I nätupplaga av SvD.se så hittade jag en artikel om sjukhussjukan, dvs MRSA hos hundar. Även MRSI, en annan typ av antibiotikaresistenta bakterier, har för första gången upptäckts bland hundar i Sverige.
Innan jag fortsätter att kommentera artikeln så tänker jag på hur en patient med upptäckt MRSA behandlas på sjukhus. Helst egen sal och det är inte ovanligt att personalen vårdar denna patient med handskar, munskydd, skyddsförkläden och -rockar. Desinfektionssprit i mängder! I vissa fall är patienten mer eller mindre helt isolerad för att undvika att det sprids vidare på avdelningen. Dvs med begränsade antal besök inne på rummet och inget onödigt spring ut och in ur rummet. Allt kring patienten med MRSA görs med tanke på att begränsa ev smittspridning.
Sen tänker jag på hundar. Hundar som nosar på alla andra hundar. Hundar som nosar på allt. Hundar som sprider smittan vidare till människor. På Lina som jag pussar på varje dag och sen går till jobbet. Ska man begära veterinärintyg på alla framtida lekkompisar till Lina?
Innan vi släpper hundarna så att de får leka och hälsa på varanadra… när var ni hos veterinären senast?
I artikeln menar dessutom Anders Franklin (chef vid avdelningen för antibiotika) på Statens veterinärmedicinska anstalt att han ser ett problem med hundar som avlats fram så att vissa raser är väldigt infektionsbenägna och beskriver hur vissa hundraser är mer eller mindre kroniskt beroende av antibiotika. Detta är stört! Att man som hundägare ställer större krav på och vill ha bästa möjliga vård för sin hund känns mer naturligt än att vi faktiskt avlat fram hundar som är beroende. Det gör mig förbannad.
Som vanligt så ligger Sverige före i MRSA-sammanhang om man jämför med många andra länder, en klen tröst. Vad hjälper det den dagen man står där och inget antibiotika hjälper? Minskar vi inte på användadet av antibiotika så står vi där snart. Då kanske det redan har fått konsekvenser för vården av människor.
http://www.annaseverin.blogspot.com/ writes:
Fina bilder =) Ja visst borde man tänka sig för lite oftare innan man låter doggarna hälsa på varandra.
Ja, eller så får jag börja ha munnskydd på mig när Lina vill pussa på mig..
Rastgårdar blir ett minne blott?