När jag duschar är det inte helt ovanligt att det kommer en liten nos som buffar på andra sidan duschdraperiet. Eller när jag badar badkar så står Iris med tassarna på badkarskanten och kollar lite på vattnet. Men när jag tvättade av den värsta smutsen på henne för några dagar sedan och hon fick vara i badkaret så verkade hon mest besvärad.
Häromkvällen när husse var och jobbade så kom jag på att det var duscha nu eller 05.30 i morgon som gällde för min del. Jag tänkte att om jag fyller upp badkaret så kan jag vara med iris under tiden badkaret fylls och sen kan jag sitta där och plaska en stund och hon kan vara med i badrummet så jag har koll på henne. Sagt och gjort, jag började fylla badkaret med vatten.
När jag skulle hoppa i badkaret var Iris rent ut sagt skitjobbig, hon försökte liksom klättra ner i badkaret. Till slut tröttnade jag och tänkte att nu skulle hon minsann få som hon ville och lyfte ner henne i badkaret. Sen var det kört kan jag säga. Iris förvbandlades till en frustande ångbåt som slogs med vattnet, försökte bita vattenytan, snurrade runt, körde ner nosen under ytan för att försöka fiska upp proppen osv. Det var bara för mig att kliva upp och låta Iris ta över. Som ni kanske förstår så sprang jag för att hämta kameran. När jag kom tillbaka hade Iris hoppat upp ur badet och jag tänkte att det var ju synd att jag missade ögonblicket och torkade Iris med en handduk. När hon nästan var torr så bestämde hon sig för att klättra ner i badkaret igen. Samma procedur upprepade sig och jag slängde ner hennes pipiskyckling också. Så då lekte hon med den så vattnet skvätte åt alla håll.
När hon hade gjort en tre-fyra vändor i och ur badkaret med tillhörande glädjevarv ut i hallen var det vatten överallt. Tog en stund att torka golven och hunden och ta den där duschen själv men vid midnatt kom vi nog i säng.
Catrin, jag tror att Iris har ärvt Jamaikas kärlek till vatten! Ni kan kolla på den badande dobermannvalpen här!