När vi var hos min pappa i Borås dagarna mellan kennellägret och rikslägret hittade Iris ett bra spanarställe på pappas balkong.
Så fort jag gick ut till bilen för att hämta något eller gick en liten runda med bara Lina så dök hon upp som gubben i lådan.
Ju längre bort från gubben i lådan jag gick desto mer ljudeffekter fick jag också. Ett utdraget pip med en lite ledsen ton som blev sorgligare ju längre bort jag gick från henne.
Jag vågade inte gå runt husknuten med Lina då jag var helt övertygad om att Iris då skulle ha hoppat ut över balkongräcket och följt efter.
