Vår flock ska inte utökas och jag längtar inte efter en tredje hund. Det är sällan jag verkligen känner sug efter en valp mer än att de är gulliga, söta och det är kul att vara med dem.
Visst pratar vi om ibland om vad som ska hända i framtiden men det handlar bara om vad som händer när vi förlorar någon av våra egna hundar. Ska vi ha en hund här hemma eller skaffa en till då?
Men det finns faktiskt en hund som jag inte skulle tveka på att ta direkt om matte av någon anledning inte skulle kunna eller vilja ha kvar henne och det är Anna. Hon är så gullig, hon har ett fantastiskt sätt och är en otroligt positiv hund. Men kanske viktigast av allt; hon smälter in hur bra som helst med mina hundar. Det är nästan som att hon redan är tredje hunden i vår flock. Hon beter sig dessutom som att hon alltid hade bott här.
Visst, Iris och Anna leker och har kul tillsammans, men det är på Lina som det märks bäst ändå. Lina har inga problem med att vara nära Anna och tugga ben eller slappa i närheten av henne.
Nu när Anna och Emelie har åkt tåget hem till Stockholm igen känns det lite tomt utan Anna, nästan som att det saknas en hund.
