\n
![\"\"](\"https:\/\/www.galjar.se\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/369FAF85-E29D-4C04-AE17-9263D41FFAE5.jpeg\")
<\/a><\/p>\nN\u00e4r det var v\u00e5r tur k\u00e4nde veterin\u00e4ren igenom Iris s\u00e5 himla noga! Hon b\u00f6jde och b\u00e4nde s\u00e5 mycket att jag satt och var f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att Iris faktiskt l\u00e4t sig hanteras s\u00e5 mycket, hon hatar ju ok\u00e4nda som pillar p\u00e5 henne. Lyssnade p\u00e5 hj\u00e4rta och lungor b\u00e5de l\u00e4nge och noga. Vi passade \u00e4ven p\u00e5 att ta blodprov p\u00e5 henne d\u00e5 jag \u00e4nd\u00e5 hade t\u00e4nkt att g\u00f6ra en seniorkontroll p\u00e5 hunden nu n\u00e4r hon blivit nio \u00e5r. Allt var normalt och personalen p\u00e5 Albano kommenterade bara hur pigg och fin hon var f\u00f6r att vara s\u00e5 gammal, precis som jag ocks\u00e5 upplever henne egentligen. K\u00e4rnfrisk.<\/p>\n
Jag k\u00e4nde mig lite t\u00f6ntig och n\u00e5gra tusenlappar fattigare n\u00e4r vi \u00e5kte hem\u00e5t. Varf\u00f6r var jag s\u00e5 h\u00f6nsig? <\/p>\n
V\u00e4l hemma satte jag mig i soffan och b\u00f6rjade fundera. Det tog inte l\u00e5ng tid innan jag satt och letade p\u00e5 bloggen om n\u00e4r Lina blev sjuk. Hur jag p\u00e5 m\u00e5ndag<\/a> morgon r\u00e5kade h\u00f6ra att hon andades lite fortare \u00e4n vanligt och \u00e5kte in direkt. Hur veterin\u00e4ren konstaterade att hon aldrig tr\u00e4ffat en hund som varit s\u00e5 hj\u00e4rtsjuk utan symtom (ja annat \u00e4n andningen d\u00e5). Hur vi p\u00e5 tisdagen<\/a> fick tr\u00e4ffa Torkel som konstaterade diagnosen och satte in fler mediciner. Och hur Lina p\u00e5 onsdagen<\/a> segnade ner p\u00e5 golvet och dog i mina armar. Nio \u00e5r gammal.<\/p>\n Jag gav mig sj\u00e4lv en klapp p\u00e5 huvudet och t\u00e4nkte att det \u00e4r ok att vara lite nojig ibland men att utg\u00e5ngen denna g\u00e5ng inte blev den samma. S\u00e5 otroligt sk\u00f6nt. N\u00e4r veterin\u00e4ren ringde n\u00e5gon h senare bara f\u00f6r att ber\u00e4tta att Iris alla blodprov var perfekta s\u00e5 tackade jag bara s\u00e5 mycket och var tacksam. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det hela b\u00f6rjade med att jag rastade hundarna vid 22-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen. Iris kissar p\u00e5 kommando s\u00e5 n\u00e4r hon bara gick runt och nosade och aldrig satte sig sa jag till slut till henne att g\u00e5 och kissa. Iris svarade med att bara titta konstigt p\u00e5 mig, hon s\u00e5g helt of\u00f6rst\u00e5ende ut. S\u00e5 vi gick … <\/p>\n