Alla som varit med om blåst i Skåne vet att den är hopplös. I kombination med regn suger den rejält. Jättetråkigt nu när jag är lite träningstaggad efter lägret. (Tillåt mig skämta och säga att träningslusten blåser bort fort här i Skåne). För blåser gör det! Och regnar!
I går trotsade jag vädret och gick på långpromenad med Sally. Hela jag var genomvåt efter den promenaden, var tvungen att ta en dusch för att återfå värmen. Sally verkade lika glad oavett väder.
I dag blåste det ännu mer och jag bara vägrade att tillbringa mer tid än nödvändigt ute. Samtidigt är det ju det där med motionera och rasta dobermann-trollen… Så vi åkte till stranden för att liksom få ut maximalt av utevistelsen.
Den här gången knatade vi inte i havet, vi gick längs stranden full av tång, vass och sand. Jag hade Iris i långlina eftersom hundar ska vara kopplade där men det hade egentligen inte behövts. Hon höll galen koll på mig och lyssnade på precis allt jag sa, den hunden fattar fasen allt nu för tiden.
Sally lyssnar när jag ropar och går inte många meter utan mig eller Iris men hon är lite mer som en guldfisk och fokuserar om ungefär var femte sekund. Hon ser inte på mig med samma förväntan som Iris, det måste vi jobba upp!
Båda hundarna förvandlades till träsktroll när de skuttade ut i havet. På vissa ställen låg alggeggan så tätt packad att det blivit som lera. Hundarna stod i det upp till magen, det luktade inte godis på vägen hem i bilen.
När vi kom hem fick de varsin dusch och sedan dess har vi gömt oss inomhus från blåsten. I morgon ska vinden avta och då hoppas jag att vi kan vara ute hela dagen och spåra eller något annat kul!
Det är så tråkigt när vädret tar ifrån en glädjen. Här har det regnat i några månader, gräsmattorna är som sjöar och träningslusten borta… Den har väl seglat iväg ;-)
Lite regn en enstaka dag är det inga problem att åka och träna. Men nu när det varit sånt skitväder så länge… jag lessnar och vill bara tända elda i kaminen och sitta i soffan istället!