Det här med kongen har visat sig vara omständigt. Inte för Lina, det är jag som har krånglat. Först hade jag den i ett långt snöre och kastade den eller drog den efter mig i hopp om att Lina skulle tycka att den var kul. Det tyckte hon ej. Då hon inte tyckte det var kul var jag så där duktig på att ta med mig den när vi skulle ut…
När vi leker ute på promenaden så är det alltid då vi kampar med kopplet eller med min handske. Eller så kutar vi runt lite i allmänhet bara. Så varför kasta iväg något helt plötsligt? Kapade repet som satt fast i kongen och knöt fast en kortare bit i den. När vi skulle ut på kvällspromenaden i går så tog jag med mig kongen i fickan. När jag tyckte att Lina var duktig och förtjänad lite lek tog jag upp kongen och vips ville hon kampa med den och springa runt med den i munnen när jag jagade henne lite!
Nu kan man fråga sig varför jag skriver om denna händelse här i bloggen? Jo, det är bara 26 dagar kvar till HC och jag måste skriva ner så att alla kan läsa att Lina tycker att kongen är kul. Då "måste" jag ju ta med kongen minst en gång per dag då vi går ut och inte slarva och glömma den på hatthyllan.
Öva, öva.
Esa & Mikke writes:
Trene, trene, trene, ja.
Det kommer seg, ikke sant, bare man ikke mister troen! Mikke (http://home.online.no/~esakv/Dogs/Mikke.htm) er ikke heller sååå interesserti Kongen som jeg skulle ønske (som min forrige hund Jekku var) men det kommer seg.
Vi sees om ikke så lenge!
mvh,
—ekv