3 Sep
2016

Känd mental status

I dag har Sally varit ute på Värmdö BK och genomfört sin mentalbeskrivning! Äntligen kan man säga, Iris var ute när hon var 13 månader och Sally är nu… 22 månader! Jaja.

Sally var andra hund ut och jag hade väl mina aningar om hur det skulle gå. Det som överraskade mest var hennes sociala osäkerhet, hunden som alltid vill pussa på alla på tunnelbanan och ligga i knät på precis alla ville inte alls följa med testledaren eller leka avståndslek. Jag stod med stora förvånande ögon. Däremot kampade hon gärna med, sprang fram till och var nyfiken på.

Sally fick hjälp fram till överraskande overallen men klarade läskiga ljudet själv. Tyckte spökena var läbbiga men nosade av dem och visade bara lite aggressivitet. De delarna var jag inte så särkilt förvånad över. Sally är inte stenhård men nyfiken även i vardagen.

Skotten berörde henne inte alls. Skojigt och inte heller förvånande, det sprängs och smäller här hemma rätt ofta då de byggs hus till förbannelse i närområdet.

Jag filmade kalaset. Satte GoPro-kameran på bröstet. Det gick rätt bra att filma så, några gånger när jag böjde mig ner böjde jag bort kameran och de gånger Sally hamnade bakom mig, ja då är det ju så där spännade film. Kameran plockade upp alla ljud och prassel som jag gjorde men inte så mycket annat förut om när jag stod helt still. Så skotten när vi lekte kom till exempel inte med, bara de passiva. Därför smackade jag på musik på typ hela filmen, hehe.

31 Jul
2016

Prideparaden 2016

I går var det prideparad här i Stockholm. Inte första gången jag är nere på stan och kollar på paraden med hund men premiär för Sally.

Med över 40 000 deltagare i tåget och över en halv miljon människor på Stockholms gator som tittar på gör det att man får vara lite ödmjuk med hunden. Även en hund som är van vid stan kan nog just den här dagen kanske inte alls tycka att det är så himla skoj.

Paraden utgick från Rålis och tunnelbanan vi klev på var full med folk som skulle kliva av vid Fridhemsplan och Rådmansgatan. Sally fick sitta mellan mina ben för att få plats i trängseln. Sally gav sina första pridepussar och fick sina första prideklappar redan på tunnelbanan kan jag meddela.

Framme på T-centralen gick allt och alla i regnbågens färger. Till och med rulltrapporna på centralen var dagen till ära upplysta i regnbågens färger.
31juli161
Inte så lång stund senare kom hela pridetåget förbi oss där vi stod på Vasagatan utanför centralen. Svårt att återge hur det är när luften fylls av kärlek, glädje, såpbubblor, hög musik, visselpipor, applåder, färger och ballonger samt självaste Babsan på en rosa skoter men full rulle var det!

Några av mina favvosar i tåget.
31juli162
31juli163
31juli164
31juli165
31juli166

Och mitt i allt det här var Sally. Tuggandes på en pet-flaska, kollade nyfiket på de som lät extra mycket, skällde lite på andra hundar som dök upp i folkmängden men inte stressad, inte besvärad bara stundtals lite uttråkad och varm. Alla som ville klappa mina lilla Sally fick göra det, alla som klappade henne fick hennes uppmärksamhet och hon lät sig lugnt klappas. Några fick till och med puss när de böjde sig ner för att klappa henne.
31juli167

Efter ungefär halva tåget var vi tvungna att gå in på T-centralen för att fylla på vätska och kurrande magar. Jag fick knyta Sally i gången där nere under tiden som jag var inne på Espresso house. Jag såg henne ju hela tiden så klart och där stod hon helt lugnt och kikade efter mig under tiden som folk konstant passerade bakom henne och in och ut från kaffehaket. Efter det gick vi en trappa upp till centralhallen och stannade till utanför Donken där uppe. Knökfullt med folk och Sallan blev klappad av fler glada Stockholmare och turister stora som små. Hennes fokus låg på att tigga mat och försöka få så mycket grädde som möjligt från min frappino.
31juli168
Jag är jätteimponerad av min lilla Sally som nog tog den här utflykten bättre än jag hade kunnat hoppas på. På vägen hem mötte jag en gammal kompis som jobbar som brandman och hade gått i tåget. För att kunna sitta och prata med honom på tunnelbanan hem på det fulla tåget lyfte jag upp Sally och hade henne i knät där jag satt. Där hängde Sally knähund och kollade på folk under tiden som folk fotade oss med sina telefoner haha!

För den som är nyfiken kan ni klicka här för att se när Iris, knappt ett år gammal, var på sin första prideparad 2009.

Och här klickar ni för att se när Iris, Lina och jag var och tittade på prideparaden 2010.

30 Jul
2016

Hemma hos Ellie

Efter rikslägret åkte vi hem till dobermannkompisarna Lena och Patrik. Hemma hos dem bor Iris systerdotter och tillika Swempa-dotter Ellie. En väldigt gosig hund med fina öron!
30juli161
Vi tränade lite tillsammans men när man är på västkusten så är det ju som det är med vädret.. haha! Ellie är i alla fall jätteduktig tillsammans med husse.
30juli162

26 Jul
2016

Lilla Sally krokodil

Jag gjorde en helt egen film från Sallys träning på rikslägret. Så att hennes gulliga uppfödare i Tyskland kan få se lite mer av henne.. Filmade lite före och efter träningen också.

24 Jul
2016

Rörliga bilder på IPO-gruppen

Jag klippte ihop lite film på de flesta hundarna i IPO-gruppen på svenska dobermannklubbens riksläger. Som vanligt filmade jag med mina kära lilla vän GoPro-kameran.

17 Jul
2016

Små Dobfanciers-knattar

Laine och Torbjörn hade med sig två små jobbiga men väldigt söta typer till lägret. De fick ju så klart inte träffa några av de andra hundarna men de roade sig kungligt ändå. De hängde sig fast i allt de fick tag på, här ett rep som Torbjörn skulle ta till bilen.
8juli161

Småknattarna kollade (läs åt, tuggade och bar runt) på några av våra leksaker som jag hade lagt på backen när jag skulle fota dem. Föremålsintresset verkar finnas där, haha!
8juli162
8juli165

Sen kom en av de andra Dobfanciers-hundarna ut och skulle rastas. Knattarna tyckte uppenbarligen att hon var världens bästa för de blev jätteglada av att se henne!
8juli163
8juli164
Hade det inte varit för att jag och mina hundar hade rummet mitt emot valparna och resten av Dobfanciersligan och jag kunde höra Laine varje gång hon utbrast ”Valparna neeej, vad gör ni?!” när de kissade inne, välte mat- och vattenskålar osv så hade jag kanske blivit lite valpsjuk. Men bara kanske…

16 Jul
2016

Svenska dobermannklubbens riksläger 2016

Mellan den 6-10 juli var jag och flickorna på Backamo och deltog på årets upplaga av rikslägret. För andra året på rad var vi med i IPO-gruppen. Kameran gick rätt varm och här nedan är några av bilderna på oss som var med.

Och yes, jag har valt ut några av bilderna där hundarna har stora munnar och ser livsfarliga ut.

Min egen älskade Iris fick testa bita ärmen och det finns ingen som helst risk att den hunden glömmer bort vad leken går ut på.
7juli161
7juli163
7juli164
7juli162

Lilla Sally (som inte är liten längre) fick bita trasa och även om vi inte tränat så mycket så har hon ett bra bett när hon sätter sig i trasan och minsann kom det inte lite allvarliga ljud ur halsen på henne också. Det känns även som att hon har fin balans i leken med trasan, när hon väl hade den i käften kunde hon lägga sig och ta det lite chill utan att för den delen släppa greppet. Duktig Sallan-brallan!
7juli165
7juli166
7juli167

Unge herr Ammo som bara var en liten plutt när vi lämnade Skåne hade nu blivit stor kille han också och var med i IPO-gruppen med matte Sara för första gången. Han tyckte att bita i trasa var väldigt kul!
7juli168
7juli169

Debuter i IPO-gruppen, lilla söta fröken Lisen med husse Jonny.
7juli1610
7juli1611

Hunden Paco, en otroligt cool kille som matte Sanna tagit från Hundstallet. Lika söta båda två!
7juli1612
7juli1613
7juli1614

En av mina personiga favoriter (matte och hund) Sofia och lila Ita. De har kommit långt i träningen och Ita hon kan hon. Glad hund med mycket fart!
7juli1616
7juli1617
7juli1618
7juli1619
7juli1620
7juli1615

Kullbror till Ita, hunden Lupo och matte Ella var med i slutet på lägret. Rätt intressant att se hur samma hund kan visa upp så olika sidor av sig själv och gå från det här…
7juli1621
…till det där!
7juli1622
7juli1623
7juli1624

Sist men inte minst; team Dobfancier. Min respekt för Laine och Torbjörn blev inte mindre den här veckan, de är olika men lika fantastiska människor.

Dobfancier’s Zicko
7juli1625
7juli1626
7juli1627
7juli1628
7juli1629

Dobfancier’s Zuzi
7juli1632
7juli1631
7juli1630
7juli1633
..och nu när jag laddat upp bilder på alla hundarna så är det dags att börja klippa ihop en film av det jag filmat också! I’ll be back.

14 Jul
2016

Den lilla solfläcken

Jag tror alla som har dobermann känner igen den lilla soldyrakren som bor innanför deras päls. Den härliga förmågan att när de väl hittats sol somna där och helt glömma allt runt omkring.

På bilden är det Sally som hittat och lagt beslag på den lilla solfläcken på sovrumsgolvet.
14juli16

13 Jul
2016

Tre är en för mycket

Så här har det sett ut hemma hos mig sedan jag flyttade tillbaka till Stockholm i januari. Det bor tre dobermann i denna lägenhet.
13juli161
Jag har ju som bekant bara två hundar och den tredje är alltså Sallys syster Asta som tillsammans med matte varit våra inneboende sedan inflytt.

Härmed vill jag ge en eloge till alla som har mer än två dobermann. Punkt.

Att gå ut med och rasta tre samtidigt, jag kan inte ta ut alla tre på en gång. Att orka träna ett helt gäng, fuck det är ju knappt att jag numera klara att ha två att träna. Att åka runt med dem i bilen utan att den förvandlas till sandgrop, jag hatar att det numera åker hund i mitt baksäte. Jag gör dessutom inget annat än att åka och köpa hundmat nu för tiden. Att de, trots att mina hundar ”vet om det”, likförbannat använder skinnsoffan till någon slags brottningsplats eller startplats för springrundor.

När de tre amigosarna dessutom synkade sina löp och numera blöder och är skendräktiga samtidigt med alla hormoner det innebär… Sally och Iris ryker sällan ihop. Asta svarar dessutom upp mot Iris på ett helt annat sätt än Sally och de två ryker ihop ibland. Jag har nolltolerans mot minsta muck mellan dem och är ständigt på vakt mot minsta lilla morr, ändå har det blivit rätt många hål i hundarna sedan januari.

Asta och Sally trivs däremot rätt bra med bostadssituationen. Det är inte helt ovanligt att de ligger och drar i samma leksak, här nedan en svart kong.
13juli162
De kan kramas, brottas och kan hålla på rätt länge faktiskt.
13juli163
13juli164
Systrarna vom Schildwall, våra små sötnosar!
13juli165

..men nej, de räcker inte att de är söta tillsammans. Nästa inneboende kommer inte att ha hund!

31 Maj
2016

Sparka till min hund om hon nosar på dig

Det här hände för flera veckor sedan nu men jag kan inte släppa det ändå. (Ja, sådan är jag)

Iris och jag gick på stan. Mitt i stan, vi knatade genom Kungsträdgården, förbi NK och upp mot Gallerian. Det var soligt väder, träden i Kungsträdgården blommade, det var helg. Med andra ord var vi inte ensamma om att vara just där just då, tvärtom kändes det som att precis alla var där.

Jag håller Iris rätt kort när vi går så där trångt bland folk, finns inte någon anledning att hon ska vara ute och sicksacka i sitt koppel just då. Dessutom vet jag ju att då och då möter vi någon som tycker att hon är lite för stor, svart och läskig och jag tycker att det är viktigt att vara observant på det.

Iris är ju tack och lov inte så himla intresserad av människor men lite nyfiken är hon och ibland nosar snabbt på dem som hamnar väldigt nära oss. Så när vi passerade en ung kvinna med näsan djupt nere i sin telefon och hon liksom utan koll på var hon gick sneddade mot Iris så vände Iris upp nosen och snusade på henne i förbifarten. Sniff.

Varpå hon vaknar ur mobilkoman och hoppar till i förskräckelse.

Ursäkta säger jag direkt och ler mot henne med mitt bästa förlåt-för att-vi-skrämde-dig.
Varpå hon svarar mig argt Ja det där är inte ok!
Att hon nosade på dig? frågade jag lite paff.
Ja, det är en spark! säger hon argt. Du ska vara glad att jag inte sparkade till henne, jag sparkar henne! fortsatte hon och det kändes lite som att den där sparken fortfarande hängde i luften. På ren reflex bytte jag koppelhand och gick mellan henne och Iris.

Jag blev både förvånad och arg. Förvånad över att man kan gå och stirra på sin mobil på en av Stockholms mest folktäta gator och kräva saker av andra när man själv inte ens håller koll på vem eller vad man går in i. Arg för att hon var så otrevlig och hotade med att sparka på Iris (som under det här korta samtalet bara tittade lite på henne men i övrigt inte brydde sig ett skit).

Det finns säkert tusen svar jag kunde ha gett henne eller saker jag borde ha sagt men det gjorde jag inte. Kanske var hon inne på Facebook på sin lilla lur? Stället där man ställer en fråga och blir arg när någon inte svarar det man vill ha till svar, är så lättkränkt att allt ska anmälas och är olaga hot men det är ok att vara hur elak som helst själv, att hon bara fortsatte liveversionen av det hela?

Jag vet bara att det inte hjälper att vara otrevligare mot någon som är otrevlig eller dummare mot någon som är dum. Men jag hoppas hon läser det här någon gång. I så fall hoppas jag att hon fattar vad som skulle kunna hända om hon sparkar till okänd hund på stan, hon kan bli rejält hundbiten eller få stryk av eventuellt upprörd hundägare. Eller båda.

Följ dobermannlivet på:

Livet med dobermann gillar:

Taggar

Search

Arkiv

Senaste kommentarer

   Beat diabetes   Diabetes diet