Hade planer på att göra något konstruktivt i dag. Det gick inte riktigt som jag ville och istället slutade det med att jag bara kände mig förbannad.
Tog alla mina känslor och mina två hundar och gav mig ut och sprang. Precis innan jag gav mig ut ringde en av mina dobermannkompisar och tipsade om att jag skulle ta pannlampan med mig. Det var tur för redan efter 6-7 km var det mörkt. Mörkt som när man bor på landet och springer på grusvägar där de enda ljusen man ser är Danmark på andra sidan vattnet och ljusen från Malmö och Turning Torso lite längre söderut. Mysigt men väldigt mörkt som sagt.
Klarade inte av att ha pannlampan på skallen så jag hade den runt högerarmen istället. Vid flera tillfällen såg jag i ögonvrån hur den lilla ljuskäglan från lampan lyste upp små reflexvita rumpor på sidorna om oss. Rådjur i grupp står väldigt stilla på nära håll när det är mörkt. Flera gånger reagerade även hundarna och jag utgår från att de hade rätt. Man blir väldigt motiverad att få hundarna att springa fint i koppel när man är ute så här!
Jag tror inte hundarna har sprungit i mörkret så här förut. Bara på upplysta spår i så fall. Inbillade mig att de blev lite mer alerta och vakna och liksom skärpte sina sinnen när vi sprang i mörkret.
Helt plötsligt när vi sprungit över en mil kom jag att tänka på Linas bakklor som blödde häromdagen när hon hade varit ute och sprungit milen med husse. FAN! Tvärnitade och lyste med pannlampan under hennes båda tassar, såg hur fint ut som helst.
Jag valde att springa en längre runda också och efter 13 km sprang jag mellan två åkrar där man springer på ren sand mer eller mindre, sjukt tungt! Nu när bonden kört runt och skördat betor och allt vad det är ligger det stora jordkluttar längs grusvägarna också.
Efter nästan 16 km (det hjälper att vara lite förbannad när man ska ut och springa tydligen) kom vi tillbaka till vårt område och jag stängde av runkeepern och gick den sista km eller vad det nu kan vara hem.
Sist men inte minst kan jag tala om att en av the secrets med Victoria’s secret är att deras underkläder är väldigt fina men lämpar sig föga för att springa 16 km. Aldrig mer Victoria!
Men gud.. vilken träning! Va tränad DU måste va! Jag kan cykelträna mina hundar, annars får det bli powerwalk. Men jag går fortare än vad jag springer, haha! :D
Egentligen tänkte jag svara dig och förklara att jag inte alls är så vältränad och mest stapplar fram men sen kom jag på att det känns mycket bättre om du tror jag är vältränad.
Därför svarar jag JA jag är jättetränaf! :D
Och huvudsaken är ju att man rör på sig!
Aj, aj…gav Victorias små hemligheter skavsår ;-) ???
Haha nej så illa var det inte. Ska man springa långt behövs det mer tyg bara helt enkelt
Haha fick mig ett gott skratt vid sista stycket ;) men oj så skönt det måste vara att orka springa så långt iaf :)
Det var skönt när jag var hemma igen och la mig i ett varmt bubbelbad!
Hahaahhaaa! Been there, done that ;) Fel sorts underkläder tar man bara på sig en gång !
Kände mig också förbannad under kvällens backträning, vet inte riktigt varför, men det hjälpte för jag sprang en sista gång uppför familjebacken i Hundfjället fastän jag ”inte orkade egentligen!”
Hejja att vara lite förbannad även om jag föredrar att springa glad och snäll som vanligt! ;-)