NY: Hundarna i Central Park

Madeleine — Fri, 16 Sep 2011 23:27:17 +0000

En av de första sakerna vi gjorde i NY var att få en guidad rundtur i Central Park av proffs-park-dobermannvovven Nova och hennes gulliga matte.

Varje morgon före kl 9 (liksom efter kl 21) är Central Park hundarnas park! Då får de nämligen gå lösa i stora delar av parken och många är hundarna och hundägarna som passar på. Det är hundar överallt och alla verkar lika glada och snälla!

De gräsytor där hundarna inte fick vara var stängda med hjälp av staket som löpte längs med gångvägarna. Det var dessutom tydligt skyltat var det alltid var koppeltvång och vad vovvarna fick och inte fick göra. Annars var det rätt uppenbart på vilka gräsmattor hundarna fick vara…
Själv passade jag på att leka lite med Nova. Vi hittade en pinne som vi busade lite om, Nova hängde på direkt! Det kändes bra i hjärtat att få leka lite dobermannlek med Novisen när jag längtade efter mina vovvar där hemma.

Det märks på Nova att hon är uppvuxen i NY och i Central Park. Hon hade full koll på matte även när hon strosade i förväg och hon visste att man skulle stanna vid vägen som går genom parken.

Hon hade även full koll på var en farbror brukade mata fåglarna och ekorrarna med bröd och hoppade snabbt över det ”förbjudna staketet” för att kolla om det fanns några kvarglömda smulor.

Många av drickfontänerna i parken hade en liten uppsamlingsgrej vid marken så att hundarna kunde dricka också. När det inte fanns så visade Nova att det går lika bra att dricka ur en oanvänd bajspåse.

Nova är en cool cityhund helt enkelt.

Överlag så måste jag säga att jag var imponerad av alla hundarna i staden men särskilt där i parken. Full rulle, många hundar och ändå så tyst och lugnt på något sätt. Kanske är det för att de flesta hundar där är kastrerade och att det bidrar till lugnet men ändå, det var häftigt!

I parken finns även en hundstaty. Den föreställer hunden Balto, en legendarisk siberian husky och slädhund. Balto var en av hundarna som 1925 hjälpte till att transportera medicin över 100 mil till den lilla staden Nome i Alaska. I anslutning till statyn finns en liten skylt där följande text går att läsa;

Dedicated to the indomitable spirit of the sled dogs that relayed antitoxin six hundred miles over rough ice, across treacherous waters, through Arctic blizzards from Nenana to the relief of stricken Nome in the Winter of 1925.
Endurance · Fidelity · Intelligence

Det var jätteroligt att få ta del av hundlivet i NY och samtidigt kolla in alla ställen man känner igen från Hollywoodfilmerna. 2 in 1 liksom. Tack Therese och Nova!

Vi går och går och går

Madeleine — Tue, 13 Sep 2011 13:15:15 +0000

Nog för att man går en del när man har hund men så mycket som jag gått de senaste tre dagarna har jag inte gjort sedan jag gjorde lumpen!

Vi bara går och går och går och det känns som jag snart gått ett varv runt hela Manhattan!

Jag längtar efter mina små svarta promenadkompisar. Även om Lina nog inte hade gillat NY så tror jag att Iris hade klarat det rätt bra.

Jag har tagit en massa hundiga bilder här men lägger upp dem när vi kommer hem igen om några dagar. Men då blir det några dogs of NY-inlägg.

New York – Livet med dobermann

NY: Hundarna i Central Park

Vi går och går och går