaskri. Jag använde ordet bajsavel istället för skitavel och det har ju blivit en grej bara det för vissa. För att inte tala om när jag skrev ETT inlägg på bloggen om mitt köp av Lina, det tog flera år av hot via mail från hennes uppfödare innan det tystnade (håller en tumme!). Vill jag tipsa någon annan om att sätta sig i den siuationen?
Näe, jag kan tyvärr inte hjälpa dig . Jag beklagar är det sista alternativet.
Vad hade ni svarat?
Kan samtidigt tycka att de är hemskt att inte göra de känt vilken hund de är. Att hunden är sjuk är inget påhopp utan fakta. Att då skriva vilka hundar de är, hjälper alla i val av linjer och hundar i framtiden. Om min hund var sjuk (som man vet har med kassavel att göra) skulle jag vilja att framtida valpköpare vet om de. Inte för att svartmåla någon utan för att förhoppningsvis hindra någon annan för att få vara med om samma sak.
Oj, det låter allvarligt att det är sådana bekymmer inom Dobermannavärlden. Jag ska berätta en väldigt jobbig situation jag varit med om för dig. För många år sedan nu (10) så köpte jag en golden retriver hanne på fem månader. Det var en mycket vacker hund, mörkt brun och av jaktvariant. Uppfödaren samarbetade med två andra uppfödare och tillsammans drev de kennel, forum på nätet och de sålde mängder med valpar.
Redan på hemvägen märkte vi att hunden hade rejäla problem med magen. Superlös avföring som förvärrades hemma. Efter tre veckor fick jag gå till veterinär som konstaterade att hunden var sjuk och att det skulle behövas omfattade utredningar för att se vad diarren berodde på. Friskintyget jag hade fått blev jag fundersam över eftersom veterinären ochså var kennelägare. När jag ifrågasatte uppfödaren blev jag bombarderad på forumet av de andra kennelägrna av hot och förebråelser.
Jag kontaktade då SKK och vi lämnade tillbaka hunden. Jag skrev ett långt brev och fick rätt hos SKK, Därför skulle jag rekommendera att skriva brev till juristerna på SKK över orättvisa och olagliga hundaffärer. Det är viktigt att informera och synliggöra dålig avel. Jag skaffade inte en hund på flera år efter det. En mardröm var det från början till slut. Men jag tror att min anmälan gjorde det bättre för många andra valpköpare som inte haft hund tidigare. MItt råd är: Anmäl!
Det är svårt med sådana där situationer. Frågan är vad syftet med att sprida informationen om en viss uppfödare är, jag kan tänka mig att hundägaren är bitter och kanske vill ha en hämnd, men behöver inte vara så. Om personen vill hindra att det avlas fram sjuka hundar är första steget att endast köpa hundar som har dokumenterat friska föräldrar, syskon och tidigare avkommor. Att engagera sig i till exempel rasklubben kanske är ett alternativ om en vill syssla med förebyggande arbete. Tror dock inte det är så lönt att hänga ut enskilda uppfödare, för de som är engagerade i rasen och tävlar vet troligen vad de vill ha och köper inte hund från dessa linjer gissar jag.
Så, mitt råd till denna dobermannägare är att kontakta uppfödaren om situationen, gärna skriftligt, bara för att ha det gjort. Nästa steg är väl att inte köpa en till hund från uppfödare som inte prioriterar att avla på friska, sunda och arbetande dobermann. Snacka ”skit” på forum vet jag inte, om personen inte är bra på att uttrycka sig sakligt i skrift så skulle jag nog avråda från det… Kontakta SKK eller rasklubben kanske är ett alternativ? Nu är jag inte insatt i dobermannklubben, men en del rasklubbar har öppen statistik på sina hemsidor över sjuka hundar, tex bärare av PRA eller så. Något jag tycker fler rasklubbar ska inspireras av!
Oj, vad svårt…
Med risk för att bli missförstådd…
Visst måste uppfödare ta sitt ansvar! Förhoppningsvis avlar de dock inte på dåliga djur med flit, men en del kanske ha lite för mycket ”rosaskimmer” för ögonen när de ser på sina egna hundar. Andra alldeles för lite kunskap. Sen är det alltid lätt att sitta med facit i efterhand och döma. Ibland görs kombinationer som man verkligen tror på och som borde bli kanon, men generna passar inte ihop att det blir ”bajs” av alltihop…
Men även valpköparna har stort ansvar. Precis som innan man köper ny bil, gps, mobiltelefon etc måste man kontrollera innan man köper hund. Precis som att jag inte skulle lita på en bilförsäljare (de är ju iofs ökända…) så är ju även uppfödarna försäljare som ”vill bli av med” sin `”vara”. Men det är svårt att leta information när man inte vet riktigt vad man ska leta efter och kanske inte heller var.
Minns när vi köpte vår första setter, vi var mycket pålästa (för att vara nybörjare) och visste bland annat att man skulel kontrollera så att föräldrarna inte hade höftledsfel. Därför bad vi uppfödaren (den vi valde efter att ha besökt tre) visa stamtavlan för valpen. Det gjorde hon så gärna och förklarade etc. Men… i stamtavlan fanns där en asterix efter namnen… Mycket konstigt tyckte vi, borde det inte stå att hunden är fri och en asterix borde väl betyda att något är fel, inte att något är bra? :)
Om det uppenbart brustit hos uppfödaren tycker jag Ulrikas råd ovan är bra – anmäl!
Uppfödarna måste ta sitt ansvar – för man ska inte behöva läsa på i flera år innan man vågar köpa en valp!!! Jag tycker att han/hon måste kunna skriva på vovve eller varsomhelst att ”min hund är sjuk”! Om Midde skulle bli sjuk skulle jag skriva det på min blogg, inte för att hänga ut uppfödaren (som f ö har skrivit på sin hemsida när någon av hennes valpar dör – eloge till henne!!) utan för att informera – det är stor skillnad!!!
Det är ju inte så lätt att forska runt om hurvida de hundarna som man vill ha valp efter har varit sjuka eller hur det ser ut bakåt i leden.
För vem pratar om sånt? Man kan visserligen inte jämför en hund och en bil men om jag köper en bil och inte är nöjd är det ingen som ”halshugger” en för att man talar om sin åskit.
Det borde vara samma när det gäller kennlar , man borde kunna skriva vad man tycker men hålla det på en ”normal” nivå. För vem är det man lurar när man ”sopar sakerna under mattan” och låtsas att det inte finns?
:!: Sen en annan sak är att jäkla skitprat , om folk kunde lära sig att gå till KÄLLAN :!:
Vet man inte varför hund X dog utan bara hört så kanske man ska kolla upp att detta verkligen stämmer.
Samma gäller sjuka hundar där uppgifterna inte kommer från ägaren själv.
Vi borde vara mer öppna mot varandra och när en hund blir sjuk så måste man ju för den delen inte ”hänga” uppfödaren. Det finns dom som gör allt i sin makt för att få fram bra hundar och ska dessa då klassas som dåliga uppfödare pga det , tycker inte jag. Det viktiga är ju vad uppfödaren gör för att undvika och hur denne beteer sig om problem uppstår.
:dog: Anna, precis. Egentligen är det inte så invecklat. Det är många dobermannbloggare som jag följt som förlorat sina hundar och de flesta har skrivit om det, hur det gick till och varför. Oavsett om det varit sjukdom, hög ålder eller en olycka.
Problemet är hur den informationen tas emot av uppfödarna just när det gäller sjukdomar/defekter. Att en liten klick blir arga över att det pratas om avel, att man inte får nämna några hundar osv.
:dog: Ulrika,vilken tråkig historia! Fy för stackars lille valpen, fy för uppfödare som var dumma. Skönt att höra att du fick rätt i alla fall.
Jag tror inte att det är så specifikt för just dobermann att det avlas på utställningsmeriter istället för mentalitet/hälsa.
Det finns flera sjukdomar som inte syns/finns med på hunddata som drabbar dobermann; dåliga knän och korsband, wobbler, DCM mm och de är ju med största sannolikhet ärftligt.
Så finns det verkligen så mycket att anmäla för denna hundägare? Jag tror inte det tyvärr. Att hundar blir sjuka och måsta tas bort eller dör tidigt är inte konstigt, det konstiga är kennlars/uppfödares reaktion på informationen.
Jag vet precis vilcken hund det är ju men skulle jag skriva ner det på bloggen så skulle det bli världskrig, även om jag inte på något sätt hade gjort det för att sätta dit någon eller vara ute efter att skada. Personen som skrev till mig vill ju bara att ingen annan ska behöva råka ut för samma sak med sin älskade vovve.
:dog: Ida, nu ska jag inte prata för någon annan här men min uppfattning är att personen skrev till mig för att hundägaren vill ha ut informationen endast i syfte att förhindra att andra hamnar i samma hemska sits. (Dvs behöva ta bort sin hund i väldigt ung ålder.)
Jag tror många valpköpare och uppfödare skulle vara väldigt positiva till mer öppenhet, fakta och register. Jag vet att jag inte hade haft något problem med det i alla fall. Blir någon av mina hundar sjuka så skulle jag dela med mig för avelns skull, inte för att straffa någon uppfödare på något sätt.
Att forum genast blir samma sak som att snacka skit är riktigt trist. Men det är ju dit det tenderar att bära av i såna trådar/inlägg. Tyvärr, för det är ju annars ett utmärkt sätt att sprida information så länge det håller sig på saklig nivå.
Sist men inte minst så tror jag att de flesta lär sig av misstagen och inte köper hund från samma ställe igen. Både du och jag har ju hamnat i förstagångsfällan och det är dem det är svårast att nå ut till upplever jag det som; de som köper dobermann för första gången.
:dog: Anna, verkligen svårt!
Det där med rosa skimmer låter gulligt men är bedrövligt! Jag tror inte heller att uppfödare avlar dåligt med flit, men ibland blir jag väldigt nyfiken på hur tusan de tänkte!
Skillnaden på att köpa hund och ny mobil är att mobiltelefontillverkarna gör allt i sin makt för att göra de bästa telefonerna och vinna flest kunder osv. Det kan man ju knappast säga om en del uppfödare. Men visst är det så som du säger, valpköparna har ju ett eget ansvar, utan deras hjälp med att ta hunden hunden på MH/MT och röntga höfter osv har ju inte uppfödarna så mycket att bygga aveln på framåt i tiden.
Jag har länge förespråkat att man ska tänka lite bilförsäljare även med uppfödarna, att de vill bli av med valparna. Att den av uppfödaren påstådda ”perfekta hanen för denna kombinationen” kanske är hane nummer tio på önskelistan för att alla andra hanhundsägare sagt nej redan. Osv
:dog: Heléne det har du rätt i. Man ska inte behöva veta mer om dobermann än uppfödaren för att köpa en valp!
Kanske har inte uppfödarna kommit lika långt som valpköparna (dvs bloggarna) där. Vi är nu vana vid att skriva om med- och motgångar med våra hundar och för mig är det inte ett dugg konstigt att läsa om ärlighet kring att hunden är sjuk eller dör.
:dog: Camilla, man får vara detektiv!
Där skrev du något klokt också! Denna eviga ryktesspridning! Jag har hört en del grejjer ibland och har då mailat/hört av mig direkt till den det handlar om eller berör. Det är ju sällan som de elaka ryktena stämmer heller!
Jag hoppas att vi kommer ikapp lite där, att alla skaffar en blogg eller hemsida och börjar berätta. :wink:
Jag skulle inte ta hänsyn till någon uppfödare jag hade bara skrivit av mig det jag ville ha sagt. De vill ju att man röntgar sin hund och kollar andra saker. Då måste ägaren ju få säga vad resultaten blev ??
Där har du verkligen en poäng! Hälsostatusar som finns på hunddata är det ingen som blir sur över att man talar om.
Verkligt trist då det blir så. Hundägaren borde i alla fall nämna det åt uppfödaren, så att uppfödaren får veta att hunden som kommer från den uppfödningen har sjukdomen/felet som är så pass allvarligt. Går i övrigt inte att göra allt för mycket, tyvärr. Åt vänner och bekanta kan man ju alltid berätta att den uppfödaren inte är seriös och varför man inte anser det.
Jag köpte en hund av en ny ras, kontrollerade med uppfödaren en massa saker om hunden som var 6 månader gammal. Vilket betyder att tiken där borde ha lärt sig en del vid det laget. Då jag får hem hunden så kan man inte ens ana att det är samma hund som vi pratat om. Var tvungen att omplacera den här hunden på grund av det, och personen som köper hunden av mig, som är insatt i den rasen, berättar att uppfödaren som hunden kommer ifrån, personen jag köpt hunden från alltså, är en sån person som bara är ute efter att tjäna pengar på sina hundar. Jag skulle inte bry mig om hon var ute efter att tjäna pengar på sin hundar, så länge hon avlar på sunda och friska hundar, är ärlig om valpköpare och dessutom tar hand om hundarna på bra sätt. Men nu var inte fallet så.
Men som du skriver, det finns inte mycket att göra åt det. Tyvärr. Jag vet inte om det finns någon möjlighet att kontakta SKK, då man är flera personer som har dåliga erfarenheter av uppfödare som är med i SKK?
Vad smidigt det skulle vara om man kunde upprätta ett register där sjuka hundar registreras.
Då skulle man lätt kunna gå in och kolla upp en hund och ser man då ett registreringsnummer som förekommer i stamtavlan drar man öronen åt sig direkt.
Det borde tom vara ett krav att sjuka hundar förs in i ett öppet register för som köpare tycker jag att man har rätt att veta om det finns skäl att vara orolig/dra sig ur. En hund räknas som en vara och man vill vara på det säkra med att man inte köper en defekt vara.
Om uppfödarna sedan känner sig uthängda ger jag blanka f*n i för de är högst delaktiga vare sig de vill eller inte.
Ärlighet varar längst, så egentligen – varför skulle det vara så fel att skriva om det? Men som sagt, ramaskri och anonyma kommentarer. Man har ju bättre saker för sig om dagarna!
Kul med tävlingspremiär och jag tycker att domaren var snål (utan att ha sett er) :grin:
Och så vill jag säga att jag saknar dig på Opera :) Du hör liksom ”hemma” där, haha!
Har själv haft en hund jag fick ta bort vid 6,5 års ålder pga (flera) sjukdomar. Jag gjorde som så att jag dels bloggade (behövde skriva av mig), dels skrev jag sjukdagbok (för min skull) för att kunna se hur de olika medicinerna fungerade/ej fungerade – även detta gjorde jag på min hemsida. När jag sedan var tvungen att ta bort henne då jag kände att det inte var försvarbart att försöka mer så skrev jag mail både till uppfödaren (privat utan kennelnamn) samt till Rastas mammas uppfödare (stor schäferkennel) där jag skrev att jag älskat hunden över allt annat och inte anklagade dem för vad som skett men att jag ville informera om vad min hund hade för sjukdomar. Då kände jag att jag i vart fall informerat. På så sätt vet de vad som (eventuellt) finns i deras linjer. För ibland är det ju faktiskt så att det snackas mycket, skrivs på bloggar och i forum men ingen informerar uppfödaren – eller som i detta fall uppfödarens uppfödare. Fick dock inget svar från någon av dem.
:dog: Veronica. Det knäppa är att att jag tror inte att det finns något att anmäla direkt till SKK och uppfödaren vet nog om detta också.
Det är egentligen andra valpköpare som borde få infon för att det ska göra nytta ju.
Trist erfarenhet du haft, tråkigt att höra. :(
:dog: Erika, ett register med alla hundar skulle det finnas. Sjuka or not. En sjuk hund kan ju vara kullsyskon med en frisk hund nämligen!
Sant, de är högst delaktiga vare sig de vill det eller inte…
:dog: Linda, jupp. Problemet är väl att det blir sånt hallabaloj! Liv i luckan och elakheter. Folk läser bloggar och hemsidor som djävulen läser bibeln.
Men roligt var det att tävla och vi ska tävla snart igen, för en annan domare ;)
:dog: Anna, det där är ju ett klockrent exempel på att det inte är några som helst konstigheter att ha en sjuk hund. Jag skulle ju antagligen ha gjort exakt likadant om det gällde någon av mina hundar.
Lite trist att du inte fick svar men så kanske det är ibland..
Första kommentaren från mig (som varit trogen läsare nästan sedan starten). :grin:
Vet inte hur det är i er rasklubb, men har ni inte ett avelsråd? I så fall är det bra att informera där. Sedan såklart försöka vara öppen med det, så att folk blir medvetna om det..
”Min” klubbs avelsråd har uppgifter på mer eller mindre alla hundar som gått i avel, och deras avkommestatistik, även sådan som inte syns på hunddata. Glöm inte att hanhundsägaren säkert också vill ha info!
Gränsen är ju hårfin mellan öppenhet och skitsnack. Som hanhundsägare kan jag säga att jag har fått höra både det ena och det andra om min hund, och hans hälsotillstånd. Då försöker jag ändå vara så öppen det går för att undvika ryktesspridning.. Men såklart vill jag följa hur det går för avkommorna, och kanske särskilt om någon skulle bli sjuk på något sätt!
Bra att ägaren vill vara öppen!
Tack för din kommentar Bea! :)
Rasklubbens avelsråd för ingen sådan statistik vad jag vet.. Annars hade jag hänvisat dobermannägaren som mailade mig direkt dit. Det känns som att medlemmarna i SDK (valpköparna) är positiva till ett sånt register men jag tror att uppfödarna inte är lika försjusta i idén.
Håller med om att det är en hårfin gräns det där. Jag tycker att det oftast är när anonyma fegisar börjar skriva som det spårar ut i kommentarerna. Sen är det många som läser det som skrivs och sedan tolkar texten som de vill också. Det är mycket känslor inblandade också tydligen.
Jag tycker att det låter som att du gjort så gott du kunnat som hanhundsägare genom att försöka vara rak och öppen. Engagerade hanhundsägare är ju guld värda för övrigt!
Självklart tycker jag att uppfödaren ska bli informerad om fallet vare sig uppfödaren har visat sig intresserad eller inte. Då kan uppfödaren välja om uppfödaren är intresserad av att informera de andra närbesläktade syskonen till den sjuka hunden så att de kan testa sina hundar. Är inte uppfödaren intresserad av detta eller inte ger någon respons på kontakten så är det bara att informera genom tex ett forum. Jag är dåligt insatt i regler och lagar, men om personen själv som är drabbad av den sjuka hunden skriver på tex dobbeforumet att min hund som heter ……………….. (stamtavlenamnet) och vad just denna hunden är drabbad av och vad det ger för konsekvenser. Så upplever jag att det inte är att svartmåla någon utan att man bara informerar de med kullsyskon till hunden att de kan göra de test som behövs för att säkra att deras hundar är friska eller behöver behandling.
Mamma köpte en riesenschnauzer för ca 10 år sedan, när hanen var ca 2 år gammal ringde uppfödaren hem till mamma och berättade att ett av syskonen hade dött under en sövning och att man konstaterat någon typ av hjärtfel som hittades på ännu ett syskon. Så uppfödaren ringde runt till alla som var berörda av problemet och informerade också att den tiken var plockad ur avel. Då tar man verkligen sitt ansvar.
Jag tycker att ger man uppfödaren chansen att ta sitt ansvar genom att bli informerad om läget och att informera andra berörda så har ju uppfödaren ett val om uppfödaren vill ta det ansvaret eller ej. Hade jag varit uppfödare hade jag föredragit att välja att själv informera berörda istället för att det ska läggas ut på ett forum. Men tar inte uppfödaren det ansvar som det faktiskt innebär att föda upp hundar och sen ge den support som en valpköpare faktiskt förtjänar så varför ska man då visa respekt till uppfödaren.
Kloka tankar Susanne! Det vore ju helt klart bäst om man först hörde av sig till uppfödaren om ens hund är sjuk och låter denne få chansen i alla fall.
Jag hade visserligen inte brytt mig om jag infon via kenneln eller via forum så, men det känns ju mer rätt att det ska komma från uppfödaren.
Va kul att höra att din mammas uppfödare var så redig och ringde runt och informerade. Sånt gillar jag att få höra!
Det är väl ett ge-och-ta förhållande det där med uppfödare och valpköpare. Sen är det ju skillnad på hur många valpköpare man har också. Inte lika lätt att ha bra kontakt med flera hundra som max ett tjugotal…
Nu skriver jag fast än jag vet att jag får skit för att bara ha öppnat munnen ;)
Detta är det tips som jag gett generellt vad det än gäller. Ge uppfödaren en chans, tala om för henne/honom att du tänker gå ut med detta för att andra ska få veta att någonstans i linjerna av hannen eller tiken finns detta. Ge henne/ honnom en chans att själv få vara först med att ”outa” detta, och om hon eller han inte tar tillfället i akt så kan du sedan sakligt berätta om din hunds problem. Jag beklagar att du inte fått en bättre tid med din hud, min egen dog i DCM för ett halvår sedan och jag förstår din förtvivlan… Bättre lycka med nästa hund!