30 Mar
2018

Behöver du gå ut?

Om Iris väcker mig kl 03 och vill gå ut då vet jag att hon behöver gå ut. Då stretar hon till närmsta gräsplätt och är antagligen riktigt dålig i magen.

Om Sally väcker mig kl 03 på natten och vill gå ut så börjar hon oftast med att kika mot busken där vi skrämde upp en kanin för någon månad sedan. Är den kanske där nu också? Sen stannar hon till för att hon hör någon röra sig på andra sidan lilla parken. Vem fan vet, det kan ju vara kaninen på väg hem från krogen som går därborta och sparkar grus?

Oftast kissar Sally och när hon äntligen gör det då är jag så irriterad över att jag överhuvud taget lämnade sängen för detta att jag inte stannar kvar ute med henne för att ta reda på om hon behövde bajsa också.

Ibland vill jag inte gå ut med henne alls. Som inatt när hundarna kvällskissat vid 22 och Sally väckte mig kl 01 och började vanka runt. Då ville jag bara sälja henne på blocket. Självklart gick vi ut, hon kissade lite! Behövde hon ens bajsa nu på morgonpromenaden?! NEJ!

Jag har alltså en hund som visar när hon BEHÖVER gå ut och en som visar när hon KÄNNER för det.

22 Mar
2018

Har du kvar hundarna?

Nu när jag har bott här i lite mer än två år så känner grannarna igen mig. Hundarna gör säkert att jag utmärkt mig, bebisen gör att de numera gärna vill prata med mig.

Förra veckan var bebisen och jag i tvättstugan. Vi träffade en granntant som kommenterade hur stor hon blivit. Med följdfrågan ”Har du kvar hundarna?”

En annan granne och jag åkte hiss tillsammans och det visade sig att vi skulle ner till Ica båda två. Så vi hann prata lite på vägen dit också. Den grannen frågade också hur det gick med hundarna, sedan la han till ”Ja, för de kan ju bli lite svartsjuka”

En tredje granne mötte jag när hon klev ut ur hissen och jag, bebis och hundarna skulle in i den samma. Henne har jag aldrig pratat med förut men nu sa hon hej och höll upp hissdörren för oss. Hon pratade lite med bebisen när hon plötsligt frågade mig hur det går med hundarna och bebisen. Precis just då var det ett koppel som snurrade in sig och det blev lite stök. Så jag bara mumlade något glatt om att vi är som en cirkus där vi drar fram men att det går bra. Då svarade hon ”Ja, för jag har beundrat dig så länge. Du är så duktig och dina hundar är så fina” Så otippat och så glad jag blev! Jag var ju beredd på något helt annat.

Så oavsett om man förväntar sig att jag ska göra mig av med hundarna, tror att det råder konflikt här hemma eller beundrar oss så verkar i alla fall genomsnittsgrannen undra hur det går med hundarna.

Kanske skulle jag bjuda in grannarna på öppet hus här hos mig. Så de får se att det går bra och att vad som händer här hemma. Att jag aldrig har märkt av någon svartsjuka över huvud taget. (Om det är någon som läser det här som har upplevt det, berätta gärna!)

Att det jobbigaste är om jag matar bebisen med sked, för då tycker Iris att hon också borde få smaka och står och tigger eller väntar på att bebisen ska bjussa på en hand full med fruktgegga eller gröt som hon kan slicka rent.

Enda anledningen till att Iris kollar upp på mig är för att hon väntar på ”varsågod” att tvätta hand.

Bebisen har nyligen fått barnstol. Än så länge sitter hon mer tvättsäker där man det är banne mig bara en tidsfråga! Iris håller bra koll.

Leksaker och nallar har fått ben då Iris älskar att sno dem och bära runt på. Iris har ingen skam i kroppen när det gäller att hämta nalle direkt ur spjälsängen ens.

Sedan är det vår Sally. Hon vill vara med, alltid. Fixar jag med bebisens tvätt eller byter blöja så är Sally lyckligast om hon får vara i samma rum. Annars ligger hon utanför barngrinden och puttar på den med jämna mellanrum eller kanske ger ifrån sig ett litet längtansfullt pip.

Sally vill helst ligga nära bebisen och tar varje tillfälle att göra just det. Hon vill gärna tvätta bebisens händer, fötter och ansikte och puttar gärna på blöjan också. Konstigt nog har Sally knappt rört bebisens saker, skönt då hon ju är den som äter upp och sväljer grejerna!

Eller som för någon dag sedan, när hon och bebisen faktiskt somnade bredvid varandra på sängen och jag trodde att mitt hjärta skulle spricka så söta de var!

21 Mar
2018

Saker Iris inte tycker är ok

När jag var ute på promenad häromdagen stannade jag till vid Stadshuset för att fylla på bebisen med mat. Satte mig på en bänk med bebisen och knöt fast hundarna i den samma. Plötsligt kom en kraftig vindpust och vagnen började rulla iväg på eget bevåg. En snäll förbipasserande dam satte stopp på vagnen och parkerade den vindsäkert mot en papperskorg. Trots att allt detta skedde bort från Iris och Sally och att jag satt i mitten blev Iris upprörd och började skälla jättemycket.

Tydligen är det inte ok att röra vagnen.

En annan promenad när jag hade bebis i sele på magen såg jag en liten lastbil som krypkörde längs gatan. Uppenbarligen hittade inte föraren i den tyskregistrerad lastbilen sin destination. När jag bara några hundar meter senare såg föraren stå och se förvirrad ut på trottoaren med sin mobil i handen så gissade jag att han skulle fråga om vägen. Mycket riktigt ”Excuse me…” Iris brydde sig inte om att han började prata med oss. Iris brydde sig inte att vi gick rakt mot honom. Jag svarade ju och lät glad så då var Iris ointresserad. Men när han tog sin mobil och liksom vända upp den för att visa på kartan vilken adress han letade efter så blev det ju att han såg ut som att han siktade på bebisen.

Då tog Iris sats och skällde sitt bästa ungefär fem cm från den stackars mannens skrev. Han hoppade till kan jag säga.

Tydligen är det inte ok att köra upp google maps i bebisens ansikte.

19 Mar
2018

En låång promenad

Igår var det söndag och soligt som tusan. Det var helt omöjligt att inte vilja ge sig ut på promenad!

Så med nymatad bebis och extra flaska med i vagnen gav vi oss ut alla fyra. Gick ner förbi Pampas Marina och över till Kungsholmen. Började gå mot Rålambshovsparken och väl där stannade vi till i rastgårdarna där. Väldigt isigt och vi hann inte vara där någon längre stund innan en hundägare med bostonterrier bara tänkte öppna grinden och gå in. Så jag fick hojta stopp och ta ut mina hundar och barnvagnen och upptäckte då att Sally tappat sitt halsband. Lämnade alla flickorna utanför och knatade runt en stund och letade i rastgården, icke.

Började gå genom Rålis och följde sedan Norr Mälarstrand bort till Stadshuset. Det var så fint och folk åkte skridskor ute på isen! Problemet med att gå ut en solig söndag i Stockholm är att man inte är ensam, det var knökfullt med folk och alla gick så galet långsamt! Jag fattar inte hur jag med två hundar som stannar och nosar och kissar och en barnvagn ändå rör mig fortare. Så vi gick faktiskt längs med cykelbanan istället. Den behövde vi bara dela med få cyklister och många joggare. Däremot hörde jag många kommentarer och såg hur många som kikade på oss från gångbanan.

Att gå med två dobermann brukar få folk att titta, släng på en barnvagn också och plötsligt blir det hund- och babytricket i samma. Vi fick beröm och glada kommentarer, både för fina och duktiga hundar! Jag är lite ovan med att få glada blickar och miner från folk som puttar på barnvagnar men nu är jag ju en i gänget och då är det annorlunda, skoj!

Efter Stadshuset funderade jag på att följa Kungsholmen runt men den där lilla stigen och senare trottoaren är så smal och jag orkade inte hamna bakom fler långsamma människor. Så vi gick förbi Rosenbad och in mot Kungsträdgården istället. Väl där hade jag rejält skoskav och började bli hungrig men tanken på att böka ner i tunnelbanan lockade inte. Vi var ruskigt nära att orsaka en korvincident då ung man som pratade intensivt i sin telefon med en varmkorv i den andra handen. Han hade inte riktigt koll på att vi kom gående men hundarna fick ruskig koll på var han hade sin korv. Nära att han blev av med den kan jag lova!

Vi knatade vidare förbi Segels torg och Åhlens tillbaka mot Kungsholmen. När vi var i höjd med polishuset kände jag att det var lika bra att gå bort till Fridhemsplan. Men väl där kändes det lika bra att gå tillbaka till rasthagen där i höjd med Thorildsplan och se om Sallys halsband kanske skulle ha dykt upp. Icke nu heller, så då gick vi hemåt istället.

Jag vet inte hur många hundar vi såg och mötte igår men jag gissar minst 50. Eftersom i stort sett alla hundmöten skedde så att vagnen hamnade mellan mina och den mötande hunden så lufsade Iris bara på. Sally däremot går upp i varv och lät det gå ut över Iris. Varje gång vi mötte en hund de första 2 h så skällde Sally till och studsade lite på Iris.

Om någon lagt märke till att båda hundarna har selar av modell ”gå fint” på sig så stämmer det. Kombinationen isigt underlag, vagn och två hundar har gjort att jag grävt i lådorna och hittade dessa som jag just nu använder på våra långpromenader. Då kan jag hålla hundarna i en hand och putta vagnen med den andra, hantera hundmöten utan att stanna och även om det skuttar upp en kanin i trakterna av Karlberg så klarar vi det också (har testat). Bebis säkerhet går först.

Och lång promenad blev det. Vi hade varit ute i 4 h och 10 minuter när vi väl var hemma igen!

18 Mar
2018

Årsmöte 2018, blir vi färre och färre?

Igår var jag på Svenska dobermannklubbens årsmöte på Södertäljde BK. Jag och 22 andra medlemmar.

Förutom det vanliga viktiga med att se till att det finns en gubbe på varje viktig post och gå igenom budget så pratades det om lite av det vanliga (vågar påstå att det kommer upp på alla möten jag varit på de senaste åren). Sjunkande medlemssiffror och sjunkande antal registrerade hundar och vad vi ska göra åt det. Min lösning är inte samma lösning som andra medlemmars och det tycker jag är intressant. Samtidigt så är det bra att vi tycker att det är olika, det betyder att det tänks ”brett”.

Jag undrar hur det ser ut i andra raser och kanske mest specifikt bruksraser? Är det någon rasklubb som stadigt ökar för varje år? Medlemmar och registrerade hundar? För inte har väl vi svenskar färre hundar nu än förr?

Jag hittade statistik på SKK och de senaste 5-6 åren registreras det typ mellan 50 och 54 tusen hundar per år i Sverige. Sen hittade jag statistik för 2016 vilka raser som ökade respektive minska mest.

De hundar som ökade mest 2016 var:

…och de hundar som minskade var:

Med andra ord, antalet registrerade hundar totalt verkar var ungefär samma. Jag kan inte säga att jag ser någon tydlig trend vad gällde typen av hundar som ökade eller minskade mest heller.

Dobermann då? Visade sig att det reggades 97 hundar 2015 och 165 stycken 2016. Dvs de året en ökning med 70,1%. Däremot kom rasen inte med på listorna ovan då de krävs minst 100 registrerade hundar och det nådde vi ju inte upp till 2015. På dobermannklubbens hemsida fanns lite mer statistik för några år bakåt.

Dobermannrasens drop efter 2008 har jag alltid trott berott på ändringen att man inte längre fick ställa kuperade hundar födda efter 2008. Men antalet importer är ju bara en liten del av den totala summan och 2016 importerades 30 stycken, 2015 och 2017 importerades 28 dobermann. Dvs de verkar ligga runt samma siffra de senaste nio åren. Plus att jag fått för mig att antalet importer inte minskat så mycket, det är bara att folk som importerar kuperade hundar inte längre registrerar dem, men det är en gissning från min sida som jag anat mig till från Facebook.

Att antalet medlemmar i klubben minskar är en annan sak. Varför väljer man att ha dobermann men att inte vara med i Svenska dobermannklubben?

Många frågor, få svar.

14 Mar
2018

Iris och jag på sjön

Med lilla bebisen så blir det av förklarliga skäl inte så mycket skidåkning för oss denna vinter. Men jag njöt i fulla drag (vitsigt va?!) av det vi hann med nu i slutet på februari! Här är Iris på sjön.

28 Feb
2018

Sally springer lös

Igår var första dagen som Sally fick vara lös efter operationen. Det har nu gått 15 dagar och Iris och Sally fick springa runt i kylan under tiden som jag åkte några varv skidor på några fotbollsplaner. Det var för kallt att åka på sjön och på planerna var det lite lä. Åkte inte så länge med tanke på att det var Sallys första spring.

Idag snöade det som fasen här i Stockholm! När det hade slutat gick vi ut och Sally fick återigen hoppa fritt i snön en stund. Det märks att hon är pigg och försöker få igång Iris som inte alls är lika intresserad av att tokrusa, hehe.

Det är härligt att se min lilla hoppetossa Sally så pigg igen. Om någon vecka tänker jag att vi kanske vågar oss på en kortare skidtur eller så också!

25 Feb
2018

Iris stöttar bebis

Sally är den hund som är bäst på att vilja vara med och gosa med bebisen. Hon vill gärna hjälpa till med att tvätta bebisen till exempel.

Iris bryr sig inte lika mycket om bebis så men hon hjälper också till ibland. Som idag när bebisen övade på att sitta själv en liten stund. Då var det Iris som var stabilt stöd och tvättade lilla handen som bonus.

24 Feb
2018

Oändliga, vita vidder!

Idag passade min mamma bebisen och Sally under tiden som Iris och jag var ute och åkte skidor.

Vi åkte på en sjö och det var oändliga vita vidder med tillräckligt med snö för att åka på! Och kanske bäst av allt, vi var nästan helt själva. Helt fantastiskt!

Jag ville inte köra slut på Iris så hon fick gå och springa en hel del lös också.

Sally fick inte följa med för att hon ska få vila någon vecka till efter operationerna. Men jag hoppas att kylan håller i sig så att det blir hennes tur om någon vecka!

23 Feb
2018

Bebisen kastar inte boll

Häromdagen skulle jag fota bebisen. Gick och hämtade kameran och på väg tillbaka in i vardagsrummet tog jag några bilder bara för att kolla ljuset och inställningarna. Samtidigt kom Iris gående med en kong i munnen från hallen. Sedan blev det liksom bara att följande fastnade på bild.

Iris gick fram till bebisen och släppte kongen framför hennes fötter.

Sedan tittade hon på bebisen typ som om hon förväntade sig att bebis skulle plocka upp bollen och kasta den till Iris. Hon bara stod där och väntade.

Till slut vände sig Iris mot kameran istället. Kanske för att säga att ”Matte bebisen är värdelös.”

Följ dobermannlivet på:

Livet med dobermann gillar:

Taggar

Search

Arkiv

Senaste kommentarer

   Beat diabetes   Diabetes diet