Dobermann \u00e4r utan tvivel en livlig ras. Jag tror m\u00e5nga dobermann\u00e4gare lever i tron att ”min hund m\u00e5ste vara v\u00e4rre \u00e4n de andra”. S\u00e5 \u00e4ven jag, ibland undrar jag om Iris kan g\u00f6ra n\u00e5got sansat och i lugnt tempo.<\/p>\n
Samtidigt har jag uppt\u00e4ckt att all den d\u00e4r livligheten n\u00e4r den v\u00e4l sl\u00e5r av ger mig en otrolig lugn och ro.<\/p>\n
N\u00e4r jag kommer hem efter att ha jobbat natt t ex k\u00e4nns det som en billig fylla i huvudet och allt hela jag l\u00e4ngtar efter \u00e4r att f\u00e5 krypa ner i s\u00e4ngen och somna innan huvudet ens lagt sig tillr\u00e4tta p\u00e5 kudden. S\u00e5 vrider jag om nyckeln i d\u00f6rren och \u00f6ppnar. Jag \u00e4lskar ljudet av Iris som h\u00f6rt mig \u00f6ppna d\u00f6rren och rivstartar i s\u00e4ngen d\u00e4r uppe hos husse. Snabba steg f\u00f6ljs av hund som rasar ner f\u00f6r trappan, hon m\u00e5ste missa ett par trappsteg varje g\u00e5ng och varje morgon m\u00e5ste vara en chans att bryta benen p\u00e5 v\u00e4g ner. Hon har s\u00e5 h\u00f6g fart att hon inte klarar att sv\u00e4nga runt h\u00f6rnet och ut i hallen, hon f\u00e5r liksom bromsa in och tar sedan ny fart n\u00e4r hon riktat om sig sj\u00e4lv. Ut genom d\u00f6rren som en kanonkula med n\u00e5got l\u00e4mpligt i munnen som hon lyckats f\u00e5 med sig l\u00e4ngs v\u00e4gen mellan s\u00e4ngen och ytterd\u00f6rren.<\/p>\n
Om jag vill klappa henne m\u00e5ste jag kommendera henne sitt, annars far hon bara runt som en flipperkula med snurrande svans. N\u00e4r hon s\u00e4tter sig darrar hela hon, \u00f6ronen \u00e4r strukna bak\u00e5t l\u00e4ngs huvudet samtidigt som hon ljudar med munnen full av det hon nu f\u00e5tt med sig i br\u00e5dskan. Jag brukar inte l\u00e5ta henne sitta d\u00e4r mer \u00e4n att jag hinner k\u00e4nna p\u00e5 henne sov-varma p\u00e4ls och s\u00e4ga hej innan jag l\u00e5ter flipperkulan skjuta iv\u00e4g igen. <\/p>\n
Jag g\u00e5r ett varv runt huset och pl\u00f6tsligt k\u00e4nner jag inte av tr\u00f6ttheten av nattens sista timmar och v\u00e4ntan p\u00e5 att \u00e4ntligen f\u00e5 l\u00e4mna jobbet och \u00e5ka hem och sova. Jag tittar bara p\u00e5 Iris som vid de h\u00e4r laget lugnat sig lite, sl\u00e4ppt det hon hade i munnen och nosar efter vad som kan ha h\u00e4nt p\u00e5 gr\u00e4smattan under natten. Jag undrar s\u00e5 ofta varf\u00f6r vissa fl\u00e4ckar precis i n\u00e4rheten av d\u00e4r jag st\u00e5r eller g\u00e5r \u00e4r s\u00e5 viktiga, \u00e4r det verkligen n\u00e5got eller n\u00e5gon som varit d\u00e4r eller hittar hon bara p\u00e5 f\u00f6r att hon precis som jag vill vara n\u00e4ra nu n\u00e4r jag precis kommit hem igen?<\/p>\n
N\u00e4r hon kissat p\u00e5 gr\u00e4smattan springer hon i h\u00f6gsta fart i f\u00f6rv\u00e4g till ytterd\u00f6rren. V\u00e4l d\u00e4r uppt\u00e4cker hon precis som vanligt att jag inte \u00e4r hack i h\u00e4l, v\u00e4nder och rusar f\u00f6r att m\u00f6ta mig igen. Vi g\u00e5r mot d\u00f6rren tillsammans, hon stannar i hallen och tittar noga p\u00e5 mig, ska hon f\u00e5 sin frukost nu, det faktiskt finns ju faktiskt en mikroskopisk chans?<\/p>\n
Jag tar av mig jackan och l\u00e4gger ifr\u00e5n mig mina saker, tittar p\u00e5 Iris och s\u00e4ger att nu g\u00e5r vi upp och l\u00e4gger oss. Det \u00e4r d\u00e5 Iris g\u00f6r sin magiska lilla grej och blir som genom ett trollslag helt lugn. Hon g\u00e5r alltid bredvid mig uppf\u00f6r trappan, lunkar liksom metodiskt upp\u00e5t ett steg i taget och jag kliar hennes rygg under tiden vi g\u00e5r. Det brukar bli ett litet stopp l\u00e4ngs upp p\u00e5 typ sista trappsteget s\u00e5 att jag verkligen ska komma \u00e5t att klia ordentligt innan vi lufsar mot sovrummet. <\/p>\n
N\u00e4r jag kryper ner under t\u00e4cket st\u00e5r Iris och tittar p\u00e5 mig. N\u00e4r jag lagt mig tillr\u00e4tta lockar jag p\u00e5 Iris och s\u00e4ger \u00e5t henne att l\u00e4gga sig och hon inte redan gjort det. Hon g\u00e5r n\u00e5gra varv, snurrar lite i lugnt tempo innan hon l\u00e4gger sig ner med en duns och ger ifr\u00e5n sig en l\u00e5ng suck. Som att hon \u00e4ntligen f\u00e5r l\u00e4gga sig och sova igen. Jag tror faktiskt hon somnar f\u00f6re mig ibland och har jag riktig tur s\u00e5 har hon lagt sig s\u00e5 jag kan l\u00e4gga armen om henne. D\u00e5 h\u00e4nder det att jag k\u00e4nner hur lugnt och l\u00e5ngsamt hennes hj\u00e4rta sl\u00e5r d\u00e4r inne, det \u00e4r s\u00e5 otroligt rogivande och s\u00f6vande. <\/p>\n
Det \u00e4r som lugnet efter en storm och det g\u00e5r inte att l\u00e5ta bli att p\u00e5verkas av den.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Dobermann \u00e4r utan tvivel en livlig ras. Jag tror m\u00e5nga dobermann\u00e4gare lever i tron att ”min hund m\u00e5ste vara v\u00e4rre \u00e4n de andra”. S\u00e5 \u00e4ven jag, ibland undrar jag om Iris kan g\u00f6ra n\u00e5got sansat och i lugnt tempo. Samtidigt har jag uppt\u00e4ckt att all den d\u00e4r livligheten n\u00e4r den v\u00e4l sl\u00e5r av ger mig … <\/p>\n