I dag har Iris och jag varit på stan! Vi åkte först buss och sen tunnelbana till Östermalmstorg. Därifrån gick vi Biblioteksgatan ner…
…till Norrmalmstorg där vi la en guldpeng i en insamlingsbössa med kravet ”Du får en peng om du skakar lite extra med bössan!” vilket den något förvånade insamlaren gjorde. Jag fick önskad effekt i alla fall. Iris kollade nyfiket på bössan och sen gick vi vidare bort på Hamngatan.
Vid samtliga övergångsställen vi gick över så övade vi på ”fot” (Iris går vid sidan av mig och söker kontakt) och när vi väntade på gröna gubbar så övade vi på sitt och ligg. Det gick bra, särkilt glad är jag över att det var en busslast människor vad varje övergångsställe och Iris ändå gick fot med kontakt i folkhavet som korsade gatan.
På Hamngatan mötte vi en dobermann-familj! Gulliga familjen Janse, för dagen dock utan hund med sig. Så jag och Iris stannade och pratade lite med dem. Plötsligt hade Iris en labrador som nosade henne i rumpan, men så är det visst att vara i storstan. När vi hade pratat en stund med The Janses så gick jag och Iris in i Gallerian. Där var det mycket folk! Frågade om man fick ta med sin hund in på Clas Ohlson om man bar den och fick till svar att den gärna fick vara på golvet också. Så trevligt! Iris fick gå lite i affären med men det är inte det lättaste när man tror att alla i hela butiken vill hälsa fast de i själva verket bara är där för att de ska köpa en termos. Så jag bar henne istället. Vi köpte en rulle hundbajspåsar innan vi gick ut ur butiken.
På väg ut från Gallerian kom en liten pojke fram och vill klappa Iris, det fick han. Iris slickade hans händer väldigt mycket, undrar vad han hade ätit eller gjort? Det var ett bra barnmöte i alla fall, såna gillar vi!
Efter det skulle vi gå samma väg tillbaka när någon ropade på mig. En dobermann! Ingen mindre än den brune Princen som var på stan med husse och lillmatte. Nu var Iris trött och morrade och lät sur när Prince ville hälsa på henne. Så Iris fick bara sitta och titta lite på honom när vi pratade en stund.
Sista biten till tunnelbanan bar jag Iris en bit så att hon kunde titta lite på folkvimlet utan att trötta ut de små benen. På Östermalmstorg hände det en liten olycka när vi väntade på tunnelbanan. Tur att jag hade 52 poop-påsar och en rejäl bit hushållspapper med mig i fickan.
När vi kom hem gick Iris och la sig och sov.