Någon gång i förmiddags började det snöa och det har det gjort sedan dess. Vintern är äntligen tillbaka!
Vi åkte till isen och åkte 8 härliga km i finkornigt snövirvel! Jättehärligt även om snön bara hade hunnit bilda ett tunt lager snö på den något frasiga snö/is-ytan. Jag kunde ju styra var vi åkte genom att vända skidorna dit vi skulle men mycket mer än så var det inte. Hade Iris velat dra mig åt fanders så hade hon kunnat göra det, bromsa med längskidor på isigt flackt underlag… nej det går inte så bra om man inte kittat skidan med metallkanter innan.
Visade sig att vi inte var den enda hundligan på sjön. En människa på spark och två lösa hundar korsade vår väg. Först tänkte jag vänta tills de försvunnit med tanke på min bromsförmåga men de rörde sig så sakta att Iris började hoppa på stället av att inte få fortsätta framåt och dra. Så vi gjorde en omkörning där jag fick använda många ”HÄR!” för att få Iris att liksom sluta rikta nosen mot dem när hon närmade sig i full fart. Men det gick! Inga voff, inga tokrusningar, bara omkörning.
En annan kul sak var att Lina la sig framför mig och visade lite tendenser att vilja springa längre fram. Jag satte öglan på hennes koppel så den löpte längs draglinan och hon fick större frihet att bestämma själv hur långt fram hon ville vara. Minsta ljud från mig, minsta gupp, minsta allt så la hon sig däremot jämsides med mig igen.
Med risk för att tråka ut alla som läser denna blogg för evigt så har jag även lagt upp lite dragfilm från turen. 28 sekunder av dagens skidåkning! (Eftersom jag filmade tyckte ju Lina givetvis att det var säkrast att inte springa någon annanstans än vid sidan…)