I går mötte vi upp Dennis och hans gulliga hund Gilla för att spåra. Jag la ett rätt okomplicerat spår till Iris med 3 rapporter och fyra räta vinklar på en äng. Konstaterade när jag gick det att det låg kaninpluttar överallt men tänkte att vi testar ändå.
När vi hade väntat en timme och Iris skulle gå sitt spår åt hon bara bajs. Nom-nom-nom-bajs.
När Iris äter bajs istället för att spåra blir jag irriterad, när jag blir irriterad är det inte så kul att spåra. Följaktligen ville jag inte bli irriterad. På något märkligt sätt så spårade Iris och åt bajs samtidigt för hon tog sina jädra vinklar men då visade det sig att alla människor och hundar som gått över ängen under tiden vi väntade hade flyttat 2 av våra 3 rapporter. Man får tacka…
Valpen hon hajade precis ingenting, hon bara tittade och nosade och var cluless men det är ju skit samma, hon hittade en kamptrasa i slutet på en kort promenad i skogen i alla fall, haha!
Dagens spårhöjdpunkt blev Dennis och Gillas spår. En riktigt fin målbild för hur det ska gå till. Det och ett trevligt samtal med Dennis är vad jag tar med mig av dagens spår!
På väg hem blåste det rejält och jag la märke till att parkeringen vid stranden på hemvägen var tom. Vi stannade till i stormen och rastade oss på sandstranden. Isflaken såg ut som Korrugerad plåt eller plast, skojigt!
Sally och Iris hade det också skojigt. Iris fick springa runt med sin boll och jag övade inkallningar med Sally. Iris såg lite sjöfåglar men sprang bara en kort startsträcka som verkade vara mest för sakens skull. Hon avbröt jakten självmant och kom tillbaka till mig och ville ha en godis istället. Skvallerträning med fördröjning, självklart!
Båda hundarna hade öron och ögon fulla med sand efteråt. Båda somnade de gott i soffan när vi kom hem. En rätt bra hunddag trots allt.
:yes: :-D