Hemma hos oss händer det inte så mycket men ändå en massa just nu. Rättare sagt; jag gör något hela tiden men hundarna har haft det lite slappare och fått nöja sig med att bara vara på tomten i dag.
Eftersom det är jag som är gatans egen lilla Ove Sundberg så har jag (bland annat) lånat grannens skottkärra för alla mina projekt ute på tomten. Iris har fått åka en liten sväng i kärran, Lina tycker att skottkärran är läskig och vill inte att man går nära henne med den.
Därför kastade jag mig efter kameran när jag kom på Lina med att stå och nosa på kärran och veden som låg i den. Tyvärr var jag för långsam för att hinna fota ögonblicket men fångade i alla fall delar av trädgårdskaoset på bild.
Det sitter provisoriska stängsel uppe för att hindra hundarna från att kliva där jag sått nytt gräs. Den stora högen björk förvandlas sakta men säkert (med lånad yxa) till snygg ved men det tar skitlång tid! Det är högar med löv överallt och mer löv faller hela tiden!
Lina knatar runt på tomten och spanar eller äter på ett ben och Iris är med mig och hjälper till. Att hjälpa till enligt henne är att lägga benet i hålet jag just grävde. Att släppa bollen mitt i lövhögen när jag krattar. Att stå beredd för att i samma sekund som jag lägger ifrån mig yxan komma hoppandes och klättra på mig för att hon inte får komma nära när jag hugger ved. Sen att det gått två minuter sedan jag började hugga verkar spela mindre roll.
I dag har jag även klippt ner en massa gamla buskiga buskar! Brännässlor, taggbuskar och annan djungel och ni ska inte tro att Iris var långt borta då heller. Jag svettades och kröp och brakeli-brak så kom det en svart liten typ genom riset. Hej matte, kolla jag hittade en golfboll här borta! Vänta så ska jag in längre in och se om det finns fler!
Kul med sällskap är det i alla fall.
Inomhus har jag också några projekt. Här gäller det att samla husets alla kompostgaller och barrikadera in mig under tiden jag målar och fixar. Jag vill inte ha en hund som springer i målarfärgen eller apporterar rollern vilket jag vet att Iris hade gjort om hon fått chansen!
Projektet vardagsrumsväggen är nu avslutat i alla fall och Iris kan ligga och mysa framför kaminen och den nymålade väggen. (Lina vill inte gå för nära kaminen när det brinner i den.)
Lägg märke till att jag nästlat in lite hundkonst på väggen också! Jag kunde inte hålla mig från att köpa Lisas taxar ”Tillsammans för Rädda Barnen”
Grannens lilla dotter (min högra hand näst efter Iris när det gäller att hjälpa till ute på tomten) såg frågande ut när jag sa att indian-hunden hette PocaHonTax och cowboy-hunden Taxas.
Hon tittade fundersamt på bilderna en stund och bestämde sig för att jag var helt fel ute. Är det Iris eller Lina som är indian? frågade hon. Lina, svarade jag.
Fast lite träning har vi hunnit med i alla fall. När jag krattade löv så fick Iris köra en liten platsliggning. När jag högg lite ved samma sak. Lägger henne, kastar bollen några meter åt sidan och går sen och gör något en minut eller två.
Tränade även apportering med bägge hundarna. Då fick Iris ligga plats när jag övade med Lina.
