Precis när jag höll på att utbilda mig till tävlingsledare i (gamla) lydnaden så blev det cancer, skilsmässa och flytt istället. Tillbaka i Stockholm har jag sedan dess haft lite svårt att hitta den där träningslusten igen.
Sakta men säkert kryper den sig dock på och i samband med svenska dobermannklubbens riksläger i somras och en träningsträff på dobermannklubbens område här i Täby så längtar jag faktiskt efter att träna startklass nu!
Dessutom har jag ju det så lyxigt att Iris kan allt. Eller ja, det är ju nya eller omgjorda moment men inget som inte går att klicka in och lära om. Dessutom tycker hon att det är superkul att träna så då blir ju allt kul liksom!
Sally är ju mer nybörjare och det har sin charm det också, att lära nytt tillsammans. Hoppas att våren blir fylld av sovande bebis i vagn och lydnadsträning!