Min syster och hennes kille är på besök här nere i Skåne och i dag var det så fint och soligt väder att vi åkte på liten utflykt till Västra hamnen i Malmö. Hundarna fick stanna hemma under tiden.

Det första vi såg när vi parkerat bilen var en dobermann som kom gåendes, både husse och jag stirrade allt vad vi orkade och började styra stegen mot hunden. Tyvärr svängde den åt ett annat håll, annars hade nog matten fått stå ut med att vi pratat lite med dem.

Det går inte att låta bli att kolla efter andra hundar eller tänka saker som ”här är en bra hundpromenad”, det är som att den delen av hjärnan som handlar om hund är omöjlig att stänga av!

När vi stannade för en liten fika i solen gick husse iväg en bit för att ta en bild på oss där vi satt (längst ner närmast vattnet).
Ser ni lille hunden på båten? Han gick runt på däck och nosade när de parkerade om båten.


Undrar om han åker med på segelbåten ibland och om han har flytväst på sig då?

Efter att ha fikat färdigt i solen fortsatte vi gå en sväng längs strandpromenaden. Ett väldigt hundvänligt område där till och med papperskorgarna var ordentligt, på gränsen till galet, hundtydliga, haha!

Sist men inte minst såg jag tre sötnosar, två flickor på rullisar som hade med sig en hund. De hade varsitt färgglatt koppel fäst i hunden också, rättvist och minimal risk att hunden smet om den ena tappade snöret. Gulilsar!

Jag påstår att mina dobermannvänner i Göteborg tjatade mig till att köpa ett par byxor från Lundhags.

Ååååå de var så sköna och ååååå de var så bra och ååååå de satt så bra för det var strech. Någon av dem hade till och med sagt att de var så sköna att det kändes som att gå naken.

(Hype i träningsgäng som inte har något bättre att göra än att skaffa likadana byxor hela bunten, tänkte jag.)

Men så tipsade Lena mig att åka till XXL sport eller vad affären nu heter och köpa mig ett par då de sålde dem till bra pris för någon månad sedan.

Provade ett par i provhytten och visst de satt ju bra och var sköna men det var ju bara ett par byxor. Så böjde jag mig ner för att ta upp något från golvet och då kände jag det; strechen i rumpan och i knäna.

De var så billiga mot vad de normalt kostar att jag köpte två par på plats. Nu ångrar jag att jag inte köpte ännu fler för ååååå vilka sköna byxor de är! När man väl börjat använda dem vill man inte sluta använda dem!

<- Annika har ett par röda och de är jättefina!

Det var mörkt och klockan var nästan halv tolv när vi släppte ut hundarna på tomten för en sista liten kiss. Både husse och jag gick med ut på tomten, jag ville vattna lite och han kollade hundarna.

Jag hann precis greppa vattenkannan och ta några steg innan jag såg hur något litet grått tätt efterföljt av något stort svart kom farande i mörkret. En av grannens katter hade blivit upptäckt på tomten och jagades nu i full fart mot staketet. Jag vet inte vilken hund det var som startade kattjakten men jag vet att det inte tog många sekunder innan jakthunden fick med sig den andra hunden.

De försvann in bakom carporten där jag visste att staketet skulle sätta stopp för hundarna och katten antagligen skulle skutta över. Men icke! Katten kom nämligen inte över och i mörkret hördes otäcka ljud när hundarna försökte ta katten och den gjorde vad den kunde för att slippa undan inträngd i ett hörn. Det lät hemskt!

Husse och jag fick en väldig fart och kutade mot tumultet. Husse var snabbast och greppade en hund under magen och bara lyfte rakt bakåt samtidigt som jag kom med min vattenkanna och tömde den rakt ut över alla inblandade. Katten tog sin chans och försvann upp i ett träd precis bredvid.

Det var så mörkt ute att jag inte kunde se hur hundarna såg ut i ansiktet men jag var helt säker på att minst en av dem blivit riven i ögat. In med dem fort och kollade; Lina hade mindre rivsår i örat, på huvudet, på nosen och ögonen var ok! Iris hade en kattklo som stod ut rakt från huvudet på henne likt en stor törntagg och en snyggt kattriv rakt ovanför nosen men annars var hon också helt oskadd.

Katten då? Hur gick det för katten?! Var han söndertuggad?

Ut med en lampa och lyste upp i trädet där katten satt och höll ett krampaktigt tag med klorna om trädstammen. Lille katt mår du bra där uppe? Vi lyste på honom från alla håll och kanter, han såg hel ut. Ingen av grannens bilar var hemma så ingen idé att ringa på där heller för att tala om att deras katt var uppe i trädet…

Husse föreslog att vi skulle hämta stegen och plocka ner honom men jag trodde inte han var på plocka-ner-humör.

Vi gick in igen för att lägga oss men jag kunde inte sova, tänk om katten inte mådde bra där ute? Lina och Iris, dummingarna, låg i sängens fotände och försökte se snälla ut, de försökte inte ens följa med när jag gick ut igen.

Katten satt kvar i trädet, jag lyste på honom med min telefon. Nu hade han släppt det krampaktiga greppet och hade intagit en mer avslappnad ställning i trädet. Jag tog bild på honom och fick panik när jag såg att ena ögat var stängt på bilden men när jag lyste mer med luren såg jag att han bara blundat lite för blixten.

Nästa dag var jag på jobbet hela dagen men fick ett mms av min andra granne på hur katten hade strosat runt och sett ut som vanligt.

Jag fattar fortfarande inte hur allt det där hemska ljudet de gav ifrån sig inte genererade minst en död katt och en blind hund på kuppen. Ingen av hundarna (då särskilt Iris, Lina har ju varit ett hopplöst fall länge) verkar ha ändrat inställning till katterna heller.

Hoppas att katten är smart och drar jättefort nästa gång han råkar vara på vår tomt och ytterdörren öppnas. Vill aldrig att detta ska hända igen!

I helgen har vi varit på Öland av helt ohundiga orsaker, nämligen bröllop!
Hundarna följde med och själva bröllopsdagen blev väl en så där skojjig dag för dem. Efter att ha åka bil i en evighet (om man hade frågat Lina) vilade vi mest på vårt inbokade hundrum på Strand hotel i Borgholm innan det var dags att byta om och åka till kyrkan. Inte varje dag jag rastar hundarna i högklackat men det gick det också! Dessutom regnade det rätt mycket i går så det var inget direkt skojigt promenadväder.

I dag däremot lyste solen och vi åkte på lite Ölandsightseeing, tog en lång promenad runt Borgholms slott och bort mot Solliden. Som ni ser så ser hundarna mycket gladare ut när de poserade för kameran i dag!

Det går kossor där vi gick, kossor bajsar kobajs och vet ni, svarta dobermannskallar äter kobajs… Har ingen bild på det, det närmaste jag kommer är när jag och Lina chillade lite i anslutning till en bagge.

I går träffade vi Eva med hunden Vega på Hörby BK.

Vi kommenderade varandra genom lydnadsklass ett och tränade på lite olika saker. Vega hittade på lite bus som gjorde matte lite frustrerad, Iris vill inte ligga plats som vanligt.

Eva var jättesnäll och vi övade mycket på platsen med Iris. Det rycker till i hela Iris när jag lämnar henne. En osynlig navelsträng kanske? Bara att öva vidare.

Efter all träning och kommendering testade Iris och jag den lilla miljöbanan som finns i anslutning till klubbstugan. Iris ville klättra på allt, det är som att hon ser en aglitybana framför sig och försöker klura ut hur matte vill att hindret ska tas. Det stora däcket hon sitter på börjar svajja när man står på det, jag klättrade upp själv efteråt och det är läskigt att stå där när hela grejjen darrar under fötterna!

Iris och jag var på platsliggningskursen i går igen. Det regnade när vi kom och vi fick lägga hundarna i blött gräs. Märkte ingen skillnad på Iris vad gäller det blöta, alltid något.

Vi la plats tre eller fyra gånger och alla gångerna var det jämte olika hundar. Sista gången låg Iris bredvid den vovven som brakade rätt in i henne förra kurstillfället. Jag inbillar mig att Iris höjde nosen och vädrade extra mycket åt det hållet men vem vet vad hon kopplade där inne i sitt lilla huvud…

Jag tror att kursen är ett test från klubbens sida, att de aldrig haft någon plats-kurs innan men jag kan ha fel. Själv tycker jag att alla de andra hundarna ligger hur fint som helst och att det bara är Iris som är osäker. Eller så har jag tunnelseende på kursen.

Bra störning och övning ger det i alla fall att gå kursen! Jag är jättenöjd!

Lille valpen Nemo tog tag i det på sitt sätt häromdagen när vi var och tränade i Helsingborg. Han gjorde vad han kunde för att störa Iris när hon låg ner. Gullefjun!

I dag fyller vår bästa lilla grånäbb, lilla gumman gos, världens snällaste dobermann Lina 8 år!

Just nu kan hon inte komma till datorn och berätta hur det känns att fylla veteranklass för hon har viktigare saker för sig då hon har fått ett födelsedagsmärgben storlek stort.


I födelsedagspresent har hon även fått ett veterinärbesök som jag just bokade in. Från och med i dag får hon även vara med på sidan Dobermannstatistik under ”Dobermann +8år”. Viktigt.

Åkte till LaBK för att träna lite på annan gräsmatta än den egna. Tant Lina fick också följa med.

Konstaterade att lite tjat kring bilen har lönat sig i längden, ingen av hundarna hoppade ut trots att jag hade öppnat båda grindarna och satt fast kopplen. Trodde jag skulle få så jag teg när jag backade några steg för att ta bilden men näe, de låg kvar! Trevligt.

Vi var ensamma på klubben och så ingen annan störning än oss själva hade vi. Lina fick därför hjälpa till på ett hörn och vara plastliggningskompis.

Jag vet inte om Iris bryr sig om att Lina ligger där egentligen men det kändes bra att aktivera dem bägge. Jag gick fram och tillbaka och belönade Iris och hade ett sånt fokus på henne att jag nästan glömde bort Lina!

Lina kände sig inte så bortglömd, hon bara låg där i solen och kisade med tassarna i kryss. Platsen är faktiskt Linas paradmoment, det enda hon gör bättre än Iris av alla moment!

Jag känner mig fortfarande lite osäker på hur mycket jag ska gå in och styra Iris när vi tränar platsen. Höja huvudet, titta efter något annat än mig, pipa, jag vet inte var jag ska gå in och dra gränsen. Låg kvar gjorde hon i alla fall.

När vi tränat klart stoppade jag in hundarna i bilen och började köra hemåt men sandgropen såg så inbjudande ut i kvällssolen att vi var tvungna att stanna bilen och hoppa ut igen. På tal om hoppa så var vi inte ensamma i sandgropen, några killar var där och övade på att hoppa. Iris tyckte att de såg väldigt roliga och intressanta ut men både Lina och hon lät bli att springa dit när vi gick förbi dem. Braaa Iris!

Husse spenderade natten på ett hotell i Belgien. När det var dags att sova satte jag ett kompostgaller i sovrumsdörren men inte för att stänga ute hundarna utan för att hålla dem kvar i sovrummet!

Lina och Iris sov med andra ord båda två på mitt täcka i natt och jag låg nöjd och belåten och varm under täcket och sov som en stock.

Lille valpen Nemo har varit här på besök igen. Ännu sötare än förra gången om det nu är möjligt!

Lina blir väldigt glad när Nemo kommer hem till oss och piper, valpar och små hundar väcker den reaktionen hos henne ibland. Däremot går det rätt fort innan hennes intresse svalnat och hon går och spanar efter grannkatten istället.

Iris har båda gångerna fått vara inne precis när Nemo kliver in på gräsmattan för att slippa få två stora svarta över sig direkt men eftersom hon skötte sig så bra sist så fick hon komma ut rätt snabbt nu.

Nemo tyckte att Iris gummiring var väldigt intressant, han ville ha den. Märkligt nog så fick han den några gånger av henne, eller hon lät honom ha den en liten stund. Det är som om hon vill att han ska ta den och tycker att det är lite kul att han försöker hela tiden.

Jag kunde inte låta bli att filma de två lite. Lägg märke till Linas totala ointresse för dylika lekar.