Iris har aldrig morrat eller gjort minsta antydan till n\u00e5got mot bebisen. Inte en enda g\u00e5ng. Men s\u00e5 gjorde hon tidigt vana av att ha \u00f6rnkoll p\u00e5 var den lilla rackaren h\u00e5ller hus och n\u00e4r hon kommer f\u00f6r n\u00e4ra har Iris rest sig och g\u00e5tt. Den enda g\u00e5ngen Iris grisar i n\u00e4rheten av bebisen \u00e4r n\u00e4r hon tror att det \u00e4r dags f\u00f6r mat eller det r\u00f6r sig om en tennisboll. D\u00e5 slutar Iris hj\u00e4rna fungera och hon springer bara runt och viftar p\u00e5 svansen och skiter fullst\u00e4ndigt i vem som r\u00e5kar st\u00e5 i v\u00e4gen f\u00f6r henne. Den d\u00e4r svansen har bebisen f\u00e5tt i huvudet n\u00e5gra g\u00e5nger och det l\u00e4r bli m\u00e5nga g\u00e5nger till.<\/p>\n Sally \u00e4r ju den som alltid vill vara n\u00e4ra och har inte alls p\u00e5 samma s\u00e4tt flyttat p\u00e5 sig. Tv\u00e4rtom har hon ju ofta kommit och lagt sig mitt i om hon kunnat. Sitter bebisen i mitt kn\u00e4 och dricker ur sin nappflaska i soffan s\u00e5 kan ni ge er sjutton p\u00e5 att Sally kommer upp i soffan och ska ligga med huvudet i mitt kn\u00e4 fast hon inte f\u00e5r plats s\u00e5 d\u00e5 g\u00f6r jag plats och det \u00e4r j\u00e4ttemysigt!<\/p>\n Sally har morrat tv\u00e5 g\u00e5nger p\u00e5 bebisen, den f\u00f6rsta g\u00e5ngen hon gjorde det var en av de f\u00f6rsta g\u00e5ngerna som bebisen knatade l\u00e4ngs soffan och en hand pl\u00f6tsligt fl\u00f6g ut mot sovande Sally. Sally ryckte till och morrade i luften. Jag gissar att hon faktiskt trodde att det var Iris som st\u00f6rde henne men det spelar ingen roll. Efter det uppmuntrade jag Sally att g\u00f6ra som Iris, flytta p\u00e5 sig, n\u00e4r bebisen kommer. Den andra g\u00e5ngen var n\u00e4r jag hade feber och den lilla plutten b\u00f6rjade krypa ner\u00e5t i min s\u00e4ng. Jag k\u00e4nde inte att Sally l\u00e5g d\u00e4r och pl\u00f6tsligt k\u00e4nde jag bara hur bebisen tippade \u00f6ver mina ben och h\u00f6rde Sally morra till. Vet inte exakt hur eller var bebisen landade p\u00e5 Sally men det var ju inte med fart och det hela var v\u00e4ldigt lugnt. S\u00e5 jag bad bara Sally g\u00e5 ner och d\u00e5 str\u00e4ckte hon p\u00e5 sig, g\u00e4spade och gick ner.<\/p>\n Nu kanske n\u00e5got t\u00e4nker att jag l\u00e5ter bebisen g\u00f6ra vad hon vill kring hundarna. Det st\u00e4mmer inte, de tv\u00e5 misstagen \u00e4r jag som klantat mig b\u00e5da g\u00e5ngerna och nu n\u00e4r bebis blivit lite st\u00f6rre nejar jag henne som vilken valp som helst n\u00e4r hon b\u00f6rjar str\u00e4cka sig efter vilande hundar eller g\u00f6r n\u00e5got annat som jag tycker \u00e4r ol\u00e4mpligt kring hundarna. Jag tycker det g\u00e5r bra och hon har n\u00e4stan helt slutat att ens f\u00f6rs\u00f6ka r\u00f6ra hundarna n\u00e4r de ligger och vilar. Nu f\u00f6r tiden reser hundarna s\u00e4llan ens p\u00e5 huvudet n\u00e4r hon kommer jollrandes s\u00e5 n\u00e5gonstans verkar \u00e4ven de lita p\u00e5 henne eller inte bry sig l\u00e4ngre.<\/p>\n Den enda situationen jag inte r\u00e5der \u00f6ver just nu \u00e4r maten. Allts\u00e5 n\u00e4r bebisen sitter och \u00e4ter. Jag s\u00e4ger \u00e5t hundarna att de inte f\u00e5r ta mat ur bebisens hand, bebisen svarar med att le, fylla handen med mat och str\u00e4cka ut den mot valfri svart nos (hon har ju en p\u00e5 varje sida). Jag har gett upp, de f\u00e5r sk\u00f6ta det d\u00e4r sj\u00e4lva. Rent under barnstolen har jag det i alla fall!<\/p>\n Det har hela tiden varit ett krav, att b\u00e5de hundarna och bebisen ska kunna samexistera och att alla tre har sina regler om vad som g\u00e4ller, sj\u00e4lvklart med allt ansvar p\u00e5 mig. Det upptar mycket av min tid under en dag.<\/p>\n Hundtr\u00e4ningen<\/strong> \u00e4r det som f\u00e5tt st\u00e5 tillbaka. N\u00e5gra m\u00e5nader d\u00e4r i somras kunde jag s\u00e4tta bebisen p\u00e5 gr\u00e4smattan och hon satt still n\u00e4r jag tr\u00e4nade hund. De dagarna \u00e4r \u00f6ver. Hon tr\u00f6ttnar p\u00e5 att sitta i vagnen, hon r\u00f6r sig och hittar p\u00e5 saker n\u00e4r hon \u00e4r l\u00f6s (hehe). Det jag kan g\u00f6ra \u00e4r att tr\u00e4na hund i l\u00e4genheten n\u00e4r hon somnat men det orkar jag faktiskt s\u00e4llan. Hade jag haft en tomt hade det sett annorlunda ut. N\u00e4r vi tr\u00e4nar s\u00e5 blir det mycket leta\u00f6vningar och lite lydnad. Jag fokuserar p\u00e5 l\u00e5ngpromenader och f\u00f6rs\u00f6ker se till att hundarna f\u00e5r springa l\u00f6sa en stund varje dag, jag tror de beh\u00f6ver det. Vi stannar ofta till i rastg\u00e5rden p\u00e5 v\u00e4g hem. Bebisen kommer f\u00f6rst och hundarna p\u00e5 delad andraplats. Min egen tr\u00e4ning eller andra aktiviteter finns inte just nu. N\u00e4r jag l\u00e4ser andra mammors klagom\u00e5l \u00f6ver brist p\u00e5 ”egentid” n\u00e4r de har b\u00e5de partner och inga hundar, jag skrattar h\u00f6gt. <\/p>\n Hj\u00e4lp<\/strong> som i avlastning, nej det har jag inte. Jag \u00e4r med bebisen och hundarna hela tiden. N\u00e4r vi \u00e5ker och h\u00e4lsar p\u00e5 min mamma s\u00e5 kan jag lyxa till det och rasta hundarna n\u00e4r bebisen \u00e4r med mormor men d\u00e4r \u00e4r vi ju bara n\u00e5gon g\u00e5ng i m\u00e5naden. Skulle det skita sig har jag folk som jag vet skulle st\u00e4lla upp och rycka in men nu i veckan n\u00e4r b\u00e5de jag och bebis legat f\u00f6rkylda med feber s\u00e5 \u00e4r det bara att bita ihop. Ligger man i s\u00e4ngen kl 23 och feberfrossar och Sally visar att hon beh\u00f6ver g\u00e5 ut, ja d\u00e5 \u00e4r det bara att resa sig och g\u00e5 ut.<\/p>\n Aldrig har det varit s\u00e5 jobbigt att inte ha en husse\/partner, aldrig har jag varit s\u00e5 noga med vem jag skulle kunna t\u00e4nka mig ge det jobbet till. <\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.galjar.se\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/sallysov.jpg\")
<\/a> Hundarna och sm\u00e5barn<\/strong> ska aldrig l\u00e4mnas obevakade tillsammans. Bra regel, i praktiken helt om\u00f6jlig om jag inte st\u00e4ngt in bebisen och\/eller hundarna. Bebisen har sedan l\u00e4nge tagit sig runt i l\u00e4genheten i full fart, krypandes eller g\u00e5endes l\u00e4ngs m\u00f6bler\/v\u00e4ggar. Hundarna f\u00e5r vara \u00f6verallt. N\u00e4r hundarna vilar i soffan puttar jag vardagsrumsbordet mot soffan s\u00e5 att bebisen inte kan g\u00e5 l\u00e4ngs soffan och peta p\u00e5 dem men det \u00e4r allt. Eftersom hon sover i sin egen s\u00e4ng sover hundarna i min s\u00e4ng. N\u00e4r jag har lyft \u00f6ver henne till mig har jag legat i mitten och bebis p\u00e5 ena sidan och hundarna p\u00e5 andra.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.galjar.se\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/kampenIris.jpg\")
<\/a>S\u00e5 varf\u00f6r ber\u00e4ttar jag allt det h\u00e4r? Jo, f\u00f6r att jag verkligen vill f\u00f6rtydliga att det g\u00e5r utm\u00e4rkt att ha dobermann och bebis tillsammans. Jag \u00e4r som sagt grymt imponerad p\u00e5 hur bra mina hundar har sk\u00f6tt hela situationen och anpassat sig. Men jag v\u00e4grar att ge en romantisk, felaktig bild \u00f6ver hur det \u00e4r. <\/p>\n