Det var inte bara dobermannklubben som var på läger i Tånga hed. Under rikslägerdagarna i Tånga hed kom även en annan ras jag knappt hört talas om och än mindre kunde stava till, Schapendoes. Till helgen fylldes därför stället av luddiga hundar av mellanstorlek.
Då jag inte kunde stava till rasen så googlade jag nyss och hittade inte bara rätt stavning utan även en Schapendoesblogg som skrivs av någon som också var i Tånga hed samtidigt som vi. Citat från Schapendoes-ägaren/uppfödaren/instruktörens blogg;
Någon väldigt osmart människa lät sin hund tillbringa natten i bilen och detta var inte hunden speciellt lycklig över. Den stod och skällde hela natten igenom. Hur i hela friden lyckades ägaren själv sova??? Jag sov då inte en blund och ilskan var stor när jag till slut steg upp i arla tid. Det var inte lönt att ligga där i sängen och försöka sova. Ska tillägga att det inte var en Schapendoes utan att det var en Dobberman! Det var tydligen någon aktivitet för just denna ras under helgen där så vi fick samsas om marken.
Jättetråkigt att hon inte kunde sova. Själv stördes jag inte av några hundar som skällde på nätterna men självklart är det trist när många samsas på ett och samma ställe och man stör sig på varandra. Då gäller det ju att visa lite extra hänsyn.
Som att ha sina hundar kopplade till exempel. Något som inte var ett problem överhuvud taget innan Schapendoesgänget kom. För när man äger Schapendoes så har man inte en hund utan man måste tydligen ha ett helt gäng. Och när man rastar det gänget har man kanske en eller två i koppel och en-två hundar lösa. Även om reglerna på Tånga klart och tydligt säger att hundarna ska vara kopplade. Plötsligt blev morgonpromenaden inte en lugn stund innan frukost utan en spaningsrunda där man inte höll koll på sin egen kopplade hund utan konstant gick och spanade på deras lösa hundar. Hundar som sprang både lite hit och lite dit, skällde och gjorde utfall.
Det var inte bara en gång jag stod inne på rummet och hörde en arg röst, tittade ut genom fönstret och såg hur en Schapendoesägare försöka ropa tillbaka sin lösa hund som just smitit iväg för att skälla på en annan hund. Det var bara att rasta Iris så fort som möjligt på morgonen och sen ha henne inne på rummet eller lägga henne i bilen så fort som möjligt för att sedan rasta henne ordentligt när vi kommit ut till skogen istället.
Vid ett tillfälle när vi skulle ut från rummet och jag som vanligt tittade ut först genom dörren för att inte få hundmöte så möts jag av en ensam hund som satt i korridoren. Ägaren (som inte syntes till) hade satt fast sin hund genom att klämma kopplet i dörren och lämnat hunden där. Som tur var kom de och flyttade på sin hund efter att jag ropat att jag gärna ville gå ut från rummet med min hund.
När vi satt ute en kväll utanför längan där vi bodde satt några Schapendoesägare vid ett bord och pratade när en av deras hundar lämnade bordet och sprang i väg över gräsmattan. Ägaren reste inte på sig utan satt kvar och kallade lite lamt på hunden (som inte kom) och den sprang runt och skällde på några dobermann innan den behagade återvända. Våra rumskompisar Sara och Plexus råkade ut för den hunden och Sara konstaterade irriterat efteråt att det var bra att Plexus är en snäll kille.
Vid ett tillfälle skulle en Schapendoesägare som var lite rund under fossingarna rasta sina fyra hundar samtidigt men förlorade kontrollen och tappade alla fyra som direkt sprang bort till några andra hundar och levde rövare. Då ägaren inte fick in dem själv slutade den storyn med att en av dobermannägarna som blev vittne till händelsen till slut gick ut och fick leka hundfångare. Hon försökte även förklara för Schapendoesmatten att det hade kunnat sluta illa och fått till svar att ”Men mina hundar är snälla” vilket är att tänka precis lika långt som näsan räcker.
Att de prompt skulle vara lösa blev även ett spänningsmoment när man satt i bilen, vid flera tillfällen sprang Schapendoesarna ut framför bilar som körde inne på området, det hände även mig en gång men då hade redan så många andra dobermannägare råkat ut för det att jag var beredd på att det skulle hända när det hände.
Innan Schapendoes-vovvarna och deras ägare kom var det rent, snyggt och städat i längan där vi bodde. Efter att de anlänt började papperskorgar svämma över utan att någon tömde dem, en av mina Loka-flaskor som stod i den gemensamma kylen försvann, disk lämnades kvar utan att någon tog hand om den och de gemensamma toaletterna och duschutrymmet vill ni inte ens höra om kan jag säga…
De första två dagarna suckade jag och knöt ihop äckliga överfulla papperskorgar som runnit över och ut i skåpet och på golvet men när jag skulle gå och slänga en liten sak precis innan vi skulle åka därifrån på söndagen och möttes av detta, då tog jag bara upp min mobil, fotade och gick därifrån.
Så det var ju tråkigt att läsa att hon hade svårt att sova för att en dobermannägare var så osmart och väckte ilska. Själv erkänner jag direkt att jag kanske också upplevde lite irritation under helgen. Jag hoppas att vi aldrig mer behöver samsas om marken.