Planen var att hela flocken skulle sitta i soffan och lördagsmysa och titta på melodifestival.
Fast jag hade ju redan innan programmet börjat bestämt mig för att Danny var bäst och Lina har aldrig varit någon direkt musikdiggare. (Hon gillar ju inte höga och jobbiga ljud och musik ska ju helst spelas på bra volym). Det tog inte lång tid innan Lina gäspade av tristess och kort därefter började ögonlocken kännas lite tunga.
När Lina ligger bredvid mig i soffan ligger hon som en liten kanelbulle och myser, när hon hamnar bredvid husse i soffan rullar hon över på rygg och vill ha uppmärksamhet inom en minut. De två ligger sen och knådas och klias och kramas och det är nästan så jag känner ett behov av att tala om för Lina att husse faktiskt mest är min kille.
Lina gjorde tafatta försök att vara intresserad av tv:n men mig lurade hon inte, hon låtsades bara titta där hon låg och myste med husse.
Husse, som hade stigit upp redan vid femtiden på lördagsmorgonen för att jobba började tydligen också känna av de där tunga ögonlocken och slutade visa intresse för melodifestivalen även han.
Det slutade med en lång och stor gäsp och sen somnade de tillsammans i soffan.
Iris och jag? Vi hejjade framgångsrikt vidare på Danny!