Den senaste tiden har jag ju bloggat s\u00e5 lite att det n\u00e4stan k\u00e4nns som livet med dobermann g\u00e5tt i pension. Det har vi inte!<\/p>\n
Men efter att ha jobbat natt, \u00e5kt p\u00e5 hundtr\u00e4ning och sedan suttit uppe till kl halv fyra p\u00e5 morgonen f\u00f6r att g\u00f6ra klart svenska dobermannklubbens tidning f\u00f6r att sedan b\u00f6rja dagen med ytterligare n\u00e5gra timmar framf\u00f6r datorn s\u00e5 f\u00e5r bloggen liksom komma sist p\u00e5 listan \u00f6ver saker att g\u00f6ra.<\/p>\n
Men det finns faktiskt en sak jag t\u00e4nkt mycket p\u00e5 och som jag verkligen vill skriva om…<\/p>\n
Hundv\u00e4rlden, i vilken form det nu \u00e4n m\u00e5 vara ras\/klubb\/sport\/forum, \u00e4r som en litet egen liten microv\u00e4rld som finns i den stora v\u00e4rlden. N\u00e5gra av oss deltar mer eller mindre aktivt i dessa v\u00e4rldar.<\/p>\n
Min hundv\u00e4rld utg\u00f6rs ju till stor del av bloggen, Facebook, svenska dobermannklubben och dem jag tr\u00e4ffar och tr\u00e4nar med. Det \u00e4r h\u00e4r det h\u00e4nder i min hundv\u00e4rld och det \u00e4r fr\u00e4mst genom de kanalerna som jag l\u00e4r k\u00e4nna nya hund\u00e4gare. (Dvs det blir mest dobermann\u00e4gare.)<\/p>\n
D\u00e4remot \u00e4r jag inte s\u00e4rskilt aktiv p\u00e5 min brukshundklubb och n\u00e4r jag \u00e5ker dit k\u00e4nner jag inte s\u00e5 m\u00e5nga, jag har d\u00e5lig koll p\u00e5 vad som h\u00e4nder d\u00e4r och jag har absolut ingen susning om vem som \u00e4r vem eller v\u00e4n med vilka.<\/p>\n
Och just den h\u00e4r biten vem som \u00e4r v\u00e4n med vilka \u00e4r n\u00e5got jag sj\u00e4lv f\u00e5tt t\u00e4nka till p\u00e5 och som jag ofta skulle \u00f6nska att fler gjorde. F\u00f6r n\u00e4r man kliver in i en ny hundv\u00e4rld (t ex g\u00e5r med i en ny BK eller v\u00e4ljer att engagera sig i rasklubben) s\u00e5 kommer man att tr\u00e4ffa nya m\u00e4nniskor. F\u00f6r min egen del har det m\u00e5nga g\u00e5nger inneburit att jag vet vem folk och hundar \u00e4r genom hemsidor, kennlar, bloggar och Facebook innan jag tr\u00e4ffat personerna p\u00e5 riktigt. Jag k\u00e4nner vissa mycket b\u00e4ttre genom n\u00e4tet och har faktiskt ingen som helst koll p\u00e5 hur bra v\u00e4nner vi skulle bli om vi umgicks eller tr\u00e4nade tillsammans p\u00e5 riktigt.<\/p>\n
Tack vare eller kanske snarare p\u00e5 grund av bloggen har m\u00e5nga andra ”l\u00e4rt k\u00e4nna mig” utan att faktiskt alls k\u00e4nna mig. Och tv\u00e4rtom har jag f\u00e5tt en uppfattning om andra utan att ha en susning om vad de \u00e4r f\u00f6r typer. N\u00e5got som oftast \u00e4r positivt men i vissa fall \u00e4ven \u00e4r negativt. Genom \u00e5ren har jag l\u00e4rt mig mycket om mig sj\u00e4lv och andra just p\u00e5 grund av detta. F\u00f6r det g\u00e4ller faktiskt att t\u00e4nka!<\/p>\n
Exempel<\/strong>: jag skriver n\u00e5got p\u00e5 min blogg som min v\u00e4n Anna l\u00e4ser. N\u00e4r Anna \u00e5ker och tr\u00e4nar n\u00e4sta g\u00e5ng med sina dobermannkompisar pratas det om det jag skrivit p\u00e5 bloggen. Anna deltar i konversationen och n\u00e4sta g\u00e5ng vi pratar eller ses s\u00e5 ber\u00e4ttar hon att en av personerna hon tr\u00e4nade med hade synpunkter p\u00e5 det jag skrivit. P\u00e5 Anna l\u00e5ter det som att den h\u00e4r personen inte gillar mig alls och jag har ju aldrig tr\u00e4ffat den m\u00e4nniskan s\u00e5 jag har inte ens n\u00e5gon egen uppfattning om personen i fr\u00e5ga. Men jag k\u00e4nner att det \u00e4r tur att jag har Anna som \u00e4r mina \u00f6ron och kan ber\u00e4tta vad som egentligen s\u00e4gs om mig bakom min rygg.<\/span><\/p>\n P\u00e5 riktigt \u00e4r det s\u00e5 att jag faktiskt inte har en aning om vad som sagts och av vem. Anna kanske valde att bara ber\u00e4tta vad den personen i tr\u00e4ningsg\u00e4nget sa som hon sj\u00e4lv inte gillar? Anna kanske missuppfattade? Anna kanske inte ens h\u00f6rde allt som sades? Om Anna inte r\u00e5kar vara en av dina b\u00e4sta v\u00e4nner som du vet att du kan lita p\u00e5 och du s\u00e4ger Fy fan vilken dum person det d\u00e4r verkar vara<\/em> ja d\u00e5 kan det banne mig h\u00e4nda att n\u00e4sta g\u00e5ng Anna \u00e5ker p\u00e5 tr\u00e4ning att hon ber\u00e4ttar f\u00f6r vederb\u00f6rande att Bara s\u00e5 att du vet, Madeleine gillar inte dig alls, hon sa det sist vi pratade.<\/em> Det g\u00e5r att s\u00e4tta r\u00e4tt stora bollar i rullning p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Och jag skulle ljuga om jag p\u00e5stod att den dagen jag tr\u00e4ffar den h\u00e4r personen, som enligt Anna ska ha sagt elaka saker om mig, p\u00e5 riktigt f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ja d\u00e5 \u00e4r jag inte helt f\u00f6rdomsfri.<\/p>\n Men vi funkar p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet. Vare sig vi vill det eller ej. Vissa av oss kanske \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att verkligen bilda sig en egen uppfattning om andra, vissa har inget behov av det, vissa verkar banne mig gilla att leva i det h\u00e4r skvaller-tr\u00e4sket som l\u00e4tt bildas i pm och chattar.<\/p>\n Sj\u00e4lv har jag ju g\u00e5tt p\u00e5 den niten flera g\u00e5nger, jag \u00e4r t\u00f6ntigt godtrogen. Jag har h\u00f6rt fr\u00e5n v\u00e4nner som Anna om andra dobermann\u00e4gare som sl\u00e5r sina hundar. \u00c4ven om jag inte sv\u00e4ljer allt som s\u00e4gs med hull och h\u00e5r alla g\u00e5nger s\u00e5 s\u00e4tter Anna ett fr\u00f6 i mitt huvud. \u00c4r det sedan n\u00e5gon mer som f\u00e5tt h\u00f6ra detta (kanske till och med fr\u00e5n Anna?) och vi tv\u00e5 i tur r\u00e5kar prata med varande, ja d\u00e5 st\u00e5r vi d\u00e4r tv\u00e5 personer som b\u00e5da faktiskt h\u00f6rt att just den dobermann\u00e4garen \u00e4r elak mot sina hundar.<\/p>\n Om Anna d\u00e5 r\u00e5kar vara din uppf\u00f6dare, hon som s\u00e5lt v\u00e4rldens b\u00e4sta valp till dig, ja d\u00e5 k\u00e4nner du kanske inte Anna s\u00e5 bra egentligen men du tror p\u00e5 det hon s\u00e4ger f\u00f6r k\u00e4nslan av att ni borde vara best friends forever \u00e4r ju liksom sj\u00e4lvklar.<\/p>\n Tack vare min f\u00f6rsta uppf\u00f6dare och bloggen s\u00e5 har jag genom \u00e5ren l\u00e4rt mig att jag m\u00e5ste skaffa mig en egen uppfattning men \u00e4nd\u00e5 h\u00e4nder det att jag omedvetet h\u00e4nger kvar vid gamla sanningar.<\/p>\n Sv\u00e5rt blir det n\u00e4r du tvingas omv\u00e4rdera den du l\u00e4rde k\u00e4nna f\u00f6rst, dvs Anna. Vissa Anna-personer jag har st\u00f6tt p\u00e5 genom hund\u00e5ren har till och med st\u00e4llt krav. Uttalade eller outtalade, att man faktiskt m\u00e5ste v\u00e4lja vems sida man st\u00e5r p\u00e5. Ibland m\u00e5ste man ju faktiskt det men ofta \u00e4r det p\u00e5 samma niv\u00e5 som p\u00e5 l\u00e5gstadiet; jag hade sj\u00e4lv en v\u00e4n som liten som ville att vi skulle lova varandra att alltid vara b\u00e4stisar och aldrig leka med n\u00e5gon annan n\u00e4r jag blev bra kompis med en annan tjej i klassen ocks\u00e5. Det k\u00e4ndes inte bra d\u00e5 och det \u00e4r inte meningen att det ska forts\u00e4tta vara s\u00e5 i vuxen \u00e5lder.<\/p>\n S\u00e5 ibland skulle det faktiskt vara bra om vi l\u00e4rde oss att st\u00e4nga \u00f6ronen och lyssna med hj\u00e4rtat ist\u00e4llet. Bilda oss egna uppfattningar och egna erfarenheter ist\u00e4llet f\u00f6r att lyssna p\u00e5 Anna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den senaste tiden har jag ju bloggat s\u00e5 lite att det n\u00e4stan k\u00e4nns som livet med dobermann g\u00e5tt i pension. Det har vi inte! Men efter att ha jobbat natt, \u00e5kt p\u00e5 hundtr\u00e4ning och sedan suttit uppe till kl halv fyra p\u00e5 morgonen f\u00f6r att g\u00f6ra klart svenska dobermannklubbens tidning f\u00f6r att sedan b\u00f6rja dagen … <\/p>\n