Innan jag berättar något annat så måste jag förklara följande;
De har byggt om vägen utanför mitt hus. Därför finns det ingen gatubelysning på en sträcka av kanske 100 m innan stora korsningen ni ser på bilden.
När min lilla unge somnar på kvällen väntar jag minst 30 min så jag vet att hon sover ordentligt, sen springer jag ner med hundarna och kissar dem en sista gång för natten. Även om mitt barn aldrig vaknat till de minutrarna jag är borta så är jag lika stressad varje gång. För tänk om hon vaknar?!
Så ikväll när jag tog ut odjuren så gick vi där längs den mörka vägen en liten bit för att de skulle kissa.
Det är inte ovanligt att vovvarna hör eller känner lukten av någon liten solnaråtta i buskarna längs trottoaren men det brukar resultera i två voff och lite studs i kopplet. Därför blev jag inte förvånad när de stack in sina skallar i buskarna och skällde, däremot slutade de ju aldrig. Jag hann precis säga ”va fan har ni hittat nu då?” när jag såg en vit pinne som stack upp en bit ur busken.
Den vita pinnen var för kritvit och nu kändes plötsligt den där rösten jag hört i mörkret (och trott kom från någon parkerad bil på andra sidan buskarna) plötsligt som den kom från själva busken. Försökte få tyst på hundarna men de gav sig inte, de bara skällde vidare och vägrade backa.
Så jag tog ett steg närmare busken och såg plötsligt två svarta skor sticka upp där bredvid den kritvita pinnen som nu uppenbart var en blindkäpp.
Jag fick ur mig ett ”vänta jag kommer” och släpade bort hundarna till närmsta träd (som tyvärr var 10 m bort) och knöt fast hundarna där. Ingen av hundarna hade reflex eller blinkhalsband så jag satte min blink från jackan på ena hunden för att de skulle synas alls där i mörkret.
Tillbaka hos vita käppen och de svarta skorna insåg jag att rösten i buskarna pratade med SOS alarm. Detta är ju lite av min grej så jag bad om att få telefonen och redogjorde kort för vem jag var och vad som just hänt; mina hundar hade hittat en man inne i buskarna i mörkret. Jag såg inga livshotande tillstånd där och då och mitt största problem skulle vara att få upp mannen ur täta taggbuskar så jag bad att få återkomma till SOS alarm vid behov och avslutade det samtalet.
Ungefär nu tröttnade Iris på att stå uppbunden i ett träd och började skälla. Jag såg inte en käft i mörkret. Stoppa bil med mobiltelefon och vevande armar gick inte så det fick jag ge upp.
Iris skall blandades med mina ”hallå, finns det någon som kan hjälpa mig?” Så såg jag plötsligt en man på andra sidan gatan! Lyckades få hans uppmärksamhet och ta mig över de fyra filerna utan att bli påkörd, nu flöt det på minsann! Iris ännu mer upprörd över att jag nu stack iväg tydligen, fick med sig Sally i skällandet.
”Hej jag heter Madeleine och jag har just hittat en man som ligger i en buske på andra sidan vägen här, tror du att du kan hjälpa mig att få upp honom? Ignorera hundarna som skäller där borta, de är mina knäppskallar”
Tillsammans lyckades vi på något märkligt vis få upp mannen ur taggbuskarna. Väl uppe på benen igen ställde jag lite frågor till mannen och bestämde mig faktiskt för att han nog behövde träffa en läkare ändå. Han som hjälpt mig få upp mannen gick vidare och jag ringde upp SOS igen och förklarade vad jag fått veta.
Jaha. Här står jag nu med två hundar fastbundna i ett träd och en man som jag inte vågar släppa för att han var så ostabil på benen och väntar på en ambulans och jag vill bara upp till mitt barn! Skulle inte bli någon prio ett på ambulansen heller, det hade jag ju gjort klart för SOS när jag ringde att det inte var någon brådska.
Och klart som tusan det kom folk gående på trottoaren nu när jag inte längre behövde dem! Iris skällde ut var och en noga. Jag bad om ursäkt och höll i mannen så han inte trillade omkull. Själv ville jag bara upp till mitt barn och försökte rensa bort ljudet av hundskall och bilar, hörde jag möjligen barnskrik från sjätte våningen?
40 min senare hade ambulansen hämtat mannen, jag hade knutit loss hundar från träd och kunde äntligen låsa upp dörren igen! Lilla pluttan sov!
Inser att jag ALDRIG hade upptäckt att han låg där om inte hundarna hade blivit så upprörda över fyndet och vägrat gå vidare. Nu vid midnatt blir det nollgradigt ute och det ska bli någon minusgrad efter det. Bra jobbat odjuren!
