I dag tog vi med oss hundar och pulka och åkte till sjön för att kolla iskvaliteten och om de dragits upp några skidspår ännu. Eftersom de hade plogat den årliga skridskovägen på isen vågade vi oss ut vi också. Håller isen för lilla plogbilen så håller den för oss.
Kopplade fast bägge hundarna framför pulkan och jag satte mig i. Båda hundarna drog så fint och jag satt så nöjd och glad i pulkan.
Plötsligt frågade husse om jag hörde smällarna i isen men det gjorde jag inte, skramlet från pulkan tog bort alla andra ljud. Lina hörde däremot smällarna och bara la av, hon ville inte vara med alls längre. Hon ville inte dra, bara springa så nära husse eller mig det bara gick. Hon försökte till och med springa mellan husses ben. Slutade med att jag höll henne i vanligt koppel sittandes i pulkan.
Efter ett tag bytte vi plats jag och husse. Han åkte pulka och höll i Lina, Iris och jag drog. Nu hörde även jag ljuden, det lät som raketer som smällde av på avstånd men det kom från isen. Rätt dova ljud och även om jag såg en av sprickorna som bildades när det smällde till och jag verkligen kunde se att isen var flera decimeter tjock så kändes det lite läskigt.
Vi vände och började gå tillbaka igen. Husse gick med Lina och Iris drog mig i pulkan hela vägen tillbaka i full fart. Vi bara stannde till då och då för att vänta in Lina och husse. Så fort de var ikapp så var det full rulle framåt igen! Jag filmade hennes sista två ryck över isen.
När vi gick bort till bilen sen på en vanligt stig så fick Lina gå i drag igen och då var det inga som helst konstigheter att dra. Varken själv eller tillsammans med Iris. Hoppas att isen smällt klart snart så att Lina kan springa med nästa gång.