I dag testade jag en grej; Gick in i köket, plockade upp Linas matskål från golvet, började fylla den med ris (blev över från vår middag) och hundfrön. Lina kom som ett skott, som vanligt, när hon hörde ljudet av hennes skål som fylls med mat. Satte ner skålen på golvet utan att säga något. Lina gick fram, nosade, slickade sig snabbt om munnen och skulle precis börja äta när jag sa "Sitt". Inte argt, inte högt eller särskilt bestämt, bara sa det. Lina backade direkt, satte sig ner och väntade på ett varsågod från mig. Duktig vovve!
Lina kanske inte sätter standard för allt som jag vill att framtida hundar ska göra eller hur de ska bete sig, men på den här punkten så är hon exemplarisk. Jag vill kunna ta vad som helst när som helst från henne utan att ens behöva fundera på att hon skulle få för sig att vakta eller morra, och det kan jag.
Nu till något väldigt äckligt. Likmaskar. Ett tips från mig till alla som funderar på att börja öva liksök med hund. 
Har ni ett dött djur som ni förvarar i en burk med lock (i syfte att samla lite likdoft) öppna ALDRIG burken med locket mot er! Det blir tydligen ett visst övertryck inne i burken och har man inte öppnat burken på några dagar så kan det hända att det pyser till rätt rejält, stänker lite och flyger lite likmaskar i samband med detta. Är man då inte klädd i regnställ och skyddsglasögon så kan det hända att man får detta likmaskstänk på icke önskvärda ställen. Ett tips bara.
Vad jag är glad att jag inte träna liksök!!!!!!
Sätt dina kadaverdelar i frysen – då bildas kanske inga mask…
Katta writes:
Nice! Nästan så jag blir lite avis där….
Maten: håller med. Tänk om hunden är en sån som försvarar maten. Hunden står och äter, ett barn kommer och går fram…. Eller du ser en geting i hundens mat. Att då inte kunna ta maten kan ju vara förödande!
Jag har haft den turen med Dorizen att hon aldrig sagt något. Vem som helst, när som helst kan ta hennes mat eller vad hon än har i munnen. Skönt!
Vidrigt! Maskarna alltså.
Magnus; Det är tur att du står ut än så länge! Värre än så här kan det väl inte bli? (Eller?)
Carmen; Jag vill att mina små likdelar ska lukta ruttet. Annars hade jag köpt kött från Ica och lagt ner i burkarna. Här jobbar vi på störningar i form av äckel! (Fast det där med likmaskarna var någon form av på-köpet-händelse och inte ett planerat drag!)
Katta; Krama stora nallen från mig och säg att hon är en Dukti-Doriz!
Eleonor writes:
Oh shit, jag hade spytt om det där hade hänt mig! Fast nu vet du ju till nästa gång.. *s*
Angående mat o sånt, alla mina valpar tränas fr de är små att inte bry sig rörande hantering, utan tillåta allt, för med så här stora hundar så kan man inte chansa.. de ska bete sig på ett bra sätt helt enkelt; en del hundar kommer ju in i tonårstrots.. då de försöker 1 gång (hehe) att stödda sig mot matte/husse – Lina kan jag inte ens komma på att hon någonsin stöddat sig, hon har alltid varit så himla vänlig o snäll. Kommer ihåg att hon brukade lägga sig som en ostkrok o så låg Adrian o vilade vid hennes mage. Världens världens sötaste lilla Lina! :love:
Kram