26 Feb
2015

Brottning, spring och morr

När systrarna Sally och Asta nu träffade varandra i några dagar hade de inte setts på cirka sex veckor. Skulle de känna igen varandra?

När vi möttes på stationen blev Asta glad och Sally rädd. Oklart om de kom ihåg varandra med andra ord.

Väl hemma började flickorna brottas och leka och de parkerade under vardagsrumsbordet. Ett konstant smällande i bordsskivan under resten av den kvällen.
22feb151

Leken, brottningen, springandet, betten blev bara vildare och vildare och snart stod Asta där med konstigt öga och knep. Till veterinären åkte vi och tack och lov var det ”bara” en svullnad efter olycklig tand, ögat var inte skadat. (Så ja, vi var alltså inne med båda valparna till veterinären under tiden de var här!)
22feb152
22feb15322feb154
22feb156

Det visade sig även att valparna hade temperament. Särskilt Sally blev en riktig argbigga och det hettade till rejält några gånger.
22feb155
22feb157

24 Feb
2015

När valpen sväljer en strumpa

Allt sedan Iris varit plutt har hon alltid sprungit runt med mina strumpor och andra utvalda saker i munnen. Aldrig har hon svalt eller käkat upp något utav det.

Därför blev jag väldigt förvånad när jag sent i går kväll såg hur det sista av min strumpa försvann in i Sallys mungipa.

Jag tittade i Sallys mun men den var tom. Ingen skymt av strumpan. Även om jag insåg vad som just hade hänt så trodde jag liksom inte på det. Hade jag sett fel? Vem fasen sväljer en strumpa bara så där?

Googlade ”valpar och strumpor” och insåg att Sally inte var ensam om att slurpa strumpor. Ringde till djursjukhuset i Malmö mest för att rådfråga. När jag förklarat vad som just hänt fick jag inga råd utan uppmanades att komma in direkt.

Så vi åkte. Väl framme fick Sally mjuk hundmat tillsammans med en spruta i nacken. Tog inte lång tid innan sprutan fick effekt och Sally började kräkas. Upp kom maten hon just fått men ingen strumpa.

Vid ett-tiden på natten gav vi upp och veterinären bestämde att Sally fick bli kvar hos dem.

Väl hemma kopplade jag ett fast grepp om Iris och somnade tätt intill henne.

Jag vaknade kl 7 när veterinären ringde och sa att nu var det klart men att det inte bara varit strumpan som kommit ut. Några sekunders lättnad och förvirring i min hjärna innan veterinären fortsatte att berätta; hon hade inte behövt operera Sally och hade tack och lov kunnat plocka ut sakerna ur magen via munnen. Så bra!

Sedan var det det här med vad hon hade plockat ut. En strumpa, ett vasst ben och …ett par trosor! Va?!

Allt hade enligt veterinären satt sig och varit rätt svårt att få ut. Nu var Sallys strupe irriterad och öm. För det skulle hon behöva medicin i några dagar och mjuk mat. Tackade veterinären så mycket och försökte smälta allt hon sagt.

För trosorna måste ha legat där i några dagar. Benet vet jag inte. Vilken tur att de inte behövt öppna henne! Vilken tur att vi åkte in! Vilken tur att allt stannat i magen och inte tarmarna drabbades.

Strax före klockan tio fick jag hämta henne och snälla Nathalie som jobbar på djursjukhuset gick och hämtade Sally direkt så jag slapp vänta.

Strumpan, benet och trosan nu borta för en kostnad av 14 000 kr, av detta betalade jag 4000 kr och det var värt varenda krona!

En något tagen valp men ändå sitt vanliga jag. Sov mycket resten av dagen och tog sina mediciner utan problem.

Min lilla plutt med stor aptit på märkliga saker!
21feb159

22 Feb
2015

Snart 4 månader

Här är våra små(?) systervalpar som blir fyra månader om några dagar.

De vägdes häromdagen och Asta vägde 15,4 kg och Sally vägde 12,4 kg.

Sally har ordning på öronen ibland, resten av tiden är de lite spretiga.
21feb153
21feb152
Asta
21feb158 21feb157

22 Feb
2015

Små, små tänder

När Asta och Emelie kom hit hade Sally inte tappat en enda tand. Asta hade tappat många.

Nu när Asta varit här i några dagar har Sally blivit av med två framtänder och de nya har redan börjat titta upp (lilla bilden). Samtidigt är det i stort sett rent i Astas överkäke så när som på de två nya, stora framtänderna som kikar upp.
21feb155

21 Feb
2015

Asta på besök

I onsdags kom Emelie och lilla Asta ner hit till oss i Skåne. Anledningen till att de kom ner är jobbig och ledsam men det är skönt att ha dem här. Valparna får om inte annat mig att tänka på annat än det tråkiga.
21feb151

Sally och Asta ser mest ut så här
21feb154

16 Feb
2015

Gärdet och Himmelska Hundar

Igår vaknade vi upp till underbar söndags sol och efter frukost bestämde husse och jag för att åka ut till Gärdet med Asta.

Det såg ljuvligt ut när vi parkerade bilen men möttes tyvärr av en gräslig blåst. Blä!

Sist och första gången vi var på Gärdet var Asta nyfiken men lite försiktig med de andra hundarna till en början. Hon blev däremot varm i kläderna efter ett tag och busade runt. Den här gången vart det inte direkt någon bra grupp att träffa och gå med och hon vart aldrig riktigt som sist med de andra hundarna (speciellt de större) som rusade fram.

Hennes sätt med andra hundar är ingenting som jag egentligen oroas av. Hon påminner rätt mycket om Anna på den punkten och hon kom ju överens med alla och var väldigt trevlig med andra hundar när hon blev äldre.

Vi övade lite inkallningar och det fungerade jättebra! Däremot gav vi upp hyfsat snabbt och gick istället bort till Himmelska Hundar för att värma oss.

Söndag och fint väder, full rulle på fiket! Det första Asta gjorde när vi kom in var att i 180 hoppa rätt upp på en soffa där en husse och hans hund satt. Det var bara att plocka ner valpen så fort som möjligt och be om ursäkt…

Sedan var Asta som förbytt. Vovvarna var kul och hon gick runt och upptäckte på egen tass och tyckte att livet var en fest. Hon var även rätt populär bland de tvåbenta och vips hade Asta charmat sig in hos två tjejer och tog tillfället i akt att hoppa upp i deras soffa och mysa en stund mellan dem.

Intressant att se skillnaden i henne och även att allt vart lite förbytt. Sist var Gärdet roligast och fiket lite slappt för att den här rundan bli tvärtom.

13 Feb
2015

Sally doppar tassarna

I dag var en riktigt gråmulen dag och jag hade lite svårt att känna mig motiverad att göra något. Det slutade med att vi åkte till vår favorit-sommar-strand. Visade sig att den var folktom och det fanns lite öar att gå ut en bit på.

Sally fick gå lös från bilen men Iris släppte jag först när vi kommit ner på sanden. Sally såg sin nya storasyster försvinna i turbofart rakt ut i det långgrunda vattnet bara för att vända och komma tillbaka i samma hastighet. Sally blir helt till sig när Iris kommer springandes rakt mot henne. Vet inte om hon är full av beundran eller skräck eller en blandning av båda.
13feb153

Till en början utgjorde vattnet en naturlig gräns för hur långt Sally gick men när Iris kutat fram och tillbaka några gånger bestämde sig Sally för att försiktigt också gå ut i det blöta. Nollgradigt ute så jag tror inte att det var så jätteskönt om de små trampdynorna men hon knatade på ändå.
13feb152

Själv passade jag på att träna på inkallningar med Sally när Iris var ute på sina egna varv. När Iris vände och kom tillbaka väntade jag tills Sally började springa efter Iris och först då kallade jag in henne. Funkade fint!
13feb151

Iris och jag tränade lite fritt följ på Iris initiativ också. Iris är ljuvlig!

12 Feb
2015

Har jag fått två medhjälpare nu?

För någon dag sedan bestämde jag mig för att påbörja renoveringen av gästrummet. Jag puttade undan sängen så att jag kunde börja riva ner tapeterna, började flytta på möbler och tömma rummet.
12feb151

Jag kan inte svara på hur många minuter det tog men plötsligt var det någon som fyllde på med saker i rummet istället för att tömma. Nalle, ben, boll och en kampleksak.
12feb152

Och plötsligt kunde ingen av hundarna tänka sig att vara i något annat rum utan båda skulle vara i samma rum som jag. Iris har ju alltid varit så här när man ska göra något och det var kul att även valpen verkar vara en medhjälpare/medstjälpare.
12feb153

Inte nog med att det var kul att få sällskap, de var så söta också!

Iris har nämligen inte varit överdrivet välkomnade mot Sally sedan hon flyttade hem till oss. Iris har antingen ignorerat henne eller lärt henne att veta hut. Sally har fått en enorm respekt för Iris och backar undan direkt men nu helt plötsligt börjar det hända andra saker. Iris vill leka med Sally, Iris låter Sally ta leksaker och Sally blir upprörd när Iris går och inte kommer tillbaka.

Jag filmade och rev ner tapet om vartannat…

11 Feb
2015

Lekkompisar, tio dagar i taget

Vår lilla granne pudeln Happy är 3-4 månader äldre än Sally. När Sally flyttade hem till oss var de hyfsat jämna i höjd även om Sally redan då vägde cirka fyra gånger mer. Nu ser jag skillnad varje gång de ses, pudeln verkar krympa för var dag.

Deras sätt att leka med varandra och umgås har också ändrat på sig kan jag lova. Här nedan är klipp från den 21 januari då Sally var försiktig, nyfiken och långsam. Lille chihuahuan kunde fortfarande vara med på ett hörn utan att riskera liv och lem. Tio dagar senare, den 31 januari, hade Happy och Sally börjat leka och skutta och springa. Mr Chihuahua var redan bortplockad ur ekvationen. Nu i dag den 11 januari när ytterligare cirka tio dagar passerat är det en sådan fart varje gång de träffas att jag nu står beredd på att ingripa.

Som ni ser på filmen springer Sally efter lilla Happy med öppen mun som den sanna piraya hon är just nu. Glädjande nog vill ju Happy fortfarande busa mer och så fort Sally slutar jaga henne så kommer hon och försöker starta upp Sally igen.

Så länge det funkar får de gärna leka och busa men jag är väl medveten om Sally kanske måste få samma regler som Iris vad gäller vår lilla grannpudel; se men inte röra. Iris slår på jakten direkt om Happy kutar runt så där, hade Iris fått hade hon fuljagat Happy allt vad hon orkade. Hoppas Sally aldrig utvecklar den där fuljakten…

8 Feb
2015

Skitspår och blåsig strand

I går mötte vi upp Dennis och hans gulliga hund Gilla för att spåra. Jag la ett rätt okomplicerat spår till Iris med 3 rapporter och fyra räta vinklar på en äng. Konstaterade när jag gick det att det låg kaninpluttar överallt men tänkte att vi testar ändå.

När vi hade väntat en timme och Iris skulle gå sitt spår åt hon bara bajs. Nom-nom-nom-bajs.

När Iris äter bajs istället för att spåra blir jag irriterad, när jag blir irriterad är det inte så kul att spåra. Följaktligen ville jag inte bli irriterad. På något märkligt sätt så spårade Iris och åt bajs samtidigt för hon tog sina jädra vinklar men då visade det sig att alla människor och hundar som gått över ängen under tiden vi väntade hade flyttat 2 av våra 3 rapporter. Man får tacka…

7dec152 Valpen hon hajade precis ingenting, hon bara tittade och nosade och var cluless men det är ju skit samma, hon hittade en kamptrasa i slutet på en kort promenad i skogen i alla fall, haha!

Dagens spårhöjdpunkt blev Dennis och Gillas spår. En riktigt fin målbild för hur det ska gå till. Det och ett trevligt samtal med Dennis är vad jag tar med mig av dagens spår!

På väg hem blåste det rejält och jag la märke till att parkeringen vid stranden på hemvägen var tom. Vi stannade till i stormen och rastade oss på sandstranden. Isflaken såg ut som Korrugerad plåt eller plast, skojigt!
7dec154
Sally och Iris hade det också skojigt. Iris fick springa runt med sin boll och jag övade inkallningar med Sally. Iris såg lite sjöfåglar men sprang bara en kort startsträcka som verkade vara mest för sakens skull. Hon avbröt jakten självmant och kom tillbaka till mig och ville ha en godis istället. Skvallerträning med fördröjning, självklart!
7dec153
Båda hundarna hade öron och ögon fulla med sand efteråt. Båda somnade de gott i soffan när vi kom hem. En rätt bra hunddag trots allt.

Följ dobermannlivet på:

Livet med dobermann gillar:

Etiketter

Search

Arkiv

Senaste kommentarer

   Beat diabetes   Diabetes diet