Samma dag som jag bloggade om Iris epulidiga tandkött så ringde jag faktiskt veterinären. Det var ändå dags för vaccination och jag ville att någon tittade på tanden.
Ringde inte till veterinären i Lund där Lina gjorde sin seniorkontroll utan hörde av mig till Din veterinär i Helsingborg. Fick tid samma dag.
Gick en långpromenad på nästan två timmar och kom hem med två leriga fröknar. Går icke när man ska till farbror doktorn och visa upp sig. In i duschen med båda och tog Iris först. Lina försökte se genomskinlig ut under tiden som Iris blev tvättad. När Iris var klar tror jag fasen att Lina skakade på sig mer än Iris som dessutom var blöt. Lina hade tydligen blivit mentalt duschad hon också redan innan det var hennes tur.
Slog in Iris i handduk och även Lina blev tvättad. När allt var klart fick även hon en handduk och sen köade de vid dörren båda två, de var klara i badrummet!
Det var alltså med två rena och fina hundar som jag tog med mig till Helsingborg. Kl 18:30 hade vi tid och jag hoppades att det skulle vara tomt när vi kom dit och jag knatade in med båda hundarna genom dörrarna. Inte då!
Vi fick skäll direkt av en svartvit hund som satt vid receptionen. Helvete tänkte jag och var beredd på att minst en av mina skulle svara och därmed väcka den andras fulheter till liv… men näe. Det var tyst. Vi gick och satte oss och när jag sa ligg så la sig båda ner och chillade. Bara Lina som gnällde högt för säkerhets skull.
Några andra djur syntes, bland annat en katt i en bur som Lina kollade noga på men de skötte sig bra båda två hela tiden. Konstigt att vara nöjd med ett veterinärbesök redan innan man träffat själva veterinären men det var jag.
Vi fick gå in och vänta i ett rum och sen kom världens snällaste veterinär in. Han sa snälla saker om Lina och när han lyssnade på hennes hjärta så slog det långsamt och coolt sa han. Bara en sån sak, sist vi var hos veterinären hade Lina skithög puls och det gick knappt att ta ett blodtryck på henne för att hon tyckte allt var så äckligt. Han fick Lina att känna sig cool så vi tyckte om honom. Ja, alla utom Iris som ständigt är skeptisk men låter sig undersökas ändå.
Han kikade på Iris epulid och sa att den var inget att bry sig om då den inte störde. Han tittade på Linas tänder och sa att så blir det och att det bara var att hålla koll. Jaha. Sen fick de varsin spruta och stämpel i boken och så var det tack och hej.
På väg ut i väntrummet hade en fin Dogue de Bordeaux dykt upp och Lina och Iris sa varsitt litet voff bara. Helt klart godkänt. När jag betalde låg de fint på golvet och vi tittade bara på de två luddhundarna som låg lite längre bort på golvet med stort intresse. (Kanske med lite tjat från min sida om att de låg risigt till om de sa något…)
Ett bra besök med andra ord. Det enda jag har att invända emot är att inte heller denna gång fick någon av hundarna en godisbit för besväret. Den snälle veterinären sa ”va dåligt att jag inte hade en godis till dem”. JA, vad är det för snålfasoner här i Skåne? Som tur var hade jag med mig egna (torra) frolicar i fickan men ändå. Give us the candy!