Kommentarer på: Vi med stora svarta hundar

Av: Ninni Österholm

Ninni Österholm — Wed, 26 Sep 2012 10:22:54 +0000

Jag förstår utan tvekan att det kan vara jobbigt att hela tiden bli sedd som ”den med farliga hundar” när det enbart baseras på vilken typ av hundar man har. Men det går ju att försöka tänka lite positivt om det också. Jag tex har hundar som av alla anses vara ”sååå snälla” bara för att de råkar vara lite eleganta, ljusa och med lång päls på öronen. Det leder till att alla ska fram och klappa hela tiden, man kan inte åka kommunalt utan att ha stenkoll på omgivningen som gärna hälsar, ger godis utan att fråga om det är ok(!) och låter barn, hundar osv komma fram hur som helst. Nu är mina hundar genomsnälla, men inte heller min unga, genomsnälla hund, uppskattar när andra släpper fram sina hundar när man är instängd i ett hörn på pendeltåget…

Flera gånger har jag tänkt ”Åh vad skönt det vore med en rottweiler eller dobermann som folk kanske håller lite avstånd till”, just för att det periodvis blir väldigt påfrestande med alla respektlösa människor som ser ens hundar som någon allmän underhållningsattraktion.

Slutligen kan jag tillägga att jag haft en hund som utan tvekan tog stor skillnad på svarta labradorer och dobermanns ;) Hon hatade labradorer (egentligen alla retrievers) men dobermann kunde gå helt ok. Här i området är i princip samtliga retrievers ouppfostrade, drar överallt i kopplet och släpps fram till alla hundar de möter även om man försöker gå iväg från dem, så tja… Det är lätt att bli less på dem.

Av: Madeleine

Madeleine — Tue, 25 Sep 2012 13:07:19 +0000

Som svar på Anna.

Jag sitter här och skrattar när jag läser ditt inlägg!

1. Vilken jävla galen tant, ”min hund beter sig för att din är dum”! :rotfl:

2. För att jag hade blivit precis lika förvånad som du! Tänk om man bara hade haft modet att säga (och jag citerar någon) ”Var fan fick du luft ifrån då!?”

3. Varför tar man åt sig av såna dumheter?! Det är helt galet.

Tack för din kommentar Anna, hoppas att du slipper se den kvinnan och hennes hund igen!

Av: Anna

Anna — Mon, 24 Sep 2012 10:56:33 +0000

Åh, något liknande hände mig imorse. Jag och min rottis strosade runt i parken där det bor många harar och hon borrade ner hela nosen på ngt ställe där haren förmodligen legat och sovit. Då kom en kvinna med en jätteliten hund som direkt började råskälla och bete sig aggressivt. Min hund tittade men gjorde inget, mer än höjde svansen på ett vaksamt sätt. Nu är min hund inte helt pålitlig vid hundmöten, så när kvinnan frågade om de kunde hälsa sade jag ”nä, hon är inte helt stabil vid hundmöten” varpå kvinnan mkt avspisande svarade ”jaha DÅ förstår jag varför min hund reagerar som han gör!”. Precis som många ovan beskrivit blev jag också mållös och visste inte riktigt vad jag skulle svara. Min hund hade ju bara stått i sin egen värld och nosat lite… Känner mig nästan lite fånig när jag reagerar så att jag blir ledsen, skönt att läsa om andras erfarenheter. Tack för en bra blogg!

Av: Madeleine

Madeleine — Sat, 22 Sep 2012 03:17:54 +0000

Som svar på A.

Inte ett dugg slarvigt, det är ju jag som inte skriver tillräckligt tydligt så man fattar . Inte lätt att hänga med då! ;)

”Ingen hund” och ”råtta i kopplet”, det är ju lika elakt det! Märkligt att folk säger såna saker faktiskt, särskilt om de själva är hundägare!

Jag brukar trösta mig med att mina hundar alltid har fördomarna mot sig, alltså kan de bara överraska positivt eller göra bättre ifrån sig än vad alla tror. Lydigare än de trodde, snällare än de trodde, hugger inte allt och alla, äter inte barn osv. Så det är inte bara negativt att folk har fördomar. :D

Av: Madeleine

Madeleine — Sat, 22 Sep 2012 02:48:09 +0000

Som svar på Denise. Ja du, bra fråga. Oavsett så borde det inte vara några konstigheter att tyda kroppspråk på dobermann, de har kort päls och är ljusa i ansiktet.

Av: A

Thu, 20 Sep 2012 22:56:10 +0000

Som svar på Madeleine. Jag missuppfattade nog din text lite först, slarvigt av mig! Det är fruktansvärt att folk kan vara så elaka, och när det kommer tills ens hundar så blir man ju så oerhört ledsen då dom står en så jäkla nära. Själv är jag barnlös men ägare av en helt underbar liten chihuahuatik, och när folk vi möter säger saker som "det där är ingen hund" och "varför har du en råtta i kopplet" så känns det nästan ut som att det är mitt barn dom kränker. För oss småhundsägare är det dock (kan jag känna) enklare att hugga tillbaka med vassa motsvar för vi har inte samma sorts fördomar att bryta mot. Ägare till Dobermann eller Rottweiler (expempelvis) förväntas ha ett större tålamod med idioter och folk i allmänhet verkar lida av uppfattningen om att det är helt okej att elakt kommentera en stor "farlig" hund. De är ju älskade familjemedlemmar som alla andra, och jag hoppas att du kan komma på ett riktigt bra gensvar på folks påhopp! (En tjej jag känner tog upp sin amstaffi famnen då hon tröttnat på att folk lyfte upp sina små pudlar när dom var ute och gick, haha. Lycka till!

Av: Denise

Denise — Thu, 20 Sep 2012 21:21:26 +0000

Om det finns ett svarta hunden fenomenet,borde det inte finnas ett vita hunden fenomen också då?Jag menar där ser man ju inte ansiktsmimiken mycket lättare än hos en mörk hund?
Bara en fundering som dök upp…

Av: Madeleine

Madeleine — Wed, 19 Sep 2012 21:02:37 +0000

Som svar på A.

Tyvärr attraherar vissa raser idioter, dobermann är ju en av dem. Sen har media och filmer givetvis en rätt betydande roll också, det finns nog ingen film med en snäll dobermann…

Jag är ytterst medveten om det och tycker på fullt allvar att jag har ett större ansvar än andra hundägare just på grund av att jag har den ras jag har.

Jag lägger ner rätt mycket tid och möda på att försöka visa andra hundägare respekt och jag kan säga att antalet gånger jag låtit någon av mina hundar t ex springa lösa fram till annan hund med ursäkten att ”hon vill bara leka” är noll. Däremot har det omvända hänt mig minst hundra gånger utan att jag försöker överdriva.

Jag skulle ALDRIG släppa fram mina hundar att hälsa på någon annans hund utan att fråga först (jag gör det som regel aldrig heller då jag inte gillar hundmöten i koppel).

Det jag stör mig på är alltså inte att andra hundägare är rädda för mina hundar, jag utgår oftast att alla jag möter är rädda tills motsatsen bevisats. Det jag stör mig på är att det är helt ok att rakt ut säga vad som helst, hur elakt som helst, om mina hundar. Det är ok att ljuga mig rätt upp i ansiktet.

Jag kan bara tala för mig själv men jag har ju också fördomar mot en del raser men det skulle ju aldrig falla mig in att gå fram till någon småhundsägare och berätta hur ful, äcklig, totalt värdelös hund jag upplever att någon har. Inte ens när jag menar något illa eller är arg på någon skulle jag ju säga något sånt.

Jag vet inte hur många gånger jag vänt ryggen till och gråtande gått därifrån för att någon sagt så elaka saker om mina hundar.

Tack själv för din kommentar!

Av: Madeleine

Madeleine — Wed, 19 Sep 2012 20:18:28 +0000

Som svar på Anna.

Det ”nya” är att jag har mött hundägare som säger ”Nej, du får inte komma in i rastgården för att min hund är rädd för svarta hundar”

Då accepterar jag det och går vidare med min hund. När jag däremot ser några minuter senare hur samma ägare får samma fråga från en ägare till en svart labrador och glatt säger ”välkommen in” så känns det inte lika trovärdigt längre.

Jag hävdar inte att det är lögn att en del hundar har svårt för svarta hundar, däremot har jag faktiskt aldrig träffat en hund där jag sett detta fenomen. Jag köper heller inte att de hundarna gör skillnad på en svart dobermann och en svart labrador. En dobermann har ju dessutom bruna partier på flera ställen på kroppen och borde därmed vara bättre än många helsvarta hundar.

Om förklaringen är att den svarta pälsen döljer kroppsspråk så borde ju väldigt pälsiga hundar ha samma problem, för att inte tala om luddiga hundar som är svarta.

Jag har ju bara gissat på vad som hände innan jag hamnade mitt i alltihopa. Så att kalla någon av dem barnslig när vi inte vet vad som hände eller vad som sades känns inte rättvist mot någon.

Själv är jag ytterst barnslig och blir faktiskt ledsen när folk säger högt om min hund att ”såna hundar hatar jag”, ljuger osv, jag skulle aldrig säga så om någon annans hund men det är verkar vara helt ok när det gäller ”farliga” hundar.

Av: Anna

Anna — Wed, 19 Sep 2012 16:44:36 +0000

Som svar på Anna. Tillägg: Dessutom, varför ska husse/matte bli arg egentligen?? Vad tjänar deras hund på att hälsa på andra okända hundar på gatan? Jag förstår inte alls grejen, vadå bråka om att ens hund inte fick hälsa på en hund, som sen får hälsa på en annan hund? :/ Låter skitbarnsligt. Sorry men jag förstår inte