Sökhundarna på rikslägret

Även detta år var vi ett bra gäng som körde sök på rikslägret. Jättekul att spendera dagarna med alla i skogen.

De första dagarna var galet varma men min Iris sköttesig fin-fint i skogen. Hon var duktig och sprang, hittade, skällde. Jag var riktigt imponerad på min lilla hund som inte tränat så mycket men ändå kunde så bra. Någon sa att Iris nästan var tävlingsklar i söket.

Så blev det svalare på söndagen efter att det regnat dagen innan. Skogen var plötsligt inte lika varm och Iris passade på att visa hur snabbt hon kunde springa och tyckte att hon kunde själv. Lyssnade inte för fem öre och sprang mycket och långt istället för att använda nosen och leta figgar. Iris visade hur mycket hon egentligen kunde.

Min härliga hund med turbo!

När jag inte figgade eller körde Iris så försökte jag ta lite bilder på de andra i sökgruppen.

Här är Anneli Rolfsson och Mezzrow’s Macey.
rikslager20141

Viktoria Ekberg och hennes lilla pigga och härliga Missy (Missy von der Lüssenwiese).
rikslager20142

Stilstudie Missy efter ett träningspass i skogen.
missy4
missy1
missy2
missy3

Gruppens lille plutt Mezzrow’s Spencer och matte Emy Nissilä var också med och gjorde underbara framsteg under dagarna. Lille Spencer gick från klarhet till klarhet, nedan lekar han med Viktoria.
rikslager20143
rikslager20144

Molecularis Sigar eller Dexter som han kallas var med i sökgruppen några dagar med matte Päivi Siltala innan de bytte till IPO-gruppen istället.
rikslager20145

Vår instruktör uner lägret, den mycket duktiga Gunilla, hade med sig sin hund Dobfanciers T-buz. Han fick också vara med en dag och köra ett sökpass. Han hittade mig i skogen och skällde så bra. Efteråt kampade vi en lite innan han tog en pratstund med Viktoria och hennes godisficka.
t-buz

På ett ställe där vi tränade hittade jag en liten skatt i form av detta huvud som någon tappat för länge sedan. Jag undrar vems huvud det var?
rikslager20146

Svenska dobermannklubbens riksläger 2014

Jag hade med mig min GoPro-kamera på lägret och testfilmade lite allt möjligt. Här är lite av mina rörliga bilder som fastnade på film!

Var tvungen att köra Iris sökskick genom skogen i slowmotion för att man inte skulle bli sjösjuk när man tittar på det, haha!

Tyvärr fastnade inte det otroligt viktiga dobermannracet på film trots att Iris hade kameran på ryggen när hon sprang det.

Sökskick med GoPro

Jag hade tänkt använda GoPro-kameran redan på lördagen när vi tränade men då hade den laddat ur på batteri! Istället fick det bli nyladdad kamera med på Iris rygg på söndagens sökträning.

Iris var rätt vimsig när hon skulle springa ut och hitta de tre gömda figgeluringarna. Först sprang hon ut till Jocke och landade mer eller mindre rakt på honom, skällde två gånger och sprang sedan tillbaka till mig. Eeehh, fel!

På andra skicket bidde det så här; Iris markerade men behövde lite hjälp. Den rackaren kollar väldigt mycket efter mig.

Filmen fortsatte sedan med att Iris sprang ut och rusade förbi BÅDE Carro och Patrik på ett skick. Kanske låg de för nära varandra, kanske kunde hon inte välja vem hon skulle skallmarkera, kanske var hon bara lite trög, hur som helst så tog det även ett andra och ett tredje skick innan hon valde att hitta Patrik och säga voff.

Jag hade inte förstått att Iris hade sett Carro där i skogen också och fortsatte därför framåt på stigen.

Ett dåligt pass men lika kul ändå och faktiskt guld att kunna se vad hunden sett när den varit där ute och sprungit runt!

Dobermannsöndag; grilla i sökskogen

Under tiden som husse och Lina stannade hemma och sprang milen tilsammans i förmiddags åkte Iris och jag till Ljungbyhed och tränade hund.

Vi började med sök och Iris var först ut i skogen för att leta figuranter. Hon fick leta upp två för henne okända människor och vips så var det inte så självklart för henne att skallmarkera när hon hittade dem. Jag hade dessutom låtit bli att utrusta figgarna med någon form av leksak eller belöningsgodis. Figuranterna fick be henne att skälla och då plötligt kunde hon bra igen. Nyttig erfarenhet!

Sen var det unge herr Nemo där husse lagt ribban högt i söket. Hitta, skallmarkera och fortsätta skälla till husse kom ut till figuranten var lite för mycket för Nemos skalle men hittar figuranter gör han och glad är han när han gör det!
28april13.1
28april13.2

Sen var det dags för en ny bekantskap med ludd på! En tjusig Australian Shepherd vid namn Jacko. Ljuvlig hund som var otroligt snabb i starten (ja, jag jämför med dobermann). Han låg ner när han hittade figgen och hade precis börjat skallmarkera därifrån. Jag gillade det konceptet.
28april13.4
28april13.3

Sen var det fröken Kiras tur att leta figuranter, dolda under kammonät bakom en tall bland annat.
28april13.figge
Kira hade spring i benen som vanligt och hennes skall ekade i skogen, hon är duktig, snabb och söt.
28april13.5
28april13.6

Efter det var det dags för engångsgrill och en massa korvar!
28april13.sist
När allas magar var mätta åkte vovvarna Nemo och Jacko hem och Iris och Kira fick åka till klubben för att träna lydnad också.

Jag fick jättebra hjälp av både Jessica och Christian som öste kommenderingar över oss när vi tränade på att bara ha en bra fokus i utgångställningen. Några ”återfall” fick vi med hopp och frustration men dem plockade jag bort med hjälp av några Nej + en liten släng vatten.

En riktigt bra dag och söndagsträning som toppades med ljuvligt gröna åkrar i det skånska landskapet på hemvägen!

Pinne i mossan och sök

I dag åkte två volvo-bilar till skogen. I den ena bilen satt Kira och hennes husse och i den andra satt Iris och jag. Som ni ser på bilden nedan så var det inte 2-3 dec snö som trillade ner här som utlovat.
20mar13.1

Vi började med att lägga varsitt spår till hundarna. Jag som har problem med att Iris vevar runt i spåret och samtidigt vill veta exakt var jag har gått i skogen får stora problem när jag då vill göra ett svårare spår åt Iris.

20mars13.2 När jag hade gått ungefär 50 m av spåret kom jag på lösningen; plockade upp en gren från marken, satte spetsen i mossan och började gå. Efter mig ritade jag en tunn linje i snön och nu kunde jag gå som jag ville kors och tvärs i skogen och behövde inte fundera på riktmärken, snitslar eller att försöka komma ihåg hur jag gått. Det var bara att knata!

Kors och tvärs och med många vinklar gick jag och jag la ut fem saker längs vägen. Snö är inte bara av ondo när man vill spåra.

Sen fick spåren ligga under tiden som vi gick en sväng med hundarna. Lite över en h senare gick vi spåret och mitt tunna streck i backen var en hit. Jag kunde gå efter hur cool som helst och lugn berömma när hon gick i spåret och inte en enda gång var jag osäker på var jag gått. Skönt. Iris slarvar på raksträckor och skärper ihop sig när det svänger mycket och ofta.

Efter spåren körde vi varsin liten sökövning med Kira och Iris. Kira fick träna på att skalla ordentligt på dold figurant (jag). Iris fick också leta rätt på dold figurant, fast hon försökte bryta sig in i gömstället så Christian fick mota bort henne många gånger innan hon kom i gång att skälla. Efter det fick Iris markera honom när han satt helt öppet och vi pratade om sätt att få Iris att inte braka rätt in i honom som hon lätt gör. (Vilket är en ny sak hon börjat med och inte gjort på andra figuranter när vi testat lite.) Märkligt men likväl något vi måste få bort.

Sist men inte minst bjuder jag på en liten filmsnutt; hur det är att ligga dold figge under kammonät när en dobermann skallmarkerar. Duktiga Kira.

Perfekt lördag för en hundnörd

Planen var faktiskt att besöka MyDog nu i helgen. Tyvärr jobbade husse så det var bara att lägga ner de planerna. Tur var väl det, i dag hade vi nämligen det stora nöjet att åka till våra vänner utanför Ljungbyhed!

Vi började med att åka till skogen och lägga spår. Jag la ett spår till Iris och pga bristande skogskännedom blev inte spåret så jättelångt men fyra apporter slängde jag ut längs vägen.

Efter 50 minuter gick jag spåret med Iris som varvade upp så fort jag plockade ut selen och spårlinan ur bilen. Jag hade sett både en hund gå in och fyra hundar komma ut på samma ställe som spåret började, därför selade jag på Iris precis vid bilen och började sedan gå mot spåret utan att säga någonting. Iris svängde in från stigen där spåret gick in och när vi hade gått kanske 30-40 m så var jag säker på att Iris verkligen gick i spåret och inte letade hundlukt, stannade och startade därifrån.

Jag kom som vanligt inte riktigt i håg var jag hade gått och tillät Iris att visa vägen och nöjde mig med min egen halvkoll där bak i spårlinan. Alla fyra sakerna (en proffspinne, tre leksaker) fick jag in och jag påstår att Iris kan spåra. Börjar bli dags att vi låter någon annan gå spåren åt oss.

Efter det körde vi lite sök. Senast Iris gjorde det var nog i slutet på september om jag inte missminner mig. Jag kan alltså inte påstå att vi har någon särskilt kontinuitet i vår sökträning.

Målet för dagen blev därför att få Iris att skallmarkera när hon hittade figgen och skälla tills jag kom ut till dem. Det gick finemang. Det som gick lite sämre var att Iris på samtliga skick är väldigt högervriden, så det blir något vi får försöka träna lite på; rakare skick.

När Iris hade kört klart var det dags för lilla Kira att köra. En fjäderlätt dobermann som springer väldigt fort och skäller väldigt bra när hon hittar en!

Nöjda och glada lämnade vi sedan skogen för att åka till Söderåsens BK och träna lydnad. (Fast vi tog en liten fika först).

Jag visade de andra vad Iris brukar vara dålig på och Iris uppvisade upp samma hopp och pip som vanligt i början. Vi fick jättebra feedback och det är så bra att ha två par ögon som kan hjälpa en att se det man själv inte ser eller tänkt på.

När vi tränat en stund kom även Kira ut på planen och vi fick vara lite störning till dem. Det fixade Kira finemang. Jag la in Iris i bilen och ägnade den sista stunden åt att fota Kira när hon tränade med husse.
1kira5jan13
2kira5jan13
3kira5jan13

Efter det åkte vi hem till Kiras hus och jag blev bjuden på mer fika innan Iris och jag åkte hemåt igen. Precis när kom hem till Lina (som varit ute på långpromenad med husse under dagen) hörde Nemos husse av sig och undrade om vi ville ses.

Dagen slutade alltså med att vi fick besök av Nemo! Flickorna var väl som vanligt inte så jätteimponerade över att han var här och ville ha deras ben eller sprang runt och bara var glad men de låg mest och vilade under tiden ändå. Det var vi människor som gullade med, lekte och pratade om och med honom.

Vi tog en gruppbild på gänget innan de åkte hem igen. Vi enades om att det var en rätt talande bild.
gang5jan13

Bästa lördagen på länge, önskar att alla lördagar kunde spenderas på detta sätt!

Skogssöndag

I går åkte vi till skogarna i Ljungbyhed, igen! Sök och uppletande blev det i värmen.

Jag var figge åt lilla Kira och hon är en mästarinna på att skälla högt, ljudligt och länge! Jätteduktig. Hon är även väldigt duktig på att inte hoppa eller studsa på en när man ligger där i skogen och blir hittad. Hon hittar och nosar lite snabbt på sin höjd och sen sätter hon igång och skälla.

Iris gör av med nästan lika mycket energi på att hon vill ut ur bilen och in i skogen när hon väntar på sin tur. Hon verkar tycka att skogsaktivitet är lika kul som att bita i skyddsärm.

Som grädde på träningsglädjemoset så låg husse gömd ute i sökskogen och när Iris hittade honom lyckades hon med konststycket att inte bara ta sig in i hans gömställe utan även klättra in innanför tröjjan på honom där han hade bollbelöningen. Det såg väldigt roligt ut när hela gömstället började hoppa och skaka.

Efter att Kira och Iris kört sök så fick Lina vara med och grilla korv. Alla gjorde de aktiviterna som passade dem bäst helt enkelt. Lina var jätteduktig hon också! Hon tiggde fint och när hon inte fick tillräcklig respons så la hon upp tassen för att påminna om att det var dags att ge henne korv.
Efter korvgrillning var det dags för uppletande. Gänget la ut fyra saker till Iris i rutan och hon hämtade tre rätt så fort och tog lite längre tid på sig att hitta den fjärde.

Den fjärde grejjen hon letade efter var typ den enda där hon inte sprang som en tok runt och letade och faktiskt hade ett bättre tempo. Tror visserligen det berodde mer på värmen/trötthet än att Iris tog ett moget beslut att leta mer noggrant.

Det är kul med skogen, just nu tycker jag att allt är roligare än lydnad och det är lydnaden jag anmält oss till på rikslägret. Hmmmm… hoppas att jag hinner skaffa lite nytändning tills dess.

Stackars lilla Lina tänker ni som bara fick grilla korv och inte springa i skogen? Hon har precis varit ute och sprungit milen med husse i dag eftersom hon bara strosade lite kring grillplatsen i går.

Sök- och spårdag i Ljungbyhed

I dag åkte jag till skogarna utanför Ljungbyhed för att träffa Jessica, Christian och Kira. Jag blev omedelbums utskickad bakom en stubbe där jag fick ligga på en presenning och vänta på att bli hittad av Kira. Det gick rätt fort och Kira skällde högt och ljudligt när hon hittade mig, duktig vovve!

Jag passade på att fota Kira när hon skulle ut och leta efter matte sista skicket. Kira var laddad men lyssnade så fint på husse och låg så snällt ner i sitt fina röda lilla linne tills husse sa att det var dags att leta rätt på matte.

Sedan hände det som är det coola med dobermann; från noll till fullt ös rakt ut i skogen, den grymma farten! Bilderna blev ju inte direkt skarpa men det går inte att undgå hastigheten.

Även Iris fick prova lite sök, det är något vi inte gjort så ofta. Iris behövde inte mycket uppmuntran för att kasta sig ut i skogen hon också. Hon var även väldigt taggad att få dra iväg, det var nästan lite galet. Skällde som fasen gjorde hon också när hon hittade Jessica och Christian. Roligt med sök tyckte vi!

Efter de lyckade sökövningarna åkte vi en liten bit med bilarna och la varsitt spår bland nya tallar. Under tiden som spåren låg gick vi en promenad tillsammans med Lina längs lilla skogsvägen.

Dags att spåra. Kira med snyggt svart björkissele.

När det var dags för Iris att spåra försökte jag mig på att fota samtidigt när vi gick spåret. Käre tid, varför? Höll på att stå på näsan ett par gånger och jag konstaterade att jag MÅSTE ha handskar på mig när Iris spårar! Vi spårar så sällan att jag hinner glömma det mellan gångerna hur ont det gör i händerna.

Som tur är brydde sig inte Iris så mycket om cirkus matte där bakom och levererade sina tre pinnar bakåt till mig och hittade sin belöning i form av liten kampstock på slutet.


Mitt älskade lilla djur hade en bra dag i skogen!

Det enda dåliga med dagen var att eftersom det regnade till och från hela tiden så hade jag med mig min gamla kamera och fy fasen va tråkigt det var att ta bilder med den…

Vi behöver ett rosa SBK-linne

I går var det dags för sök och uppletande i skogarna utanför Ljungbyhed igen! Samma gäng som sist!

Soligt och varmt och många myggor. Alla hundarna är lite olika men ändå lika. Christian och Jessica har många bra tips och råd på lager om man vill ha hjälp också, vi andra är ju inte lika inne i söket så det är verkligen guld!

Det märktes att hundarna påverkades av värmen men ingen av dem gav upp eller slutade jobba. Jag figgade till tre av hundarna; Gizmo, Castor och lilla Kira. Alla tre fick korvbitar av mig när de kom fram.

Vet inte om Iris var bättre än sist men det kändes bättre i alla fall. Det är ju lite att komma in i själv också. Men det är väldigt roligt! Måste bara se till att köpa en sån där fint SBK-linne till Iris. Rosa vill jag ha!

När vi kom hem igen så hade husses storasyster med familj kommit hem till oss. Hennes två barn lekte med Iris på gräsmattan från att vi klev ur bilen tills det att solen gick ner. Iris var heeelt slut sen när vi skulle gå och lägga oss. Jag fattar inte ens hur hon orkade.

Lördag med sök och uppletande

Lycka är skog och öppna bagageluckor! I dag har vi träffats och tränat med ett härligt dobermanngäng! Sök, korvgrillning och uppletande.

Vi började med sök. Gizmo fick leta rätt på fyra typer som gömt sig i skogen. Vi andra nybörjare körde med lite mer synretningar men gjorde det svårare för varje skick. Iris tyckte att det var kul och då tycker ju matte per automatik också att det är roligt.

Lilla valp-Kira körde sitt första sökpass. Nedan får hon hjälp av husse med att se figgen där ute. När hon väl sett att det stod någon så var det full fart ut! Roligt!

Sanna och Enzo visade upp ett så fint samspel. Jag önskar att alla kunde höra Sanna när hon så lugnt och fint säger ”sidan” och Enzo genast faller in oavsett vilken hastighet han kommer farandes i. Föredömligt!

Vi hade även ett födelsedagsbarn på plats i dag! Hunden Castor som fyllde ett år! Han hade precis så mycket spring i benen som man kan förvänta sig av en ettårig dobermannkille. Dagen till ära bjöd han på spexshow till allas glädje utom kanske möjligen mattes!

Iris fick köra både sök och uppletande. I det sistnämnda så var hon kass så det får vi öva mer på. Sen hjälpte gänget mig med att göra några tandvisningar med Iris. Tre gånger fick hon visa sina fina tänder, den tredje och sista gången så reste hon sig från sittande till stående och tog ett steg bakåt.

Lina var också med men fick hjälpa till att valla uppletanderutan och gå ett litet spår som jag la till henne. Lina spårade lugnt och fint och lite damigt. Roligt när man hinner med att låta båda hundarna få göra något vettigt på en dag.

Vår vän Gizmo i uppletanderutan efter att ha hittat en gul snörgrej med knutar…

..som även Enzo hämtade in lika fint en stund senare! Duktiga dobermannkillar!

Sötaste lilla Kira fick en egen ruta och körde sitt första uppletande. Otroligt roligt att se att genomtänkt valpträning lönar sig så fint; när Kira hittade så visste hon att det skulle löna sig att springa till husse med saken! Letade noga gjorde hon också. På bilden har hon en handske i munnen.