Rallylydnad – Livet med dobermann

Kennelläger 2014

Madeleine — Sun, 10 Aug 2014 19:33:31 +0000

För fjärde året har Iris och jag varit på kennel Kings & Queens’s kennelläger i dagarna fyra.

Iris uppfödare Eva föder även upp staffar och de första två dagarna slumpade det sig så att Iris var ensam dobermann på lägret. Istället var det desto fler stubbar på plats. Kul att träffa de små gulliga vovvarna!

Lägrets första dag, dvs i torsdags körde vi rallylydnad för en jättetrevlig och duktig instruktör. Det var kul, särskilt nu när vi sneglat på våra dobermannkompisar Eva och Vega så länge och nu lärde oss mer och övade och prövade.

Eva och hennes Ester har gått kurs i rallylydnad, de var duktigast av alla.

Lägrets andra dag började oplnaerat med agility då vår instruktör fick akuta tandproblem på fm. Det var flera år sedan vi tränade några av hindren men Iris tyckte att det var lika kul som vanligt, däremot hade hon helt glömt det där med att man ska stanna och vänta på matte och tog alla hinder lite som hon ville, när hon ville. Trötta var vi efteråt i alla fall!

När dagens instruktör dök upp satt jag mest och lyssnade och tog bilder på de andra som övade. De körde rätt mycket kontaktövningar och inkallningar och vi var ändå rätt möra efter agilityspringet så stubbegänget fick träna utan oss.

På lördagen tränade vi lydnad. Det blev både gruppmoment för dem som hade lite yngre vovvar och för oss som tränat ett tag med äldre hundar.

Efter det körde vi enskild träning för varje hund. Här nedan är det Kurt som tränar med matte och Lena förklarar.

Här är lilla söta Amber.

Amber och husse Martin tränar och leker.

Hunden Vera väntar på att matte Åsa ska kalla in.

När vi tränade en och en satt vi andra som publik på båda sidor. Väldigt nyttigt för hundarna att ha folk på båda sidor när de tränade. Vi passade på att träna budföringar och lägganden när vi hade en så bra störning i publiken.

Här tränar hunden Coffee och matte Catrin.

Patrik tränade sin lilla Ellie. De utnyttade publiken lite extra och gick fritt följ mellan oss där vi satt.

Ellie tränade också budföringar och sprang sitt bästa!

Iris och jag tränade också. Övade mycket på positionen, helomvändningar till vänster, lägganden och budföringar och fick bra tips. Barfota, klänning och träningsvästen funkade utmärkt!

Iris söta syster Myra var också med på lägret!

Stubbarna var duktiga och tränade tillsammans moment. Kullsyskonen Rocky, Kurt, Hedda, Amber och Vera

På söndagen som var lägrets sista dag körde vi (som alltid) tipspromenad och lite tävlingar innan det var dags att kora kennelns snyggaste valp och vuxenhund. När Eva gör så fixar hon alltid lika fint, vi med dobermann fick häfte med dobermann på, de med staffe fick häfte med stubbe på!

Första gren efter tipspromenaden var pinnplockningen, här dominerade Iris mamma Jamaika stort och bevisade att gammal är bäst!

Efter det var det dags för ”aktivitet och lydnadstävlingen”. Här ingick bland annat delmomenten Hopp över hinder tillsammans med hunden och en ny variant av Rutan där hunden skulle ligga kvar i rutan när föraren tog sig ett varv runt (ju skuttigare förare desto fler poäng). Agility; kryp genom tunneln både förare och hund samt det sista momentet Bad i pool; här det var förarens hopp ner i poolen som gav poäng.

Lena och hunden Isak under tunnel och pool-momentet.

Iris och jag var givetvis skitduktiga och borde ha vunnit allt! Jag var supergraciös när jag skuttade runt rutan och Iris låg kvar!

Vi var superfokuserade och söta precis hela tiden, se bara så fint och samspelt vi hoppade över hindret tillsammans.

När det var dags för tunneln hann Iris genom tre gånger på samma tid som jag kröp igenom en gång, snabb Iris!

När jag såg hur andra presterade på delar av banan så kände jag nästan att vi hade segern i en liten ask Iris och jag. Nedan är det Patrik och Ellie som inte riktigt är överens om hur göra. Lilla gumman tyckte det var lämpligt att vakta mitten av tunneln, där kanske husse kunde komma ut?

Coffee körde även han på att matte borde komma ut någonstans på mitten av tunneln. Han ser lugn ut på bilden men i verkligheten massaker av tunnel som gällde! Duktig hund!

Alla var inte helt överens om hur kul själva poolmomentet var heller. Vera ville inte bada.

Nu gjorde jag inget svanhopp ner i poolen själv men jag kände ändå att jag charmade domaren med att Iris gjorde ett mycket snyggt hopp både i och ur poolen. (Helst av allt hade hon velat stanna i poolen)

Det var Patrik som förstörde allt genom att go all in på poolmomentet! Jag insåg direkt att segern inte längre var vår, domaren gick på den enkla finten och gav ekipaget skyhöga poäng!

Efter det var det fler som passade på att stila och ta segern ifrån oss. Här Martin med Amber som kör så det skvätter!

Sist men inte minst var det utställningstävling, här är Rocky och hans matte och rosett, bucklan och alla priserna han fick för det. Hejja Rocky!

Den här mystiska hunden lyckades nästla sig in på årets kennelläger. Det är Iris syster Myra som fått en ny lillasyster som hade jätteskojiga öron och korta ben samt otroligt blåa ögon. Söt liten sak!

Släkten är bäst, här är tre generationer dobermann som var med på lägret. I mitten mamma/mormor Jamaika, på varsin sida om mamma Jamaika sitter systrarna Iris och Myra och längst ut på kanterna sitter ynglingarna Coffee och Ellie!

Storegård hundpark

Madeleine — Wed, 06 Jul 2011 19:44:10 +0000

I dag åkte vi till något som jag hittade av en slump via google i min jakt på hundiga ställen att besöka och träna på. Storegård hundpark, ett ställe där någon på ett och samma område byggt upp en massa banor för diverse hundaktiviteter. Eller som det står på hemsidan; Här finns många aktiviteter såsom agility, flyball, hund-frisbee, rallylydnad, miljöbanor, terrängsök m fl.

Visst låter det som ett kul ställe? Extra passande då vi hade gäster som gärna ville testa att träna lite olika saker med hundarna. För 50 kr per hund får man stanna och träna hur länge man vill.

Väl framme började vi med att rasta hundarna i den lilla slinga som går runt hela området. Många papperskorgar och en chans att kolla in de olika banorna, bra, bra. Ett gäng bruna lagottosar var där och tränade tillsammans, Lina och Iris fick lite skäll när de gick förbi rallylydnadsbanan men svarde icke. Bra!

Efter den lilla rastningen började vi på agilitybanan. Hindren var lite slitna men annars tycker jag att banan var helt ok. Iris ville gärna flyga över alla hinder, Lina kände sig glad men inte riktigt lika tvungen att hålla samma tempo eller testa alla hinder.

Husse var med också och han tog ett varv med Iris över hinder och slalompinnar. Jag blev rätt imponerad över hur bra det gick faktiskt! På bilden nedan i full fart förbi/genom tunneln!

Iris och jag sprang också. Två hopphinder, A-hindret, slalom, tunnel, två hopphinder till, gungbrädan och slutligen fyra hinder på raken. Nåt sånt..

Det var faktiskt lite skönt med en agilitybreak efter den lydnad vi bara tränat den sista tiden.

När vi lämnade agilitybanan passerade vi lagotto-gänget igen och fick mer skäll. Lagottomattarna ursäktade sig för sina skälliga vovvar. Jag med de knäpptysta dobermannvovvarna log snällt och sa att det inte gjorde ett dugg.

Dags för ny bana! Vi var ju tvungna att testa flyball också. Ser så coolt ut på film när hundarna rusar fram och tillbaka! När vi hade lärt Iris att man skulle springa rätt fram över alla hinder för att få en tennisboll (tog ett försök) så kände vi oss rätt klara med den sporten.

Ingen brydde sig om att ens försöka lära henne springa över alla hinder tillbaka igen utan vi gick vidare till nästa bana; terrängsöket.
Terrängsöksbanan bestod av några däck med vita pinnar i. I varje däck låg det en skål. Till och med barnen sa direkt när vi klev in där att detta var för lätt för Iris. Vi gick runt och låtsades gömma i däcken men slängde in bollen i gräskanten vid staketet. Det tog Iris någon minut att hitta.

Lina fick också leta men hon fick några hundgodisar i en av däck-skålarna. Lina tog karamelldoften i vinden och gick raka vägen till rätt däck direkt. Plättlätt med andra ord. Betyg; inte så kul.

Vi gick vidare till den roligaste banan; miljöbanan.

Här kunde barnen ta varsin hund och en näve godis och testa på lite allt möjligt. Problemlösning för både hundarna och deras förare.

Till och med Lina knatade över olika underlag och små balanshinder nästan helt övertygad om att detta var kul!

Några hinder ville Lina inte gå upp på eller genom. Ungefär samma som hon inte gillar i agiltyn; höga balanshinder och läskiga tunnlar. Dvs samma hinder som Iris tog i ful rulle och gärna sprang över/genom en gång extra på egen tass också.

Lina tackade också nej till att gå genom alla saker som hade skrammel eller andra läskigheter som man skulle passera.

Roligast var att köra Iris i en skottkärra, jag trodde hon skulle hoppa ner men löftet om en hundgodis räckte för att hon skulle sitta kvar och se ut som hon aldrig gjort annat.

Det blev en bra utflykt även om jag inte skulle betala 100 kronor för att träna eller åka dit igen. Kul grej för barn och valpar kan jag tänka mig däremot.

Sen vet jag inte riktigt om jag håller med om det som står på hemsidan ang stängsel;
Hela hundparken är tryggt inhägnad med stängsel så du behöver inte riskera att din hund skulle ta sig fram på egna vägar utanför området. Dessutom finns det även stängsel mellan de olika banorna för att förhindra att det blir alltför mycket spring av andra hundar när du vill kunna koncentrera dig på att träna din hund.

Stället är mycket riktigt inhägnat men inget man inte kan hoppa över, 50 cm (max) gunnebostängsel och tre små rep stoppar inte en stor hund som bestämt sig för att byta bana eller dra. Det är helt klart ett ställe för hundar som har koll på inkallningen och som inte rymmer efter andra fyrbeningar. Alternativt väldigt små hundar.

Väl hemma igen var det dags för barnen att åka hem och vi fick nytt besök mindre än en halvtimme senare. Men det får jag berätta om i morgon, det får räcka med bloggandet nu!