För några dagar sedan var vi och tränade med Fredrika och hennes vovvar. Vi försökte få den lilla Ella och den något större Iris att ligga en liten platsliggning. Iris studsade upp efter en stund så det gick rätt dåligt kan man säga. Det som var bra ändå var att hon inte brydde sig om att springa till Ella utan satte av mot mig.
.
Nu tänker jag inte lägga henne på tävling innan jag tror att hon ligger kvar men ändå skönt att det är raka spåret till mig och ingen annanstans som gäller.
.
Annars var det som vanligt intressant att se på när Fredrika tränade med Ella, det är så mycket som blir annorlunda när hunden är så liten. Hur ser en tävlingsapport för en pappis ut t ex?
När vi hade tränat i solen en stund bestämde vi oss för att gå bort till hundstranden så hundarna skulle få svalka sig lite. På vägen dit fick Ella och Iris gå lösa och Swea och Lina, som är lite mer förtjusta i att nosa efter rådjur när de får chansen, fick gå i koppel.
.
När vi kom fram till stranden var det en tjej med sina hundar lite längre bort. Lina tog på sig uppgiften att hålla koll på de andra hundarna och tog det på stort allvar, jag fick säga till henne mer än en gång innan hon vaknade ur blängsylte-koman. Men sen var hon faktiskt duktig och brydde sig inte mer.
.
På bilden nedan kan man se tjejen och två av hennes hundar längre bort på stranden (små prickar i övre vänstra hörnet av bilden) när Lina fortfarande var helt mållåst.
Lina slapp simskola men gick i en liten bit frivilligt ändå. Det var nog skönt att svalka av sig lite.
Fredrika fick vara pinnkastare och fick snabbt in en teknik där hon kastade varannan pinne åt vänster respektive höger så att både Swea och Iris skulle ha något att hämta. Pinntjyven Iris var nämligen i farten och ville hämta ALLA pinnar!
På väg in med respektive på väg ut till pinne. Simhundarna ett och två.
Swea var söt när hon var blöt! Hon såg väldigt glad ut när hon hämtade sin pinne också!