När vi bodde i Stockholm hade vi några hundvänner som vi träffade regelbundet för träning och promenader. Jag kände igen många hundägare i de rasthagar vi brukade gå i och jag hade koll på de mest aktiva på Lidingö BK.
Här i Skåne känner jag visserligen några hundmänniskor men det krävs en liten utflykt för att ta sig dit och det är något som måste planeras lite i förväg om vi ska ses. Inget ”ska vi ses i dag” spontant som jag ofta gjorde med Emelie och Camilla.
På BK känner jag ingen och planen var att jag skulle gå någon tävlingsinriktad kurs i höst med Iris för att få lite snurr på den egna träningen och kanske lära känna några bra träningskompisar. Så har de ingen sådan kurs där i höst!
Det känns som hela våren och sommaren hann gå utan att vi fick något vettigt gjort i hundväg. Dessutom körde jag ju fast i träningen ett tag tills jag fick hjälp av Lena.
Nu gäller det att ägna hösten åt att hitta några att träna med, jag är för dålig på att träna själv och komma någon vart. Hopplös är jag faktiskt.
Jag får åka ut till BK och bara klänga fast på första bästa människa med hund jag ser. Förklara; Du är min nya vän och vi ska träna tillsammans så det så.
Är ni bra på att träna själva och få upp träningsmotivationen även på egen hand? Eller är det bara jag som vill vara fler när man tränar hund?
Jag är faktiskt rätt så usel på att *sparka mig själv i arslet* o träna mycket roligare om man är fler, jag är i lite i samma sits som du, flyttat osv men även den/dom jag tränade med innan har ingen hund/hundar längre.
Motivationen är inte alltid på topp.
Jag är väldigt upp och ner i träningen, jag kan ta tag i det och köra stenhårt ett par veckor, men fastnar jag då på något så är det svårt att ta sig vidare när man inte har någon som kan komma med tips och förslag på att ta sig vidare.
Hade precis som du tänkt gå en kurs nu i höst, både för att komma igång och för att träffa likasinnade, men då blev det ingen kurs. Det är så typiskt!
Det är mycket lättare att träna om man har någon eller några att träna tillsammans med tycker jag, annars blir jag lite lat och så kommer jag inte vidare utan fastnar i nå’t moment – och så är det roligare om man har några kompisar att träna med.
Skönt att höra att man inte är ensam om att tycka att det är både lättare och roligare när man har träningskompisar!
Däremot tror jag faktiskt att det skulle vara bra ibland att ha träningskompisar som inte har samma ras som man själv, det är också bra träning för den egna hunden att det inte alltid är samma-likadana man tränar med! :yes:
Jag måste träna ihop med någon, helst med en träningsgrupp, annars så brister motivationen. Jag gillar det sociala att ta med sig kaffe och snacka lite strunt emellan varven.
Förut tyckte jag att det var lite töntigt med det här eviga fikandet men man ska verkligen inte underskatta den sociala biten med att sätta sig ner en stund och prata lite strunt med träningskompisarna också!
Mer fika åt hundfolket! :coffee: :coffee:
Jag har väldigt svårt att träna lydnad själv, dels för att jag inte kan så mycket själv och det blir lätt trist. Men jag tycker det har varit oerhört svårt att få kontakt med människor på SBK förutom de i agilitysektionen.
Kan än idag komma på mig själv att tänka att jag ska kolla vad du gör och om du vill hitta på något hehe. Finns det inga övriga aktiviteter på klubbarna omkring du bor, kanske tävlingsträningar, öppna träningar m.m. där du kan rycka tag i någon?
”Förklara; Du är min nya vän och vi ska träna tillsammans så det så.”
Du är bra söt du, så som alla borde vara!
Själv tycker jag det är rätt mysigt att bara fara iväg själv med vovven och träna lite av varje, men självklart går det mer framåt när man är fler då störningen är en av de viktigaste sakerna.. Dessutom är surret och fikat myipys det med :yes:
Det är alltid roligt att ha någon att träna med, framför allt är det roligt att slippa träna ensam :)
Hoppas att du och de stora fnatthundarna hittar någon att dela träningstankar med.
Kram
Periodvis, går det jätte bra att träna själv. Men just nu skulle jag behöva en spark där bak för att komma igång. Men jag har en granne jag brukar träna med men just nu stämmer inte våra scheman ihop.
Hoppas du hittar din träningskompis!
Att hitta nya träningskompisar är verkligen inte lätt och det är mycket som ska stämma, jjag har också flyttat till Skåne och det tog ett tag men nu har jag hittat världens bästa träningskompisar även här så ge inte upp ;) Synd det inte fanns nån kurs som passade med det kanske är nån öppen träning på klubben där kan du säkert hitta nån att träna med :)
Nu har LaBK lagt ut en tävlingskurs som jag har anmält oss till! Jätteroligt! :D
Ibland går det precis som man vill! :yes:
Visst kan det vara kul att vara flera när man tränar. :)
Själv har jag haft fullt upp nu i veckan då jag har varit hundvakt åt en väns Dobermann tik och i samma veva håller jag på att packa ihop lägenheten. Känns inte som att jag har haft en lugn stund på hela veckan, haha :D
Vi är också väldigt dåliga på att träna själva alltid roligt att göra det tillsammans med andra.
Tyvärr blev min hund attackerad av 2 stycken hundar och har nu svårt att gå förbi en annan hund utan att bete sig dåligt. :weep:
Försöker träna bort det men inte så lätt när man inte träffar på så många hundar ute.
Han har alltid varit duktig på linförighet innan detta hände. Men nu när man är ute och går så kollar han bara efter andra hundar vilket är tråkigt då verken han eller jag kan njuta av att bara vara ute och gå.
Jag tränar för det mesta själv.
Har blivit så sen Selma kom in i bilden och hon inte alls kunde vara med andra hundar på ett normalt sätt . Hoppas på en ändring snart då det faktiskt är lite ensamt…