Just nu känns det som att hela tomten är ett enda stort gräva-grop-projekt. När man gräver gropar så kommer den sandiga jorden fram. När sandjorden kommer fram är hundarna där och gräver, leker och rullar sig. När de sen går in får vi sandlåda inne. Golv, sängar, soffan, ALLT är sandigt!
Därför har vi flyttat stängslet några meter in på tomten så att alla grävprojkten blir icke åtkomliga för hundarna.
Om det hade funnits en ogilla-knapp för hundar så hade Iris tryckt på den. Hon gillar icke att jag är och gräver grop på ena sidan staketet och hon är på andra! Det är på gränsen till djurplågeri tycker hon, i alla fall ylar och gnyr hon som om det vore det. Hon har hoppat över staketet minst en gång redan och börjat klura på var man kan gräva sig under. Sabla smarta hund!
I dag började grannen och jag dessutom gräva på ännu en grop då vi ska plantera häck. Lina och Iris fick därför vara inne i huset när jag var ute och grävde under dagen. Iris var inte helt nöjd med det heller så för att kompensera henne för innetiden så tog vi en cykeltur hon och jag.
Satte dragsele på Iris och så fick hon gå 800 m i drag för att värma upp/gå på toa/nosa. Jag ledde cykeln under den sträckan. Sen fick hon hoppa och skutta lös i kanske 100 m innan jag kopplade fast henne i draglinan som jag fäst i cykelstyret. Efter det var det varsågod och dra Iris.
Iris satte av i full fart och jag lät henne hållas, hon brukar falla in i lugnare tempo efter ett tag. Vi har ju cyklat när husse har sprungit tidigare (film och bild här) och då har jag ju bromsat lite hela tiden men i dag släppte jag på bromsen så att det inte skulle blir så tungt för henne.
Iris sprang i full galopp och hon slutade aldrig springa! Det sprätte upp grus på mig så jag fick lägga mig lite snett bakom henne med cykeln för att inte få stenskott i pannan.
Tänkte på hästen som dog på tävlingen i går och började klura på om Iris skulle falla död ner om hon inte slutade galoppera snart. När hon hade sprungit i galopp i 3 km och tungan hängde som en slips sa jag ååååååå sakta och Iris saktade ner. Stannade cykeln och klev av för att prata lite med min springare. Hon var glad och flåsade inte så särskilt mycket ändå.
Efter fotograferingen så vände jag på cykeln och vi rullade hemåt igen. Jag var helt säker på att Iris skulle nöjda sig med att trava men inte då. Full fart igen! Hon sprang hela vägen hem. Sista 500 m så fick jag säga åt henne att springa sakta igen, varva ner lite måste man faktiskt. Plus att vi hamnade bakom grannhunden som var ute på promenad. Det sistnämnda gjorde Iris väldigt frustrerad, hon ville springa ikapp honom också!
När jag kom hem kunde jag konstatera att hela rundan blev 7,3 km och att vi måste ha varit uppe i 25-30 km/h när Iris var som piggast. Undrar hur länga hon orkat springa så där i galopp? Ska hon få springa hur långt hon vill hur fort hon vill då och då?
(Jag uppdaterade min runkeeper i telefonen för ett tag sedan och konstaterade i dag att den börjat prata när man har den på, roligt även om jag blev lite rädd när telefonen började prata i fickan på mig första gången!)