Magnus, lilla grisen (dvs Lina) och jag gick på långpromenad tillsammans i går. Vi undvek att gå vanliga vändan på golfbanan för att slippa kaninerna. Så vi gick in genom grinden till flygplatsområdet och gick där lite. Tittade lite på ett flygplan. Det luktade tydligen väldigt mycket kanin inne på området, för Lina stretade åt alla håll, hela tiden.
På väg hem sitter tre små fluffstjärtar till kaniner otroligt nära där vi går och de väntar otroligt länge med att skutta bort! Lina får frispel och ylar/skäller sin vanliga kaninserenad. Jag ville inte stanna där onödigt länge så jag tog tag i Linas halsband och började gå. Lina försökte snurra och korva sig, men jag bara gick. När vi kommit några meter så verkade Lina lite lugnare så jag släppte taget om hennes halsband. Till min väldigt stora förvåning stog jag där med kopplet i handen och Lina var lös! Karbinhaksskiten hade lossnat! (Det är i såna här ögonblick som tiden står still en liten, liten stund och man faktiskt känner hur hjärtat stannar)
Det tog Lina en sekund att förstå att hon var fri att springa och det gjorde hon! Plötsligt sprang det kaniner både hit och dit med Lina efter. Som genom ett litet mirakel så sprang Lina rätt snart in på en inhägnad tomt så jag gick och ställde mig vid grinden för att stoppa henne från att ta sig ut från tomten. Lina sprang runt lite planlöst. Hon visade dock väldigt mycket intresse för ett visst område på tomten. Sen försvann hon bakom husknuten. Då ser jag hur det rör sig i närheten av platsen hon just nosat på. En liten vovve? Den kommer ju bli lagom sur över att Lina är inne på hans revir!
Fast det måste vara en gammal vovve, den rör sig ju otroligt långsamt… Det är inte en hund, det är en liten gris! Nu ropade jag på Magnus (som befann sig på andra sidan tomten) att han skulle komma; NU! Tack vare ytterligare ett litet mirakel så hade Lina tröttnat på att springa och kom till mig när jag ropade "Lina här". Hon missade helt att det nu fanns en liten gris som stog och nöffade på den plats hon just lämnat.
Lina hade disktrasetunga hela vägen hem. Väl hemma så gick hon fortsatt runt med tungan hängande och såg oförskämt nöjd ut!
För att hon skulle sluta se så nöjd ut så sa jag åt henne att gå och lägga sig i korgen. Så att hon skulle lägga sig och vila lite och glömma bort kaninerna. Det funkade så där. Lina såg lika glad ut i alla fall!
Hahahahahahahahaaaa snacka om julafton i kubik!!! :D