31 Okt
2016

Lur gör mig sur

Hela mitt hundliv har jag varit en aning petig med det där att mina hundar inte ska störa andra människor eller hundar. Jag har aldrig låtit mina hundar springa fram till någon, har aldrig gått in i en rastgård utan att fråga först om det går bra, när jag åker tunnelbana/tåg/buss och är på stan håller jag hundarna kort och försöker att inte vara i vägen. Aldrig låtit hundarna skälla på andra hundar utan att försöka göra något åt det. Osv. Jag vågar till och med påstå att jag är lite överdriven ibland.

Men på en punkt har jag bara tröttnat på att visa respekt och får nu nästan horn i pannan när vi får möte med en viss typ av människor. Jag pratar om dem som är så djupt inne i sin mobil att de tappar bort omvärlden. Tror det hela startade i maj med kvinnan som nästan gick in i Iris och som sedan började gapa om att hon skulle sparka till Iris för att Iris nosade på henne.

För inte så länge sedan var jag ute och sprang i ett motionsspår. Med Sally i drag. Ett motionsspår där det sitter små pilar som markerar färdriktningen. Där mötte vi en kille som var så inne i sin mobil att Sally var bara någon meter från honom när han upptäckte oss. Då hoppade han till och hans studsande gjorde att Sally i sista sekund bytte sida om honom, draglinan hamnade så att han fick ta ett skutt rakt upp i luften för att inte dras med av den. (Jag saktade ju givetvis in, vill trots allt inte ha några unga män i dralinan vår). Killen såg lite skamsen ut att han varit klantig (ja, går du i ett smalt motionsspår och inte fattar att någon förr eller senare kommer springande är du korkad och det verkade han känna av.) Snyggt hopp! sa jag och sprang vidare.

Så även om det gick bra så kände jag som ALLTID saktar in, kliver ur spår, samlar in hundar, ropar när vi springer om någon som inte verkar ha lagt märke till att vi kommer osv när vi får möte att nu orkar jag fan inte mer, telefonnissarna får skylla sig själva.

Är det pokemons som är så viktiga? Eller är det en snap på snapchat som bara inte får missas? En selfie där man bara måste välja det perfekta filtret och lägga upp på instagram så snart som möjligt? Jag har nu slutat väja för folk som drunknar i sin mobil när jag kommer gåendes eller spinnandes. Det räcker med att jag måste väja för samma idioter med telefoner i trafiken redan.

28 Okt
2016

Sally 2 år

Det är inte bara Iris som fyller år i oktober. Lilla glädjepaketet Sally fyller också år! Två år för att vara exakt.

På hennes födelsedag tog vi en lång promenad och var utomhus en bra stund i höstlöven och jag passade på att ta bilder på den fina födelsedagshunden.
28okt161
28okt162

Sally fick egentid med en ny leksak. Ett fint pipisben som vi fått från Djurpaketet.se. En leksak från Kong; Off/On Squeaker Bone. Man kan precis som det låter stänga av pipet i leksaken. Men nu hade vi ljud på och Sally fick springa fritt med leksaken i munnen. Hon sprang många långa varv med ett konstant pipljud från munnen.
28okt163
Min lilla plutt är inte en liten plutt längre. Lika glad är hon dock fortfarande.
28okt164

26 Okt
2016

Det är hundhår i min säng

Jag vet att alla inte är förtjusta i att ha hundarna i sängen, till viss del kan jag förstå er som är av den åsikten. Man slipper grus i sängen, lakanen ser något renare ut när det inte kryllar av svarta hundhår på dem. För att inte tala om hur svårt det är att sova tillsammans med en annan människa med två dobermann i sängen. De tar ju all plats och uppmärksamhet samtidigt!

Själv kör jag enligt samma koncept som vid hundar vid matbordet, dvs de får vara där hur mycket de vill så länge jag kan säga åt dem att gå vid behov. Mina hundar kan med andra ord sova utanför mitt sovrum när jag bestämmer att de ska det.

Men jag skulle inte byta bort alla morgnar med kram-Sally och överlyckliga Iris som är lika glad varje morgon att vi ska spendera ännu en dag tillsammans! Då bäddar jag hellre rent mer än en gång i veckan om det behövs. Dammsuger eller sopar golvet oftare.

En typisk morgon ser ut så här i selfiemode. Sally som vill kramas och helst snutta på en filt samtidigt, sen kommer Iris och ska slicka på mig och Sally ligger still och sträcker upp nosen och hoppas att Iris ska pussa henne också!
26okt16

17 Okt
2016

Min bästa vän 8 år

Iris 8 år. Helt galet, är hon redan åtta år!? Jag är glad och lite rädd samtidigt.

Glad över att Iris väger 32 kg och är fin och slank i kroppen. Glad att hon är lika pigg som hon alltid varit. Glad att hon är frisk som en nötkärna. Glad över att hon nu tänker ibland innan hon agerar (med dobermannmått mätt ska tilläggas). Glad över att när man har en hund som man haft så här länge så känner man varandra så bra, ibland känns det som telepati, jag vet vad hon vill och tänker och tvärtom.

Kan inte låta bli att jämföra henne med Lina som var en fullfjädrad tant med grå nos som låg med tassarna i kors eller var nöjd med att sitta i fönstret och titta efter grannens katter i samma ålder. Iris tycker fortfarande att all träningstid är hennes tid och frågar jag om hon vill göra något så är svaret alltid ja.

Lite rädd för att det samtidigt är lite jobbigt att hon börjar bli äldre, jag vill ju behålla henne för evigt…
17okt161

När jag skulle födelsedagsfota Iris tyckte hon att jag var lite tråkig som tyckte att hon skulle sitta och ligga still. Jag tycker det syns haha!
17okt162

Så vad ville tant Iris åtta (eller femtiosex hund-) år göra istället?
17okt163
Jo, hon väntade bara på att jag skulle fota färdigt och mitt varsågod så att hon kunde fortsätta brottas med och tugga på Sally.
17okt164

3 Sep
2016

Känd mental status

I dag har Sally varit ute på Värmdö BK och genomfört sin mentalbeskrivning! Äntligen kan man säga, Iris var ute när hon var 13 månader och Sally är nu… 22 månader! Jaja.

Sally var andra hund ut och jag hade väl mina aningar om hur det skulle gå. Det som överraskade mest var hennes sociala osäkerhet, hunden som alltid vill pussa på alla på tunnelbanan och ligga i knät på precis alla ville inte alls följa med testledaren eller leka avståndslek. Jag stod med stora förvånande ögon. Däremot kampade hon gärna med, sprang fram till och var nyfiken på.

Sally fick hjälp fram till överraskande overallen men klarade läskiga ljudet själv. Tyckte spökena var läbbiga men nosade av dem och visade bara lite aggressivitet. De delarna var jag inte så särkilt förvånad över. Sally är inte stenhård men nyfiken även i vardagen.

Skotten berörde henne inte alls. Skojigt och inte heller förvånande, det sprängs och smäller här hemma rätt ofta då de byggs hus till förbannelse i närområdet.

Jag filmade kalaset. Satte GoPro-kameran på bröstet. Det gick rätt bra att filma så, några gånger när jag böjde mig ner böjde jag bort kameran och de gånger Sally hamnade bakom mig, ja då är det ju så där spännade film. Kameran plockade upp alla ljud och prassel som jag gjorde men inte så mycket annat förut om när jag stod helt still. Så skotten när vi lekte kom till exempel inte med, bara de passiva. Därför smackade jag på musik på typ hela filmen, hehe.

31 Jul
2016

Prideparaden 2016

I går var det prideparad här i Stockholm. Inte första gången jag är nere på stan och kollar på paraden med hund men premiär för Sally.

Med över 40 000 deltagare i tåget och över en halv miljon människor på Stockholms gator som tittar på gör det att man får vara lite ödmjuk med hunden. Även en hund som är van vid stan kan nog just den här dagen kanske inte alls tycka att det är så himla skoj.

Paraden utgick från Rålis och tunnelbanan vi klev på var full med folk som skulle kliva av vid Fridhemsplan och Rådmansgatan. Sally fick sitta mellan mina ben för att få plats i trängseln. Sally gav sina första pridepussar och fick sina första prideklappar redan på tunnelbanan kan jag meddela.

Framme på T-centralen gick allt och alla i regnbågens färger. Till och med rulltrapporna på centralen var dagen till ära upplysta i regnbågens färger.
31juli161
Inte så lång stund senare kom hela pridetåget förbi oss där vi stod på Vasagatan utanför centralen. Svårt att återge hur det är när luften fylls av kärlek, glädje, såpbubblor, hög musik, visselpipor, applåder, färger och ballonger samt självaste Babsan på en rosa skoter men full rulle var det!

Några av mina favvosar i tåget.
31juli162
31juli163
31juli164
31juli165
31juli166

Och mitt i allt det här var Sally. Tuggandes på en pet-flaska, kollade nyfiket på de som lät extra mycket, skällde lite på andra hundar som dök upp i folkmängden men inte stressad, inte besvärad bara stundtals lite uttråkad och varm. Alla som ville klappa mina lilla Sally fick göra det, alla som klappade henne fick hennes uppmärksamhet och hon lät sig lugnt klappas. Några fick till och med puss när de böjde sig ner för att klappa henne.
31juli167

Efter ungefär halva tåget var vi tvungna att gå in på T-centralen för att fylla på vätska och kurrande magar. Jag fick knyta Sally i gången där nere under tiden som jag var inne på Espresso house. Jag såg henne ju hela tiden så klart och där stod hon helt lugnt och kikade efter mig under tiden som folk konstant passerade bakom henne och in och ut från kaffehaket. Efter det gick vi en trappa upp till centralhallen och stannade till utanför Donken där uppe. Knökfullt med folk och Sallan blev klappad av fler glada Stockholmare och turister stora som små. Hennes fokus låg på att tigga mat och försöka få så mycket grädde som möjligt från min frappino.
31juli168
Jag är jätteimponerad av min lilla Sally som nog tog den här utflykten bättre än jag hade kunnat hoppas på. På vägen hem mötte jag en gammal kompis som jobbar som brandman och hade gått i tåget. För att kunna sitta och prata med honom på tunnelbanan hem på det fulla tåget lyfte jag upp Sally och hade henne i knät där jag satt. Där hängde Sally knähund och kollade på folk under tiden som folk fotade oss med sina telefoner haha!

För den som är nyfiken kan ni klicka här för att se när Iris, knappt ett år gammal, var på sin första prideparad 2009.

Och här klickar ni för att se när Iris, Lina och jag var och tittade på prideparaden 2010.

30 Jul
2016

Hemma hos Ellie

Efter rikslägret åkte vi hem till dobermannkompisarna Lena och Patrik. Hemma hos dem bor Iris systerdotter och tillika Swempa-dotter Ellie. En väldigt gosig hund med fina öron!
30juli161
Vi tränade lite tillsammans men när man är på västkusten så är det ju som det är med vädret.. haha! Ellie är i alla fall jätteduktig tillsammans med husse.
30juli162

26 Jul
2016

Lilla Sally krokodil

Jag gjorde en helt egen film från Sallys träning på rikslägret. Så att hennes gulliga uppfödare i Tyskland kan få se lite mer av henne.. Filmade lite före och efter träningen också.

24 Jul
2016

Rörliga bilder på IPO-gruppen

Jag klippte ihop lite film på de flesta hundarna i IPO-gruppen på svenska dobermannklubbens riksläger. Som vanligt filmade jag med mina kära lilla vän GoPro-kameran.

17 Jul
2016

Små Dobfanciers-knattar

Laine och Torbjörn hade med sig två små jobbiga men väldigt söta typer till lägret. De fick ju så klart inte träffa några av de andra hundarna men de roade sig kungligt ändå. De hängde sig fast i allt de fick tag på, här ett rep som Torbjörn skulle ta till bilen.
8juli161

Småknattarna kollade (läs åt, tuggade och bar runt) på några av våra leksaker som jag hade lagt på backen när jag skulle fota dem. Föremålsintresset verkar finnas där, haha!
8juli162
8juli165

Sen kom en av de andra Dobfanciers-hundarna ut och skulle rastas. Knattarna tyckte uppenbarligen att hon var världens bästa för de blev jätteglada av att se henne!
8juli163
8juli164
Hade det inte varit för att jag och mina hundar hade rummet mitt emot valparna och resten av Dobfanciersligan och jag kunde höra Laine varje gång hon utbrast ”Valparna neeej, vad gör ni?!” när de kissade inne, välte mat- och vattenskålar osv så hade jag kanske blivit lite valpsjuk. Men bara kanske…

Följ dobermannlivet på:

Livet med dobermann gillar:

Taggar

Search

Arkiv

Senaste kommentarer

   Beat diabetes   Diabetes diet