I går låg jag på soffan och kände mig lite hängig. Mina söta grannar kom över och stod för underhållningen en liten stund.
Ett av barnen sprang runt med Iris leksaker och viftade glatt. Till hennes storasyster sa jag att det var dumt att rusa runt med leksakerna inomhus sådär men lillasyster var inte riktigt lika mottaglig. Då var det bra att jag kunde säga till Iris att ligga still i soffan och stanna där. Det är inte så ofta som hon uppfattas som den lugna i gänget men i går var Iris duktig.
Under tiden kunde båda barnen passa på att krama och klappa på Lina hur mycket de ville även om jag så klart håller ett vakande öga över det också.
Jag tycker att det är svårt ibland det här med barn och hundar, särskilt som jag inte har några egna. Hade jag haft det hade ju samma regler som gällt dem även gällt barn som var här som gäster. Nu finns det liksom inga och ibland blir jag lite osäker på vad jag borde säga eller göra eller hur hantera en del situationer.
Jag tycker att du kan sätta DINA regler mot andras barn trotts att du inte har dina egna barn! Även små barn kan förstå och acceptera. Vår äldsta var 3år då vi skaffade Ria men då hon var nyfödd och fram till det att hon var 1½år så hade vi en annan hund och visst det var mycket vakande men hon fick faktiskt lära sig att anpassa sig då med.
Nu var det så att hunden innan Ria var labil och gillade absolut inte barn och han valde att gå undan så fort Becka började ta sig fram själv.
Hundar har enligt mig lika mycket rätt att vara som barn har och det gäller att man hjälper och stöttar båda parterna. Ingen skall behöva att fara illa för att vi vuxna inte haft ögonen med oss.
Problemet är inte att barnen missköter sig, problemet är att jag inte riktigt vet vad som blir bäst. Vilka mina regler är liksom. Oftast ses de utomhus och där blir det ju mer på hundarnas villkor då kidsen inte har en chans att komma ikapp om hundarna väljer att undvika dem.
Inne är lite nytt för oss. Tack för dina kloka ord.
Reglerna hemma hos mig är kort och gott. Låt bli hundarna om dom inte kommer fram till er.
Om barnen hade varit här varje dag eller oftare hade nog reglerna vuxit fram av sig själva. Nu är jag rätt ovan med att ha dem båda här inne eftersom en av dem är lite allergisk och vi så ofta är ute i trädgården för att det är roligare.
Men inomhus kanske det är det bästa faktiskt…
Det skulle vara guld värt om du ville hjälpa oss promota vårat event. Intäkterna går till välgörenhet (sällskapsdjurens forskningsfond) och till djurambulansen.
Jogga/gå med din hund för en god sak. Skogsjoggen på Hundfantasten stödjer sällskapsdjurens forskningsfond och djurambulansen! Det kommer att finnas diverse hundprodukter till salu och massor av annat.
För info och anmälningslänk:
http://www.hundfantasten.se/kurs_sidor.asp?sida=%27Skogsjoggen%27
Länk till FBeventet:
https://www.facebook.com/events/649193321771593/
Måste hundarna vara med barnen då ?? Deras föräldrar vad säger dom ?? Vill Lina bli kramad av barnen ??
Måste och måste, hundarna gillar barnen och barnen gillar hundarna. Jag är jättetacksam över mina fina grannar!
Lina brukar stå vid staketet och pipa när hon hör barnen, vi har alltid uppfattat det som att hon vill vara med dem. Och nog för att Lina är snäll men hon går undan om hon inte vill vara med längre.
Dessutom håller ju alltid jag och barnens mamma koll på både barn och hundar.
Hos oss är det pilla inte på hundarna om dom inte kommer fram. Bestäm själv vilka regler du tycker du vill ha. Barn är duktiga på att förstå även om man få ta det ett par gånger för vissa=)
Även i ett hus där barn och hundar bor tillsammans? ?:-)
Ja även i ett hus där man har både barn och hund. Rebecka har bättre vett att lyssna än Adam och det har hon alltid haft. Adam är otroligt envis och honom fick vi vara på ända in i sista stund med Ria och de levde ju med varandra i 5,5år. :heart:
Har inga barn själv. Grannarnas barn kommer och leker ibland. Utomhus blir det mycket, med boll m.m. Inomhus försöker vi ta det lugn(are)t. Lite leta och sånt, eller inte. Eftersom det funkar bra, är det trevligt. Är ingen pedant :-)
Hade jag haft två Lina-hundar hade det inte varit några konstigheter. Men Iris har en sån kamp- och jaktlust att det inte går att låta henne vara med om barnen är lite stojiga. Rättare sagt jag chansar inte.
Med mina är det inte lika hårt. Typ låt dom vara när dom sover/äter eller bara vilar. Nu är det så att ellie är nog den som bösar mest. Och ungarna vet själva hur dom säger till när dom tycker hundarna får kamma sig. Det gäller mina ungar som är vana och vet att man kan få sig en knuff osv. Andra barn får veta att man låter hundarna vara tills hunden kommer fram. Vill dom leka då så visar jag dom hur man kan göra.
Zendie är aldrig ensam med barnen :-) Men jag har ju bara en.
Här får man umgås så mycket man vill med djuren så länge djuren själva vill. Katterna hoppar upp högt någonstans när de vill vara ifred och Cosmos är så förtjust i barn att man brukar få säga till honom när barnen går undan ;-)
Vår förra hund var lugnet själv och då gällde just det -att när han gick undan fick han vara ifred. Annars var det fritt fram med mys eller lek. För både barn och vuxna.
Hemma hos oss är reglerna att låta hundarna vara ifred när de sover och äter, samt att ”har man gett sig in i leken får man leken tåla”. Leker man med dobermanns är det lätt att få en rumptakling eller att bli omkulldragen ifall man ”kampar” med dem, då får man finna sig i det och inte bli arg på hunden ifall det skulle göra ont. Hundarna har fått lära sig att lyssna på barnens kommandon också. Om de säger loss, så gäller det lika mycket som om jag eller sambon säger det, sen får man ju vara med och övervaka ifall de leker. För mig är det en ömsesidig respekt ifrån barn och hundar, där båda parter har ”regler” att förhålla sig till.
Just det där med ”in i leken och leken tåla” blir kanske den stora skillnaden just på det här med egna barn och barn som bara är gäster. (Tycker jag) Barn som inte är vana vid stora hundar eller vilda sådana som Iris skulle ju åka i golvet direkt bang bom.
Det märker man ju tydligt när man är på besök hos barn som själva har dobermann, de är coolaste kidsen som finns och där behöver inte jag som hundägare fundera så mycket på vilka regler som borde gälla nu eller hur hantera detta. Eller tänk om ungen gör en hastig rörelse och Iris hakar på. Dobermann-kids vet vad det innebär i och är bereddda på ett helt annat sätt.
Kontenta; alla barn borde ha en dobermann. :-D