Linas tänder är slitna. Veterinären frågade om Lina burit mycket på pinnar/bollar/stenar i sitt lilla hundliv när hon var på seniorkontroll i somras men det har hon ju inte.
Varje gång jag tittar i munnen på henne tänker jag När hände det här? Men det hände nog ingen speciell gång, det har bara hänt sakta men säkert. Linas tänder ser inte ut som de en gång gjorde.
I dag hittade jag en bild från hösten 2006, Lina var nog 2,5 år när den togs. Hon låg bredvid mig i soffan och jag tyckte hennes tänder var så gulliga och såg ut som små fluffiga moln. År 2013 års upplaga av samma tandrad är rejält nedslitna. Det är egentligen bara en av fyra tänder där framme på övre raden som ser lite ut som den brukade. De två tänderna i mitten finns det ju knappt något kvar av!
Övriga tänder i munnen är också slitna…
Bilden längst till vänster; båda huggisarna i nederkäken saknar stora delar av tanden inåt i munnen (det bruna partiet). Det är hörntanden i överkäken som nött ner den i underkäken eller nåt. När hon biter ihop så passar tänderna liksom.
Bilden i mitten; Jag hittar bara en liten p1-tand (lilla tanden bakom huggtanden) i Linas underkäke. Var är den andra?
Bild längst till höger; När jag tittar på Linas tänder ovan- och underifrån så har många av tänderna slitits så mycket att tandpulpan (heter det så?) syns.
Lina äter färskfoder och märg- samt tuggben ibland. Lina verkar aldrig ha haft besvär med sin tänder, det enda hon tyckte var besvärligt i dag var när matte trilskades med att bända upp hennes mun och fota tänderna på henne.
Blir det så här med åren bara? Behöver Lina gå till hundtandläkaren?
