N\u00e4r jag skrev mitt f\u00f6rsta inl\u00e4gg om avel (2007) p\u00e5 bloggen fick jag respons direkt fr\u00e5n Linas uppf\u00f6dare. Hon f\u00f6rs\u00f6kte tysta mig s\u00e5 gott hon kunde. F\u00f6rst genom att l\u00e5tsas vara ledsen och h\u00e4nvisa till att hennes kennel ”h\u00e4ngdes ut”, n\u00e4r inte det fungerade bytte hon metod och det blev mer hot och skr\u00e4msel.<\/p>\n
\u00c5r 2009 skrev jag nog de flesta inl\u00e4ggen om avel. Det var nog d\u00e5 jag b\u00f6rjade anv\u00e4nda mig av ordet bajsavel (dvs skitavel).<\/p>\n
N\u00e4r jag tittar tillbaka s\u00e5 var det inga revolutionerande saker jag skrev, det r\u00f6rde sig dessutom om v\u00e4ldigt f\u00e5 inl\u00e4gg. Jag hade egentligen bara f\u00e5tt upp \u00f6gonen f\u00f6r RAS och ins\u00e5g att uppf\u00f6dare sa en sak p\u00e5 sina hemsidor och gjorde n\u00e5got helt annat i praktiken.<\/p>\n
P\u00e5 hemsidorna var det s\u00e5 fint om hur de f\u00f6dde upp dobermann som var allaroundhundar, de satsade p\u00e5 mentalitet och h\u00e4lsa. Det var en perfekt kombination d\u00e4r valparna f\u00f6rv\u00e4ntades bli perfekta familjehundar och tr\u00e4ningsmaterial. De hade friskhetsintyg och satsade sj\u00e4lvklart p\u00e5\u00a0kvalitet framf\u00f6r kvantitet. Givetvis var f\u00f6r\u00e4ldradjuren mentalt stabila och tillg\u00e4ngliga med god exteri\u00f6r.\u00a0Problemet var bara att alla skrev det p\u00e5 sina hemsidor.<\/p>\n
Verkligheten var en helt annan. En del uppf\u00f6dare talade givetvis sanning men det var rent om\u00f6jligt att veta vilka. P\u00e5 hemsidorna skrev man ju bara om de valpar som lyckats p\u00e5 t\u00e4vling eller gjort bra ifr\u00e5n sig. De hundar som dog unga, hade problem, blev sjuka n\u00e4mndes inte alls.<\/p>\n
Avelstiken gick bra p\u00e5 utst\u00e4llning och visade sig vara ”mycket lovande i t\u00e4vlingstr\u00e4ningen”, man fick tro p\u00e5 uppf\u00f6darens ord om att hon skulle bli n\u00e5got stort i framtiden. Att hon \u00e4n i dag aldrig t\u00e4vlat har v\u00e4l de flesta gl\u00f6mt, hennes valpar g\u00e5r ju i dag i avel och nu \u00e4r det p\u00e5 dem man riktar fokus. Att hon bet folk hon m\u00f6tte p\u00e5 trottoaren p\u00e5 morgonpromenaden n\u00e4mndes inte alls. Avelshanen som hade helt pajjade bakben fick flera valpkullar, han hade bra utst\u00e4llningsmeriter. Tiken som var r\u00e4dd f\u00f6r sin egen skugga parades flertalet g\u00e5nger. Valpk\u00f6paren kunde bara l\u00e4sa hur n\u00e4ra sl\u00e4kt avelstiken var med den senaste IDC-vinnaren.<\/p>\n
Samtidigt v\u00e4xte min egen blogg och genom den fick jag kontakt med fler valpk\u00f6pare. Pl\u00f6tsligt \u00a0k\u00e4nde jag mig inte ensam om att bli hotad till tystnad av sin uppf\u00f6dare. P\u00e5 my.opera, d\u00e4r jag f\u00f6rst b\u00f6rjade blogga, b\u00f6rjade upp\u00e5t 70 andra dobermann\u00e4gare ocks\u00e5 skriva blogg. Dobermannbloggarna blev st\u00f6rre, snyggare och fler \u00e4n kennlarnas hemsidor och de flesta bloggare skrev uppriktigt och \u00e4rligt om problem i tr\u00e4ningen, sjukdomar, avlivade hundar och framf\u00f6r allt; orsaken till varf\u00f6r hundarna dog eller togs bort.<\/p>\n
Skvallerv\u00e4gen fick jag h\u00f6ra vad en del uppf\u00f6dare sa om mig och det jag skrev om avel. (Dvs citerade RAS som svenska dobermannklubben stod bakom). N\u00e5gra uppf\u00f6dare gick s\u00e5 l\u00e5ngt att de bloggade om mig, drev med och f\u00f6rs\u00f6kte g\u00f6ra sig lustiga \u00f6ver det jag skrev.\u00a0Flera uppf\u00f6dare har varnat sina valpk\u00f6pare f\u00f6r mig.<\/p>\n
Den enda g\u00e5ngen en uppf\u00f6dare faktiskt v\u00e5ga s\u00e4ga n\u00e5got h\u00f6gt s\u00e5 jag h\u00f6rde var p\u00e5 ett m\u00f6te d\u00e4r en uppf\u00f6dare utbrast att man m\u00e5ste f\u00e5 stopp p\u00e5 de h\u00e4r bloggarna som bara skriver om bajsavel. Det \u00e4r d\u00e5 man vet att man \u00e4r stor, n\u00e4r bloggen tas upp p\u00e5 medlemsm\u00f6ten i svenska dobermannklubben och uppf\u00f6dare f\u00f6rs\u00f6ker skr\u00e4mma folk fr\u00e5n att prata med mig.<\/p>\n
F\u00f6r bloggen \u00e4r stor nu. En av Sveriges tre-fyra st\u00f6rsta och mest v\u00e4ll\u00e4sta hundbloggar. Det \u00e4r den st\u00f6rsta rasbloggen, f\u00f6ljaktligen \u00e4ven den st\u00f6rsta dobermannbloggen och den f\u00e5r nya l\u00e4sare hela tiden. Chansen (eller risken beroende p\u00e5 hur man ser p\u00e5 saken) att en nyfiken dobermannspekulant hamnar p\u00e5 min blogg \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n att personen hittar till de olika kennlarnas hemsidor.<\/p>\n
Samtidigt har det h\u00e4nt n\u00e5got i dobermann-Sverige p\u00e5 den sista tiden. Det \u00e4r inte l\u00e4ngre ”fult” att skriva om h\u00e4lsa. Det \u00e4r inte l\u00e4ngre fult att fr\u00e5ga efter d\u00f6dsorsaker (\u00e4ven om n\u00e5gra fortfarande g\u00f6r sitt b\u00e4sta f\u00f6r att m\u00f6rka s\u00e5 gott de kan), det \u00e4r inte l\u00e4ngre bara uppf\u00f6darna som \u00e4r p\u00e5l\u00e4sta eller har \u00e5sikter. Krav p\u00e5 lite \u00e4ldre och testade avelsdjur \u00e4r inte l\u00e4ngre n\u00e5got konstigt.<\/p>\n
Jag k\u00e4nner inte l\u00e4ngre ett behov av att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra folk upm\u00e4rksamma p\u00e5 det jag upplever vara problem inom rasen, svenska dobermannklubben g\u00f6r ett s\u00e5 bra jobb redan med m\u00e5nga uppf\u00f6dare i spetsen. Facebookgruppen Dobermann-Sverige f\u00e5r n\u00e5gra nya medlemmar varje vecka, d\u00e4r skrivs det flitigt och det m\u00e4rks tydligt vilka uppf\u00f6dare som v\u00e5gar och vill ta debatten och vilka som forts\u00e4tter g\u00f6mma sig p\u00e5 egna hemsidor och bloggar d\u00e4r de aldrigt beh\u00f6ver bli ifr\u00e5gasatta och allt fortfarande \u00e4r perfekt.<\/p>\n
Sj\u00e4lv har jag ist\u00e4llet \u00e4gnat \u00e5ret \u00e5t att blogga om bra kullar och uppf\u00f6dare. Det k\u00e4nns j\u00e4ttekul!<\/p>\n
Det som k\u00e4nns trist \u00e4r att en snabb titt p\u00e5 lite olika kennelsidor fortfarande g\u00f6r mig besviken. En av de kullar som \u00e4r aktuella just nu st\u00e5r det till exempel ingenstans att mormorhunden dog av DCM och att flera av hennes avkommor g\u00e5tt samma \u00f6de till m\u00f6tes. Inte helt ov\u00e4ntat \u00e4r avelstiken inte testad f\u00f6r DCM. Kenneln \u00e4r inget undantag, m\u00e5nga k\u00f6r p\u00e5 som vanligt. Min gissning \u00e4r att valparna hamnar hos f\u00f6rstag\u00e5ngare.<\/p>\n
Jag upplever ocks\u00e5 att det blivit en tydligare uppdelning mellan uppf\u00f6dare som har bra hundar (mentalt, friska, testade, t\u00e4vlade) och de som bara \u00e4r vackra ord p\u00e5 en hemsida. Jag tror och hoppas att valpk\u00f6parna b\u00f6rjar l\u00e4gga m\u00e4rke till just den skillnaden mellan kennlarna.<\/p>\n
S\u00e5 visst har vi en bra bit kvar men jag upplever att gruppen dobermann\u00e4gare\/uppf\u00f6dare som arbetar \u00e5t samma h\u00e5ll blir st\u00f6rre och st\u00f6rre och det \u00e4r det som r\u00e4knas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r jag skrev mitt f\u00f6rsta inl\u00e4gg om avel (2007) p\u00e5 bloggen fick jag respons direkt fr\u00e5n Linas uppf\u00f6dare. Hon f\u00f6rs\u00f6kte tysta mig s\u00e5 gott hon kunde. F\u00f6rst genom att l\u00e5tsas vara ledsen och h\u00e4nvisa till att hennes kennel ”h\u00e4ngdes ut”, n\u00e4r inte det fungerade bytte hon metod och det blev mer hot och skr\u00e4msel. \u00c5r … <\/p>\n