Årets sista dag. För min del sista dagen på ett år jag mer än gärna lägger bakom mig. Nog ett av de sämsta åren för mig personligen och tyvärr drabbade det ju även hundträningen, hundtävlingen och hund-allt.
Utan att gå in på orsakerna så är det tydligt att både Iris och Lina reagerar när jag inte är på topp även om de reagerar på väldigt olika sätt. Nu när jag ser tillbaka på det så kan jag i alla fall se det positiva i att jag lärt mig något om mina hundar.
De bästa hundhändelserna var RM:et i Södertälje och att vi flyttade till huset där vår flock trivs väldigt bra, allt har ju självklart inte varit dåligt! När jag ser tillbaka på året så känns det tyvärr som det innehöll mest jobbigheter annars. Många fina vovvar som dog detta året, många tråkigheter bland dobermannfolket.
Inte blev det ett bra slut på året heller; I går när jag kom hem från jobbet och satte på datorn såg jag att dobermannhunden Abbe sprungit bort sig och att det skulle letas i dag nyårsafton. Iris och jag bestämde oss direkt för att hjälpa till att leta. Vi har banne mig svart bälte i att hitta borttappade hundar och jag tog med mig finkameran för att ta bild på den glada återföreningen mellan hund och matte. Vi bara skulle hitta honom!
Efter en kort samling så gav jag och nio andra oss av åt ett håll och skulle leta av några kilometer bort och mot huset där hunden bodde. Vi hann inte gå mer än 1,5 km innan Jessica, som också var med och letade, ringde. De hade hittat honom. Jag hann spontanskrika ett ja innan Jessica hann säga att han inte var i livet längre. Jävla helvetes fan!
Bara 150 m ifrån stället där Iris och jag var när hon ringde låg han. Lille gubben, hur hamnade du här? Du är ju så nära matte och huset, det kan ju inte ha varit mer än 1 km hem igen. Varför lämnade du din matte så där?
Det kanske låter galet men jag tog faktiskt en bild på honom där han låg. För matte orkade inte komma ut dit till honom. Men om matte en dag vill veta så kan jag visa.
Väl hemma igen började vi förbereda för vår egen väldigt lugna nyårsafton. Det började skjutas raketer här ute på gatan redan vid 15-tiden och Lina är sedan dess parkerad i groventren nedanför tvättmaskinen. Små fönster, bomull i öronen och radion på gör att hon verkar trivas bäst där inne.
Så när strömmen gick pang bom här någon timme senare så kändes det som ett ytterst passande avslut på skitåret att sitta här i mörkret. 21 levande ljus och en laptop som spelar musik inne hos Lina tills batteriet tar slut men sen måste strömmen komma tillbaka! Lina klarar inte tolvslaget tillräckligt bra annars.
Det är med glädje jag lämnar året 2011 bakom mig och ser fram emot ett 2012 som bara kan bli bättre.
Nu törs jag inte blogga mer från mobilen för att spara på batteriet! Hoppas att alla får en bra nyårsafton och önskar er ett gott nytt år!
Herregud det med Abbe är så sorgligt, lilla vovven! :-(( Men så fint och hjärtligt att folk ställde upp att leta efter honom på nyårsafton och allt, ett litet litet sken i det mörka. Håller även en tumme för att strömmen kommer tillbaka och så önskar jag er ett gott nytt år!
Ja, jag har tänkt på honom och hans flock hela dagen och hela kvällen. :cry:
Även om det var jobbigt att han inte levde längre så kanske det var bättre att veta var han var än att oroa sig och inte veta?
Strömmen kom till slut (nu vet du varför jag försvann ur etern så plötsligt) så nu har vi tända lampor och musik och tv på så Lina inte ska märka av alla raketerna och smällarna som pågått sedan kl 15! :reallyangry:
Gott nytt år kompis! :party:
usch ja vad sorgligt med dobbiskillen, vet ni vad som hade hänt honom ? :(
Gott nytt år till er !
Ja, lille gubben. :heart:
Gott nytt år! :party:
Gott nytt år!
Vila i frid lilla dobbiskillen!
Tack för en fin hemsida o känner så väl igen mig i det du skriver om s k i t år – dock har mitt 2011 varit bättre än 2010 så det finns hopp ;-) Har själv en sån hemsk känsla i magen efter att ha följt Abbe´s förvinnande på FB… Så hemskt och overkligt för familjen som misst 2 älskade hundar på så kort tid :-( Mina tankar har varit hos dem i flera dagar nu o sörjer med dem trotts att vi aldrig pratat med varann … Följer din blogg o jag gillar ofta det jag läser ;-) GOTT NYTT ÅR till dig o familjen !! Hälsningar Vanja Johansson
Ja fy fasen va hemskt just att det var två vovvar med så kort mellanrum också! :-((
Tack för snälla orden om bloggen och skönt att höra att åren verkar blir bättre och bättre, det är bra formkurva! :)
God fortsättning!
Gott nytt år på er. Stackars Abbe och hans familj och stackars lina. Jag firade tolvslaget med att sitta i soffan med Winken. Han är inte så rädd som lina, men han blir väldigt låg. Hoppas ni får ett underbart 2012.
Lilla Lina firade tolvslaget med hög musik och ett gott ben så hon var väldigt nöjd faktiskt! Skönt.
Hoppas att vi ses under 2012! :D
God fortsättning, ja vi hoppas på ett bra 2012!
Va glad att de bara smällt från 15:00, här i tokstaden Södertälje har de smällt sedan den 30 november och lär nog tyvärr fortsätta in i januari också. Nova är också rädd för smällarna och det är så jobbigt när de smäller i tid och otid man kan ju liksom inte undvika dem då.
Ha det bra
Oj, så länge. Dumt att inte alla bara drog av sina smällare vid midnatt. Allt annat är ju omöjligt att värja sig mot och undvika som sagt.
Hoppas att Nova slipper mer smällar nu!
Men usch vad hemskt med Abbe :-((
Jag hoppas att 2012 blir ett bättre år för er!
Vad fruktansvärt med Abbe!!
Önskar god fortsättning och att du får ett bättre år i år!
Ledsen jag blir när jag läste om Abbe :heart:
Skönt att Lina tog det med ro när hon fick tjurbenet ;-)
Disa fick märgben och brydde sig som tur var ytterst lite.
Hoppas ditt 2012 kommer kännas bättre än förgånga år. Håller tummarna för min egen del med.
God fortsättning iallafall :-D
God fortsättning på er!
Tack för din hjälp på nyårsafton, en dag när du har tid vill jag hemskt gärna se din bild på min Abbe. Det var inte så mycket Abbe som skrämde mig från att komma till platsen ni hittade honom, det var att möta alla er som ställt upp för att ge mig lugn om vad som hänt min hund. Tack än en gång, det är en sådan lättnad att veta var han är. Han är hemma igen på Ruckelbo, platsen han föddes på. Han vilar sidan om sin mamma, sin syster och sin ”pappa” Indy.Han kommer aldrig att glömmas, synd att du inte fick lära känna honom.
Hälsningar Marina