Idag tog jag och Lina en promenad till rastgården i Mosstorp. Väl där stannade vi i nästan en timme. Lina springer runt rätt bra. Men idag var det jag som fick mest motion. Jag har nämligen gett mig sjutton på att jobba upp en stig så att man kan gå runt i hagen med hunden, inte bara stå som ett fån tre meter innanför grinden och beklaga sig över att hundarna inte springer runt och leker med varandra. Det är nämligen så de flesta hundägare beter sig nu. Plus att de klagar på att rastgården inte är "gå runt"-vänlig. Jag klarar inte sånt. Klagomål utan att göra något åt saken.
.
Så när jag som idag har gummistövlarna på mig så står jag där och sparkar i gräset. Blir jättevarm och ser säkert rätt knäpp ut, men jag gillar mitt lilla projekt. Idag gjorde jag två små stigsnuttar i hörnen på hagen. Sparkar bort högt gräs och brännässlor så det står härliga till! Innan jag flyttar från ön så ska det finnas en stig runt hela hagen, jag är besatt. Lina hjälpte till lite genom att gräva en rejäl grop där jag höll på att göra en stig. Tyvärr var hon lite för bra, går ju inte att ha ett stort hål mitt i den blivande stigen, var tvungen att täppa igen hålet när hon grävt klart. För övrigt spenderade Lina mest tiden i hagen till att sitta i ena hörnet av hagen och kika ut genom staketet. Jag gick runt och sparkade och hon satt som en hundstaty.
.
Vid ett tillfälle sprang Lina iväg utom synhåll för att kolla på en annan hund. Då passade jag på att gömma mig bakom några träd. Det tog en stund innan hon hittade mig och när hon hittade mig satt jag nerhukad i ett försök att hålla mig gömd så länge som möjligt. Lina blev så glad när hon äntligen hittade mig att hon pussade mig i ansiktet och satte upp sina blöta leriga tassar på mina byxor, tröja och ansikte. Det gjorde mig inget, var klädd för äventyret. Däremot funderade jag på hemvägen på om jag gick runt med ett ansikte fyllt av leriga tasspår eller ej.
.
En blogg som handlar om hund, hundträning och hundliv!