Vi firar det absolut lugnaste nyåret man bara kan. Hemma hos min mamma och hennes sambo. Dvs tidig middag och hockey blandat med film på tv.
Hundarna och jag sover i källaren och här kan de tugga märgben i godan ro när klockan närmar sig tolv. Sally som bara var en plutt förra nyårsafton visar inga tendenser på att bry sig om de smällar som hörts än så länge.
Läget är lugnt men ändå är jag irriterad. Att fira nyår i villaområde i Katrineholm innebär nämligen småbarnsfamiljer som bränner av sina raketer när de känner för det för att barnen inte ska behöva vara vakna till tolvslaget. (Eller jag gissar att det är orsaken till idiotin).
Hundägare tar in på hotell där det inte smäller. Facebook kryllar av bilder på hundar förberedda på nyårsafton med fetvadd i öronen och stora ben.
Själv minns jag min lilla Lina och hennes stress över smällarna, tänker på de vänner vars hundar lider så mycket just ikväll. Är grymt tacksam att Iris är en sån klippa och Sally verkar lika cool.
Ändå gnager det i mig. Var är alla inläggen och delningarna om varför hundar är rädda? Vem har fött upp din hund som har problemen? Har hen tagit hänsyn till det här i aveln? Rädslor är något valparna ärver från sina föräldrar punkt slut. Hade vi haft ett problem om uppfödare lät bli att avla vidare på rädslorna?
Med det sagt är jag självklart medveten om att hundar kan bli skrämda ändå. Hade alla dessutom bränt av sina raketer under 30-40 min där runt tolvslaget hade världen varit en betydligt bättre plats för alla. Men det tar inte på något sätt bort det faktum att så mycket av problemet ligger i aveln, i händerna på din uppfödare.
Sist men inte minst håller jag tummarna för att alla hundar med tillhörande ägare får en bra nyårsafton och önskar alla ett gott nytt år!
Gott nytt år. Våra taxar är lugna men Theo skäller när d drar igång på riktigt.
Det samma! Lite skäll måste ju raketerna och smällarna få! Hoppas att Theo inte är voffig för länge utan går och lägger sig sen igen! ;)
Hej!
Vill bara säga att det är kul att följa dig och dina hundar. Har ingen hund själv och är egentligen inte så intresserad av dem. Men halkade in här när jag jobbade på kfm och det handlade lite om Eleonor som du köpte din första hund av. Det måste ha varit någon gång 2007-2008 . Tycker att du verkar helt galet stark och härlig som person och jag önskar dig lycka till med ditt nya liv. . Följer ju även Eleonor som nu är healare mm.,mm. och känns fortfarande lite ……. Vill bara önska dig och dina hundar det bästa av 2016
Hej! Att upplevas som galet stark måste vara en av de bästa komplimanger man kan få. Stort tack!
Eleonor lärde mig mycket på ett väldigt annorlunda sätt kan man säga ;) Jag hoppas hon har det bra och är glad att hon insåg att hundavel inte var hennes grej.
Ber att få önska dig det samma Siv!
Min tax på 15 år har aldrig varit rädd för något som helst skott eller raketer, förrän på äldre dagar när hörseln blev sämre. Det är som om höga ljud blir extra höga. Idag var det någon som smällde en raket ca 20m ifrån honom på promenaden kl 17.00. Han blev livrädd och har inte velat äta på hela kvällen.
Varför är det så viktigt med raketer, trots att så många djur – inte bara hundar – mår så dåligt och blir rädda? Varför kan man inte hålla sig till tolvslaget, då djurägare kan vara beredda?
Det handlar inte alltid om avel och gener; min hund har blivit rädd på äldre dagar. Och som sagt finns det fler djur än hundar som blir rädda…
Lille tax-gubben! :(
Precis som jag skrev så finns det ju undantag och hundar kan ju bli rädda ändå, oavsett gener eller arv. Men så fruktansvärt onödigt det är det du berättar, stackars alla djur som utsätts för detta år efter år. Om det bara smällde på tolvslaget och på lämpliga platser dessutom, så mycket bättre det hade blivit!!
Jag kan inte annat än att hålla med dig!
Om människor som tar kullar tog mer ansvar så hade inte Plexusar funnits.. Är evigt tacksam över att jag tänkte till med Ammo och därmed har spenderat ett kul nyår utan ångest.
Ja hur mycket man än tycker om dem så är livet med en rädd hund stundtals jobbigt. Både för ägare och hund.
Precis som du märker jag ju den stora skillnaden på den hund jag haft och de jag har nu.
Ja precis så. Plex var helt fantastisk och jag saknat honom som bara den, men jag saknar inte ”skräckmånaderna” December – Januari. Det är en befrielse att inte behöva planera varenda promenad efter ”vad händer om någon smäller något?”
Håller helt med dig och har haft precis samma funderingar om alla inläggen. Bra att du tar upp en del av grundproblematiken, dvs att man avlar på rädda hundar. :yes: Har själv en hund, som kommer efter en tik, där man avstod att göra MH pga att tiken var skotträdd och man inte ville det skulle synas i protokollet. Var inte så kunnig vid inköpet och tänkte inte så mycket på det då, men hade aldrig köpt därifrån idag. Hade tur och har inte en skotträdd hund, men i alla fall.
Så knasigt resonemnag det där! Att inte testa för att man är rädd för dåliga resultat på papper. Då är man ju verkligen ute och cyklar med sin avel.
Men man lär sig saker av sina misstag :yes: som valpköpare. Synd bara att inte uppfödarna verkar tänka lika..
Det är intressant det där med rädslor! Min dobbis har skottfasta föräldrar men är trots det skottberörd, han fick dock godkänt MT. Vet att denna kull har diverse rädslor/problem och då undrar man ju vart det kommer ifrån. Är det arv eller jag som ägare som gjort fel? Min vovve bryr sig inte så mycket om raketer utan sov igenom tolvslaget som tur är <3
Gott nytt år och kul att du börjat blogga igen, vi är många som hejar på dig! :)
Ja mycket intressant! En totalt orädd hund är ju inte heller något man vill ha. Rädslor är ju naturliga så att säga. Att klara MT och sova sig genom tolvslaget på nyårsafton låter ju helt klart som hanterliga rädslor ändå!
Tack det samma! Nu efter flytten hoppas jag verkligen komma igång! Kram på dig!