Det blåser ute i dag, igen. Utemöblerna på altanen åker lite hit, lite dit i vinden och jag ska ärligt talat säga att jag inte har för avsikt att spendera särskilt mycket tid ute.
Istället har jag dammsugit, städat, torkat, tvättat och vattnat blommor. Sånt som Iris inte bryr sig särskilt mycket om utan går och lägger sig under tiden.
Det finns sängar, soffor, fåtöljer att lägga sig i men jag hittade henne i gästrummet liggande som en kanelbulle nerklämd i en stol på ett överkast som jag lagt där.
Hennes leksaker och bollar ligger i hela huset, ändå låg det två strumpor (ej matchande par) i och runt stolen där hon vilade.
Jag hämtade kameran för att ta en bild men då märkte Iris att hon fick uppmärksamhet och satte sig genast upp.
Jag försökte vänta ut henne, låtsades pilla med pelargonerna i fönstret men den gick Iris inte på, hon la sig inte ner igen. Uppenbarligen hade jag slutat med de tråkiga sakerna och skulle ägna mig åt henne istället!
Iris hoppade ner och sprang och hämtade sin blåa boll (nu skulle det minsann inte vara strumpor längre).

Hon fick som hon ville: uppmärksamhet. Iris tycker att det är jätteskojigt när hon har något i munnen och jag försöker ta det från henne. Hon ställer sig så nära att jag når och sen står hon helt still där och väntar med bus i blick på att jag ska göra ett försök. Hon är lika nöjd varje gång som jag inte är snabbare än hon som fort vänder bort munnen.

När vi hållit på med den leken en stund blev vi seriösa och tränade istället. Fjärrdirigeringar och visst ser Iris mycket allvarligare ut plötsligt?

När jag kände att det var dags att fortsätta hänga tvätt igen la jag upp bollen på kaminen och hoppades på att Iris skulle gå och lägga sig igen så att jag kunde fota henne där i stolen (nu var jag förberedd och gick runt med kameran i färdigställning).
Men se det gick inte, Iris hade haft tråkigt tillräckligt länge och nu skulle hon ha bollen, inte vila i stolen.

Efter det har hon följt efter mig med sin blåa boll. För att jag skulle få hänga tvätten i fred utan att hon kom och la bollen bland de blöta kläderna så fick jag gömma bollen så hon fick aktivera sig med att leta efter den under tiden. Samma nu när jag satte mig framför datorn, Iris springer runt och letar efter bollen på nedervåningen (den ligger i husses högra gympasko) och jag försöker skriva så fort som möjligt för snart vet jag att den där bollen landar i mitt knä igen.
Jag vet att det heter väck inte den björn som sover men jag tycker att det passar bättre med ”väck inte den dobermann som sover”, särskilt inte om du vill få något gjort.