Jag är pinsam

Idag jobbade jag på mitt extrajobb. Lina skulle under tiden ligga och slappa hemma hos husses föräldrar. På väg till jobbet/huset så möter vi en söt mamma med söt pojke(?) i barnvagn och en söt liten hund. Då jag förutom att hålla i Linas koppel även höll i min väska och en nyproducerad liten svart påse så var mina möjligheter att hantera allt enligt skolboken i hundfostran något begränsade och Lina fick därför in några skall och drog i kopplet innan jag fick ordning på allt.

När Lina gav första skallet sa söta mamman med lite nervös röst ”Håll i hunden” Hon sa det inte otrevligt eller så, det lät mer som hon tänkte högt. Och jag kan tänka mig att man blir lite osäker när man har småbarn i vagnen och liten hund på snöre och en dobermann börjar skälla. Inga konstigheter. Däremot blev jag lite tagen på sängen av kommentaren och svarar glatt ”Hon är inte farlig, det låter värre än vad det är”

Som om att det spelar någon roll?! Trodde jag att hon bara skulle slappna av och säga ”Ja, men då så. Hopp och lek alla småbarn och hundar!” Det är vid såna här tillfällen jag bara vill backa bandet och istället för att dra en så dålig klyscha bara svara det jag borde, dvs ”Självklart håller jag in henne”

Med det svaret jag gav känner jag mig som en light-version av folk som låter sina hundar springa lösa och hoppa upp på okända människor och samtidigt ropar ”Hon är inte farlig!”

Och om det nu är någon som läser detta och tänker ”Jaha, och vad är det för fel på det då?” så ska jag berätta vad som enligt mig är helt fel med det. Det är totalt respektlöst, hänsynslöst och dessutom olagligt. Och jag tycker att hundägare som inte förstår att kanske inte alla tycker att deras hundar är supersöta, inte har respekt för dem som är hundrädda och tydligen tycker att det är okej att deras hundar uppför sig hur som helst, är totalt blåsta.

Så nu sitter jag här vid datorn och hoppas att den söta mamman, med det söta barnet och den söta lille hunden surfar runt på internet och hamnar rakt på min blogg och läser detta. Så hon fattar att jag inte är en av dem.

Man kan inte skrika när Lina är hemma!

Lina fattar inte det här med fotboll. Blågult band runt halsen eller ej. Jag försöker att inte skrika ”Nej!” och ”Ja!” när Sverige spelar, men det är svårt när man är inne i det hela. Lina kommer ut i vardagsrummet och ser nyvaken och förvånad ut varje gång jag låter. Enda gången jag faktiskt lyckades bita mig i läppen och vara tyst var när Sverige gjorde mål. Hejja-hejja! (fast tyst.)
ljung494
Från svd.se just nu

Klippt gräs och Sune

Gräset i lilla rastgården i Mosstorp är klippt! Jag vet att man får rasta sin löptik i rastgården men att det inte är så populärt, så planen var att låta bli att gå dit. Men jag kunde inte låta bli när nu gräset äntligen var klippt och hagen var tom. När vi närmar oss hagen så stretar Lina på som en tok i kopplet, nosen pekar rakt mot hundhagen och Lina går så fort hon kan! Vi sprang några snabba varv och sen lämnade vi hagen. Lina kissade inte, så förhoppningsvis har vi inte bidragit till några hanhundars eventuella psykoser.

På tal om hanhundar så finns det en hund i grannhuset som heter Sune. Jag vet inte om det är jag eller Lina som är mest förtjust i Sune, men han är helt klart mest förtjust i Lina om han fick välja mellan oss. Han är så gullig att han säkert har fler flickvänner i grannskapet, men Lina är i alla fall en av dem. Sune är en blandning mellan rottis, schäfer, labbe och amstaff och han är alltid glad. Hans päls har samma bruna färg som Linas tassar. Om alla hundar vore som Sune så skulle alla hundar kunna gå lösa. För till skillnad mot många andra hundar så lyder Sune när matte eller husse säger åt honom. Eftersom Sune är kastrerad så kan Lina leka med honom trots löp när vi möts. Enda gången Lina får vara lös en liten stund är när hon ska leka med Sune på gräsmattan här utanför huset. Och idag har vi mött Sune inte mindre än två gånger. Buskul!

Jag hoppas att alla hundar har en hundkompis som de får leka med lite då och då. Jag tror de blir lite gladare hundar då.

Men nu har jag inte mer tid att fundera över det, det är VM på tv. Lina och jag ska klä oss i fotbollströja resp blågult band runt halsen. (Alla får själva gissa vem som bär vad och skulle detta kännas svårt, scrolla neråt.)

Lugn dag i skuggan

Det är tur och trevligt nu när Lina löper och solen skiner att vi har tillgång till inhägnad villatomt! Där kan Lina springa runt bäst hon vill samtidigt som jag kan ligga på en handduk i solen och läsa bok. Nu var det ju så varmt att Lina inte sprang runt så mycket och jag mest höll mig i skuggan, men vi hade kunnat om vi velat! Vi lekte lite med en kotte, då sprangs det en del. Sen vilade vi i skuggan en stund. Jag gick och gömde mig och Lina sprang efter för att leta, sen vilade vi i skuggan. När det blev lite skugga vid grinden kunde Lina förena nytta med nöje och bevaka vägen och vila samtidigt. I utbyte mot att vi hänger där i trädgården och dricker saft om dagarna så håller Lina tomten katt- och rådjursfri. Ett synnerligen väl fungerande samarbete.
IMG_2209
Ikväll besökte vi en kursare till mig. På tunnelbanan hem åkte vi med rätt många Brasilien-supportrar som firade seger. Lina låg och vilade och lyfte på huvudet endast när de skreks och tjoades som mest. Och det tar inte många sekunder för henne att sluta bry sig när det har tjoats färdigt heller. Så fort det blir tyst (om det nu blir det på en tunnelbana i VM- och skolavslutningstider) så lägger hon huvudet mellan framtassarna och vilar vidare.

Den blomstertid nu kommer

Inget snack om att det är sommar ute i alla fall. Gick upp strax efter 7 denna morgon för att kunna rasta Lina ordentligt innan det blev för varmt. Vi gick i högt tempo och var borta lite mer än en timme. Och på slutet var det gränsfall till för varmt. Lina hade diktrasetunga och la sig omedelbart ner på svala parkettgolvet så fort vi kommit innanför dörren. Men det är väldigt härligt att gå i skogen, på grusvägarna och över ängarna just denna tiden på året. Ljuvligt!

Om en hel skolklass bara skulle dyka upp i gräset och sjunga ”Den blomstertid nu kommer” så skulle det bara kännas helt självklart och logiskt. Jag hoppas att Lina njuter lika mycket som jag av naturen. Fast hon hade nog haft synpunkter på att det plötsligt poppade upp sjungande barn ur dikeskanterna.

Annars går det ju att ha bra koll på vad som händer där ute i naturen om man bara har en bra spaningsplats. Lina har för ändamålet fått en egen möbel till sitt förfogande vid vardagsrumsfönstren.
IMG_2208

Lina löper

Eftersom jag har mer eller mindre noll tikerfarenhet sen tidigare och detta är första gången Lina löper sen hon flyttade hem till mig så är detta väldigt spännande. Vad jag märkt för skillnader än så länge; Lina kissade säkert 6-7 gånger på en runda där hon i normala fall brukar göra det max 2. Hon är extra stursk. Hon bröstade en setter i förrgår (istället för att springa fram och hälsa och nosa) och som hon i vanliga fall springer runt lite med. Hon skällde ut en stilig dobermannkille som vi mött tidigare och som hon i normala fall blir rätt tyst när hon ser. Tuff-Lina. (Vad hon tror, inte jag.)

Jag hade ju tänkt spendera rätt många dagar och timmar i fårhagen när det är så här soligt. Nu får fårhagen vänta i tre veckor. Lite synd men vi är nog lika glada i alla fall. Det finns så mycket skog att traska runt i!

Vi börjar kurs på Stefans Hundtjänst imorgon. Skickade ett mail till dem och frågade hur jag skulle göra nu när Lina löper. De sa att det gick utmärkt att Lina kom dit trots löp. Att det var bra träning för hanhundarna. Det tycker jag är jätte-jättebra!

Annars är det så varmt att Lina mest vill vila idag. Jag städar och tvättar tvätt och diskar. Lina blänger lite surt på mig när jag väsnas med dammsugaren eller moppar golv för nära henne. Ett tag flydde hon ut på balkongen, då jagade jag henne med kameran istället.
IMG_2191

Massor med valpar

Hemma på Linas kennel har hundmamma Alice fått inte mindre än 14 valpar! Kan någon komma på något roligare än att sitta mitt i den valplådan och bara njuta av små tassar och nosar? Som att sitta i bollhavet på McDonalds utan äcklig hamburgerlukt och med roligare bollar! Känner plötsligt ett stort behov av att åka förbi kenneln på artighetsvisit sådär om några veckor. Oooo så roligt!

Alla andra som har hund

Det skulle lätt gå att skriva en hel blogg bara om alla andra hundägare man möter. Det är helt otroligt. Jag och Lina stiftar nya bekantskaper varje dag. Varje dag får jag någon slags feedback från andra hundägare. Allt från de som tycker Lina är fin, vacker, snäll och lydig till de som skriker, härjar och skäller ut henne och mig. Inte att förglömma alla de som inte säger så mycket om Lina men säger rätt mycket ändå.

Kan inte låta bli att fördjupa mig en aning i dem som skriker. Dobermannägare som jag är försöker jag att var extra ödmjuk inför alla andra i närheten, speciellt andra hundar och hundägare. De finns ju de som har hund själva men är livrädda för Lina. Så när jag försöker tala vänligt, vara artig och prata med dem och de höjer rösten och skriker åt mig tillbaka… För att fortsätta vara vänlig och artig; Det är jobbigt och ibland önskar jag att de kanske slår i lilltån (hårt!) mot ett bordsben när de kommer hem. Jag fortsätter att prata, artigt och lugnt.

Igår befann jag mig på en plats dit jag brukar gå för att träna med Lina. Det är öppet så att jag har uppsikt över det som sker runt omkring, har inga stigar som gör att Lina automatiskt går längs dem. (Hon har en tendens att kolla mer på mig när hon inte vet vilket håll vi ska åt.) Och jag har henne lös där när jag tränar ”hit” och leker.

Plötsligt dyker en lös hund upp. Både jag och Lina ser den på långt håll. Jag sätter Lina ner och väntar på att en ägare ska dyka upp. Ingen ägare, bara en hund som kommer närmare och närmare. Vad kan jag göra? Koppla Lina? En del kanske tycker det, men det gör inte jag. Om en hund kommer lös mot Lina så släpper jag henne också. Hon är mycket lugnare utan kopplet. Så när hunden är nästan framme kommer en till likadan springande. Och äntligen även en ägare. Jag förklarar för ägaren varför jag släppte min hund då hennes också var lös. (Det är nämligen inte alla som tycker att detta är okej har jag insett.) Hundarna hälsade på varandra i ca fem sekunder, den ena morrade mest åt Lina, sen brydde de sig inte så mycket mer. Hundägaren och jag ägnade desto mer tid åt varandra. Hon berättade om en hund som bor i närheten som attackerat en av hennes hundar så illa att den fick åka till veterinären med flera öpnna sår. Jag utbrister ”Skämtar du?” då jag vet vilken hund hon pratar om, Lina och jag har träffat den i lilla hundgården. Hon svarar ”Nej, och nu har jag inte ens druckit!” Tror ni att jag tänkte på hundar efter det? Eller tror ni att jag hade ett gäng följdfrågor som ekade inne i mitt huvud rörande hennes alkoholvanor? Kort efter det sa vi hejdå och hon gick vidare. Kvar på platsen var Lina och en konfunderad Madeleine. Sen övade vi lite till på ”hit”.

Fårhagen

Strax efter kl 12 gick vi hemifrån Lina och jag. Vi gick till centrum, där vi tog vätskepaus då det var varmt ute idag och jag valde att släpa på kameran istället för vattenflaskan.

Sen åkte vi buss en bit för att sedan promenera sista biten till Linas favoritställe fårhagen. En stor, inhägnad hage där hundar kan springa fritt året runt. Fåren brukar tydligen inte komma dit förrän i slutet på sommaren för att beta ner gräset.
9juni063
9juni061
9juni062
Där stannade vi sedan i ca två timmar innan vi tog bussen tillbaka till centrum för ytterligare en vätskepaus innan vi gick hem igen.

Vi var hemma strax efter kl 18 och på den tiden vi varit borta hade vi inte suttit still särskilt mycket av tiden. Lina gick och la sig så fort vi kom hem.