Den här bilden har jag tagit lite fult genom fönstret för några veckor sedan. Det är som ni ser, en dam med katt i flexikoppel.
Katt i koppel ser kul ut, lite märkligt till och med. Katter är inte gjorda för att gå i koppel. Men jag förstår att man vill rasta sin lille innekatt utan att den försvinner eller springer bort.
Varför jag skriver om det här är för att damen rastar sin katt väldigt långsamt. Katten stannar en stund, damen står still i någon minut. Ekipaget rör sig i snigelfart och deras rastningsrunda brukar vara ett varv runt huset. Linas och mitt hus.
I vanliga fall när Lina ser en katt genom fönstret så brukar den ju försvinna ur hennes synfält på några sekunder. Lina hinner knappt reagera och sen är katten borta. Denna katt kan ju sitta still på ett och samma ställe i 30 sekunder. Sen går den en meter och sitter still i en minut! Lina blir tokig. När de äntligen försvunnit runt hörnet så tar det bara några minuter innan Lina kan se dem genom nästa fönster. Jag tycker att Lina ska ligga i korgen när damen och katten är ute på promenad, men det är inte alltid jag har full koll på när de ska dyka upp. För till skillnad från Lina så har jag inte som hobby att stå och titta ut genom fönstret.
Damen är snäll mot sin katt och rastar den vissa dagar två gånger om dagen.
:lol: När jag bodde i Östersund för många år sedan så hade jag en jättesöt helvit katt som hette Albin. Under något enstaka tillfälle fick Albin faktiskt gå på promenad i någon park – med flexikoppel. Kan du tänka dig mig med en katt i flexikoppel?? ;)
Sedan blev han utekatt hos mamma och pappa (efter att faktiskt ha flyttat ner t Gbg en vända också) där han till slut blev överkörd av en bil.. :cry: Men jag tror ändå att han hade ett bättre kattliv det halvår han fick vara ute, för han var en bondkatt i själ och hjärta, och när han bodde i lägenhet satt han bara i fönstret och lät *kakakakakakaka* och klapprade tänder efter fåglarna.. Men jag älskade min fina vita Albin..
Kram