Detta var min utsikt från frukostbordet i morse. Iris ligger och vilar i den svenska sommarsolen.
När världen ser ut så här måste man ge sig ut på utflykt med sina hundar. Jag visste precis vilken utflykt jag ville göra också, gå till havet.
När Iris och jag var ute och sprang långa rundan sist trodde vi att vi lyckades hitta en bra väg ner men stoppades av stängsel. Nu hade jag en ny plan på vilken väg vi skulle försöka gå.
Vi började gå längs grusvägarna som vi vanligtvis springer. Fast i vanliga fall har jag inte tid att stanna och fota så jag passade på nu när vi inte hade lika bråttom.
Åh vad jag njöt av allt det fina och ljuvligt somriga!
Efter lite mer än 5 kilometer svängde vi ner på grusvägen som jag var säker på skulle leda till havet!
När vi bara hade några hundra meter kvar tog det stopp. Fyra rader elak taggtråd och tvärnit.
Iris, som hade full koll på hur nära vattnet vi var försökte trycka huvudet mellan trådarna men ångrade sig när hon kände piggarna. Jag hade funderingar på vandalism men sånt får man ju inte göra! Plötsligt kändes de över fem kilomterarna tillbaka hem väldigt långa kan jag säga…
Båda hundarna flåsade och jag insåg misstaget i att gå över en mil i små platta ballerinaskor! Vi tog paus i skuggan av ett träd på hemvägen.
Väl hemma igen la sig båda vovvarna platt på sidan och vilade och jag hade blåsor under fotsulorna som gjorde svinont!
När husse kom hem från jobbet vid 15-tiden undrade han om vi skulle ut och springa, det skulle vi inte kan jag säga. Iris och jag skulle till havet!
Lina fick stanna hemma men vi andra hoppade in i bilen och åkte. Äntligen fick Iris och jag doppa våra tassar i det långgrunda (och rätt varma faktiskt) vattnet!
Husse stod i strandkanten och fotade och nu när jag ser bilden på oss där ute så inser jag att jag håller upp min högerarm exakt mot det stället där vi bara några timmar tidigare hade försökt komma ner till havet från andra sidan viken.
Iris hade med sig sin nya favvoboll som flyter och hon hoppade/simmade runt så glatt i vattnet efter den.
Gissa om både Iris och jag blev förvånade när bollen plötsligt var borta! Vi letade och letade och letade men näe, puts väck! Den måste ha försvunnit ner under ytan och sugits ut till havs.
När vi åkte hem igen fick hundarna var sitt märgben och vi grillade lamm och åt nyplockad sallad från trädgårdslandet.
Hade det inte varit för att mina fotsulor fortfarande gör ont och vi gick back en viktig boll i dag så hade dagen varit perfekt!
Oj ni bor fint må jag säga. Fixar vovvarna saltvatten? Varför är det taggtråd?
Ja det är fint här i krokarna! :)
Det är ju bara Iris som vill bada men så länge som hon inte dricker stora mängder av saltvattnet så går det ju bra.
Runt hela viken är det naturreservat och fåglar ska häcka och rådjur skutta runt. Just taggtråden tror jag hör ihop med att det går lite kossor där ibland. Men hundarna måste vara kopplade där och Iris får bara vara lös när vi kommit en bra bit ut i vattnet.
Otroligt vackert ni har de där! :) så fint med öppna vyer!
Ja Skåne är rätt fint faktiskt