Det är ett evighetslångt kapitel det här med hundmöten, andra hundar och hundägare.
Eftersom Iris drar mig på skidorna och Lina trivs bra med att springa vid sidan så har jag ju åkt med båda hundarna några gånger nu i vinter. Iris i draglina och Lina i koppel fäst i draglinan. Hade båda dragit haft jag inte haft en chans att bromsa eller stanna om de inte lyssnade på kommando men nu behöver jag inte vara orolig för det alls. Iris är inte tillräckligt stark ensam och Lina hittar inte på några hyss.
Vi klarar hundmöten och kan köra förbi andra hundar, bara vi har lite avstånd mellan oss så tittar bara mina vovvar lite nyfiket och springer sedan vidare.
Men, och det är ett stort men, då gäller det att de hundarna vi möter inte är lösa och kommer springades rakt mot oss! Läget blir väldigt annorlunda då nämligen. Det gör ont och slutar med blåmärken på min arma kropp!
Nu går det ju oftast att undvika andra lösa hundar då de syns på långt håll men ibland så poppar även de upp från ingestans. Som häromdagen när jag åkte med både Lina och Iris och det plötsligt skuttade ut en svart labrador ur vassen omedelbart till höger om oss. Inte en chans hade jag att göra ett skit och vi kom i så hög fart att det bara var att försöka slappna av och hoppas på att jag inte skulle slå mig för mycket när jag gick omkull.
Lyckades på något märkligt sätt att lösa ut draglinan så att Lina och Iris faktiskt lossnade från mig. Nu hade det ingen som helst betydelse i själva mötet med labben då de liksom redan hade nått fram till varandra men jag fick ju kalla in dem istället för att kunna hala in dem. Plus att när man har skidor på fötterna och ligger i en hög på marken är det inte så enkelt att bara gå och hämta sina djur även om de bara är 5 meter ifrån en.
Men se det gick ju inte heller, för vad händer så klart? Jo gubben som har hunden börjar nämligen se till att få tag på MINA hundar, inte sin egen. Jag var tvungen att säga till honom upprepade gånger att han skulle släppa taget om koppel och linor och plocka in sin hund innan han reagerade och jag argt kunde säga åt dogsen att komma till mig. (Helt fel i hundtränarsynpunkt jag vet men mina hundar kommer ändå, de får bara beröm när de kommer in ändå)
När hundarna var hos mig så kunde jag inte låta bli att fråga om han inte skulle ha hunden kopplad och mumla lite om koppeltvång. Men näedå, han hänvisade till en skylt som jag veeet sitter längre upp i skogen där det står att hundar inte behöver ha koppel mellan vissa datum. Skit-skylt!
Sen att det i praktiken betyder att lös hund ska lyda som om den vore kopplad är ju tydligen aldrig någon som vet. Skit-gubbe!
Och inte fasen blev det bättre av att när jag åkt färdigt min runda och skulle lasta in djuren i buren på bilen ser att Lina har två hål som blöder i sidan, typ överkäkshuggis som slagit ihop med undekäkshuggis och båda tänderna gjort varsitt hål. För tredje jävla gången har Lina nu blivit biten av en skit-labrador!
