Lina och jag har bott i Ljungbyhed i nästan en månad nu. Även om det kanske är knäppt att jämföra Stockholm (ca 1 milj inv) med Ljungbyhed (ca 2000 inv) så är det ju svårt att låta bli.
Jag tror att Ljungbyhed är rätt hundtätt. Dessa hundar går alltid kopplade, har än så länge inte sett en enda lös hund tror jag. På Lidingö hände det ju titt som tätt att Lina och jag fick vända för diverse lösspringande hundar. Det råder ju inte koppeltvång på Lidingö och detta tolkar Lidingöborna som om att det är ok att ha hunden lös, oavsett var man är och om man har pli på hunden eller ej. Föredrar Ljungbyhed.
I lokala mataffären säger jag ”Hej” till kassörskan, hon eller han svarar ”Haj” och menar inte fisken. Det är kul med skånska! Om hundarna skäller annorlunda här kan jag inte svara på, har inte märkt någon skillnad på Linas sätt att reagera på dem.
Rent promenadmässigt så är ju Lidingö ett hundparadis. Det finns små stigar och vägar och spår över hela ön och man har aldrig långt till närmaste gräsplätt eller skog. Det är lyx med tanke på hur centralt till Stockholm man faktiskt bor när man bor på ön. I Ljungbyhed är detta ju heller inte något problem, men det beror mer på att Ljungbyhed tar slut lika fort som det börjar! Det är så litet! Fullt av natur är det i alla fall! Så på den punkten så är jag lika nöjd som jag var innan.
Katter finns det bestämt mer av i Ljungbyhed än (vad som syns) i Stockholm i alla fall. Här springer de, till Linas glädje(?) och mitt stora förtret, kors och tvärs och lurar i var och varannan buske. Lina ylar, gnyr och ger ifrån sig konstiga ljud när hon ser dem. Första gången det hände så var jag inte riktigt förberedd på det och blev väldigt förvånad. Vi hade bara 50 m kvar till ytterdörren och jag överdriver inte när folk hade kommit ut på balkonger och tittade ut genom fönster för att se vem som blev misshandlad när lilla fröken hund satte igång! Om inte katterna vore nog så kryllar det av kaniner också. Jobbigt!
Vi har även stiftat bekantskap med två lamor och lite hästar. Bra träning. Lina ylar och gnyr inte när hon ser dem nämligen!
Magnus och Lina och en massa hästar.
Jag har tvärsvårt att förstå skånska! :lol: Tur att det vart en Jamtlannspöjk den här gången så att jag förstår språket i alla fall! *leeer*