En blogg som handlar om hund, hundträning och hundliv!
Jag vet att november inte är den skojigaste månaden på året. Regn, mörker och själv längtar jag bara efter att det ska bli december så jag får julpynta (nej, inte en dag innan)!
Men november har sina ljusglimtar, när alla är inne och deppar över mörkret är världen vår! Barn och hund har mer plats att springa och sparka runt på. Den lilla badstranden i närheten är folktom och vi kan stanna där och leka oftare osv.
Delvis på grund av värmen har jag varit dålig på att springa med hundarna den senaste tiden, istället har vi börjat gå. Fort!
Jag har runpeeper på och vi lyssnar noga varje gång som runkeeperspöket ger oss tiderna och vårt snittempo. Nu har vi gjort dessa snabba promenader på minst halvmilen till en vana och det är en underbar sådan!
När Emelie och Anna var hemma hos oss gick vi en promenad alla sex och trots några kisspauser och värmen så pinnade vi på i bra tempo.
Några dagar senare gick husse och jag med varsin vovve och då gick vi både lite snabbare och lite längre.
Lina och Iris verkar gilla att gå i bra hastighet, en hund går ju sällan eller aldrig i slötempo om den får välja fart själv. (Dvs en promenad i koppel är i stort sett alltid i människans tempo, inte hundens)
Hur fort går du och din hund?
Eftersom min lilla granne gärna är med mig och hundarna händer det ibland att hon följer med när jag ska rasta mina djur. Hon vill då gärna hålla i kopplet, något som jag inte ens brukar låta andra vuxna människor göra…
Tur att det finns en lösning på allt för de senaste gångerna har även lilla A fått hålla i kopplet när vi är ute och går. Hon har nämligen fått ett eget koppel att hålla i! Jag går på ena sidan med ett och hon på andra sidan med ett annat.
Lilla gumman är en väldigt stolt och engagerad hundrastare. Hon kollar så jag har bajspåse med mig, hon bestämmer vilken sida av alla brevlådor vi går förbi som hundarna ska gå på, hon letar bra ställen där hundarna kan nosa och kanske även kissa, hon stannar ofta till för att pussa hundarna, oftast är det hon som bestämmer vägen osv osv. Kan säga att det inte är tråkigt i en sekund!
Inget snack om att det är sommar ute i alla fall. Gick upp strax efter 7 denna morgon för att kunna rasta Lina ordentligt innan det blev för varmt. Vi gick i högt tempo och var borta lite mer än en timme. Och på slutet var det gränsfall till för varmt. Lina hade diktrasetunga och la sig omedelbart ner på svala parkettgolvet så fort vi kommit innanför dörren. Men det är väldigt härligt att gå i skogen, på grusvägarna och över ängarna just denna tiden på året. Ljuvligt!
Om en hel skolklass bara skulle dyka upp i gräset och sjunga ”Den blomstertid nu kommer” så skulle det bara kännas helt självklart och logiskt. Jag hoppas att Lina njuter lika mycket som jag av naturen. Fast hon hade nog haft synpunkter på att det plötsligt poppade upp sjungande barn ur dikeskanterna.
Annars går det ju att ha bra koll på vad som händer där ute i naturen om man bara har en bra spaningsplats. Lina har för ändamålet fått en egen möbel till sitt förfogande vid vardagsrumsfönstren.
