Ibland rastar vi vår lille granne chihuahuan och det går hur bra som helst. Just nu passar grannarna även en annan chihuahua, en tik, och i dag skulle jag gå ut med dem båda. Jag tog som vanligt Iris med mig.
Jag hade redan innan blivit varnad för att denna lilla fröken låter när hon ska gå ut på promenad. Inte vill gå ibland. Jag tillhör dessutom den skaran människor som tror att hundars ben är till för att gå med och att även små hundar orkar gå själva. Ändå var jag inte förberedd på det som komma skulle.
För hon ville inte gå. Hon vägrade och hon lät mig veta att hon vägrade med att ångestljuda. I början tänkte jag att det var för Iris skull som hon inte ville följa med, hon måste ju se väldigt stor och svart ut när man själv är liten och beige, så jag bar lilla gumman en bit. Efter kanske 100 m satte jag ner henne och testade om det skulle gå bättre att använda de små benen nu. NEJ, det gjorde det inte! Hon gjorde ”döda-mig-inte-ljud” och vägrade gå, hade svansen mellan benen och avskydde livet.
Ok, lilla plutthund jag bär dig en bit till bara du är tyst och ingen tror att vi håller på att ta ihjäl dig…
Så vi gick hela gatan bort till ängen. Där testade vi igen med mjukt underlag men NEJ, hon gjorde död-ljuden igen och vägrade. Det enda hon ville göra var att krypa ihop i gräset och se skraj ut. Bredvid mig stod Iris och lille Eddie och undrade när vi skulle gå igen. Jag tog fram iphonen och instagrammade, tänkte att jag var tvungen att ha bevis om någon skulle försöka anmäla mig för hundplågeri. (Jag tror att man kan se den filmsnutten här.)
Nu började jag klura på om hon faktiskt hade ont någonstans. Jag hade ju aldrig promenerat med henne förut, kanske var båda hennes bakben brutna?! Var jag värsta hundplågaren? Hon fick komma upp på min arm igen och jag försökte säga till henne att lugna sig lite med min snällaste röst. Jag vet inte om det lyssnade men hon klamrade sig fast vid mig som en liten minibebis och så gick vi vidare igen.
Jag försökte sätta ner henne några gånger till men det var samma hela tiden. Hon vägrade.
Så kom vi till vår gata igen och var bara några meter hemifrån. Testade en sista gång och nu funkade benen och hon ville gå! Mirakel, hurra! Men hon hade ju inte blivit rastad, hon hade ju bara gått några meter sammanlagt på hela rundan? Kunde jag säga till grannen att jag gått ut med hundarna?
Bestämde mig för att de två små skulle få följa med in på vår tomt för att se om hon kunde tänka sig att bli rastad där. Satte in Iris i huset för att slippa passa på henne och tänk, nu gick det väldigt bra. Benen ville springa, nosen ville nosa och svansen ville vara uppe.
Jag har banne mig aldrig blivit så lurad, styrd och ÄGD av en hund innan! Lilla chihuahuan vs Madeleine: 1-0. Nu vet jag varför folk bär på sina små hundar, de psykar dig som ingen annan annars!
Det där med ”dödar-mig-ljud” får mig att tänka på en liten havanaisvalp……. (Nu 4 år)
Ibland tror man nästan att de ska flina ”Sucker!” rakt i ansiktet på en……
humm.. Gör inte ont att bli dragen i halsen..? Tänker att det nog inte är så bra för nacke och annat heller.
Du har inte super lång lina och prova att hela flocken går iväg och lilla skitstövel får option att känna sig lite ensam och då kanske vill komma efter?
Eller försöka motivera liten skithund till att vilja gå på något vis?
Känner att jag kan säga skithund då jag sitter på chihuahua hemma som ibland inte heller för att gå. Är bättre utan koppel och hans problem är att han inte vill lämna hemmet.
Jag pratade med vår granne (som passar hunden nu i veckan) och tydligen vägrar lilla hunden gå hemifrån men så fort man vänder och går hem igen så har hon skitbråttom!
Om jag rastar denna lilla hund igen (knappt troligt att det behövs) så ska jag gå samma väg bort och hem så jag ser om det blir skillnad när man vänder.
Lös vågar jag inte ha henne, hon är inte min, jag känner henne inte och vet inte hur hon funkar
Känner igen det från ”frallorna” vi har på dagiset :) Speciellt om det regnar :rain: :-) Det är allt för ofta man kommer tillbaks från en runda med minst en hund i famnen :struggle: :blush:
Är frallor såna tjurskallar?! Haha!
He, och jag som tycker att vår terrier är tjurig ibland, men hon skriker i alla fall inte ;)
Jag bara väntade på att någon skulle komma ut från sitt hus och anklaga mig för misshandel av hund. Jättejobbigt att gå på promenad med en skrik-panik-ljudare!
Hon kanske har ont i nacken eller halsen eller ryggen? En sele kanske vore nåt. Hon kanske har ont i benen nånstnas ändå. Patella är ju vanligt.
Det onda verkar i så fall komma och gå. Dvs göra ont på väg hemifrån och gå över när man vänder. ;-)
Hehe, inte alls ovanligt med småttisar ;-) speciellt korthåriga som fryser IHJÄL (tycker dem) vid lite regn/kyla.Jobbar på hunddagis och vi har hafft hundar som ligger ner på golvet och låter sig ”släpas” på golvet i selen liggandes på sidan hela vägen fram till ytterdörren och ut på vägen.. dem som lägger sig platt ute på asfalten och reser sig inte vad du än gör. Är skitsvårt att veta vad man ska göra, skulle ju självklart aldrig släpa en hund på asfalten.. vissa brukar dock mirakulöst bli pigga igen om man prasslar med en godispåse.. och även såklart springer dem det snabbaste dem kan på hemvägen haha :dog:
Men även stora hundar, ridgeback är helt klart överrrespresenterade inom detta område! Goldens gör det om man vill gå åt ett håll dem inte vill.. Och dobermanns – lägger sig mitt på gångvägen och solar :-* inte min egen dobertik dock men har hafft två på dagis som gjorde exakt samma sak!
På med en sele och så e de bara att dra och gå tills den lilla ger upp och behagar gå.. ;-) Bortskämd liten sak de där.. :laugh:
Skrattade när jag läste detta! Vi är nog många som blivit ägda av en hund nån gång :-D . Men, du vet, antingen är det en Doberman eller oxå så är det bara en hund. Eller som i detta fallet, en Mexikansk Kackerlacka ;-)
Min dvärgpinscher hane satte frambenen i kors när han var valp. Idag ä springer han milen utan problem.
Hejja din hund!
men oj vilken manupluringsmästare! Hon är verkligen ur balans ju. Där är det mycket fel hos ägarna som säkert inte vetat hur dem ska handskas med hunden och bara låtit henne styra dem o psyka dem. Och nu har hunden lärt sig att få sin vilja fram, genom att gallskrika fr människor kommer direkt reagera på detta. Möter ofta chihuahua vovvar som beter sig riktigt knasiga men felet ligger till 98% hos ägarna som trodde att småhundar är mycket lätta att uppfostra och styra, dem kunde inte ha mer fel :(
Så klart man inte ska vara super hård med vovven men ja man får helt enkelt hitta en bra balans vilket många småhundsägare ej lyckas göra. Jag möter ofta en keeshond när jag är ute och löper i skogen. Hunden blir hysterisk vid åsynen av andra människor=hot! Hon skäller och springer fram o har sig. Medan ägarn står lång bort och ropar mekaniskt nej nej med ansiktet intrykt i sin mobil, sabla dåliga hundägare. :roll: