Vi hade som sagt besök över nyår och en av dem var Isaak som är en staffordshire bullterrier, eller som jag kallar honom; stubbe.
Isak ville gärna sitta i knät hela tiden och helst bli klappad samtidigt. Han var nog den snällaste hunden av alla här under nyåret och ville bara leka fint med alla stora och stökiga dobermannhundarna.
Jag tog lite bilder på honom när han låg på sängen och vilade samtidigt som han väntade på sin husse som sagt åt honom att stanna där.
När han hörde husses röst rörde han på öronen och ögonen där han låg.
Det är svårt att förstå att den där glada hunden med härliga humöret och runda huvudet anses vara farlig.
Hmmm,, tycker det är problematiskt med hela den här ”farliga hundar” diskussionen.
Jag har själv endel försiktighetsåtgärder för mig när det gäller ”kampisar”, rottisar, schäfrar och faktiskt vår egen ras Dobermann o_o..
MEN det är för att jag anser att det är en viss människor som inte borde ha hund alls som väljer just denna typen av hundar när dom väl skaffar sig en hund.
OCH sen har ju många raser lättare till att bita FÖR ATT VI AVLAT DOM SÅ.
MAN SKA VETA VAD MAN HAR I KOPPLET HELT ENKELT ! :)
Du har rätt. Alla raser är inte skapade för att vara sällskapshundar och en del raser har större potential att vara farliga av flera olika anledningar. Storlek, avel, ägare… det är mycket som spelar in.
Tyvärr kommer en del raser alltid att dra till sig idioter :-(( och jag tycker att vi som har dessa hundar har ett större ansvar just därför.
Det är tämligen uttjatat det här med ”kamphundar”. Det är bra att det lyfts fram att medparten av dessa hundar fostras i normala hem till normala hundar. En bråkdel fostras numera som ” kamphundar”. En hund föds inte till kamphund, vissa föds med goda förutsättningar till att bli det.
När jag får frågan av folk om det är en sådandär kamphund jag har så säger jag nej. ”Det är en Staffordshire bullterrier, och vi tränar mest lydnad med honom”.
En Staffordshire Bullterrier har inte kortare stubin eller smärttröskel som skulle leda till ett snabbare bett mot människa eller hund. De har en otroligt hög tröskel.
Dock är de avlade till att visa aggression mot andra hundar och detta kan tyvärr finnas kvar än idag på vissa individer.
I ”ringen” gick det inte att hantera hundarna om de visade aggressivitet mot människor under slagsmålen. De som gjorde det sköts direkt i ringen. Detta ligger givetvis kvar. Det ligger inte i rasens natur att vara aggressiv mot människor.
Men visst finns det idioter som kan forma även denna rasen fel.
Ordet ”kamphund” har sålt många löpnummer för tidningarna…
För mig är ordet kamphund inte laddat med något negativt även om jag är medveten om att kvällspressen har tagit ordet och skapat hysteri och bidragit till den uttjatning du nämner kring begreppet.
Jag ser det som en samlingsnamn för en grupp hundar liksom jakthund, brukshund, grythund osv.
På SKK beskrivs ju rasgrupp tre så här;
Grupp 3, Terrier
Majoriteten av hundraserna i grupp 3 har sitt ursprung i Storbritannien och har en bakgrund som jakt- eller kamphund. Några av raserna används fortfarande i stor utsträckning för till exempel grytjakt men de flesta är i dag populära sällskapshundar.
Men du som har en, vill du att ordet slutar användas helt eller skulle du vilja att ni med den typen av hundar tar tillbaka ordet till något positivt?
Sååå söt!! Lätt de gosigaste hundarna ever! :-)
LÄTT! :inlove:
Är man småhundsägare så är ”alla stora hundar läskiga” :3 Men ägarnas ansvarslöshet är nog läskigare.
Det finns nog hundratals exempel på hundägare, och man ska aldrig dra alla över en kant~ men generellt ser jag två problemgrupper av ”kamphundsägare”.
– Den gruppen som valt rasen pga. fördomarna, och som utan kunskap även är de som skapar både de dåliga ryktena och ännu mer fördomar. – Sedan finns det gruppen som vill motbevisa fördomarna, och istället ansvarslöst släpper fram hundarna utan att respektera om mötande hundar är rädda/osäkra/vaktiga, och sedan säger ”min hund är snäll”.
Tack och lov finns det även bra konsekventa ”kamphundsägare” som förstår rasen, och respekterar deras behov och svagheter.
MVH
En rar liten vovve. Tror faktiskt han är en bra sängvärmare :-)
Jag hade helst sett att begreppet ”kamphund” försvann.
Just för att det är snedvridet i min mening av media, och jag tror tyvärr att det är svårt att få en positiv klang av ordet idag. Jag ser det inte som mer än skrämselpropaganda.
I historien var de kamphundar, och historien till vårt arv idag vill jag inte gömma eller förneka.
Men idag är de sällskapshundar med potential till så mycket mer.
Vill förtydliga att mitt inlägg ovan inte var kritik till ditt inlägg. Jag ville (klumpigt) dela med mig av min frustration över att ”min” ras ofta slangas med ordet kamphund, när stubbarna är så himla mycket mer.
Kärlek och kraft i små snygga glada paket :)
Galet söt!!
Det är svårt att tro att cocker spaniels är envisa också. ;)
Sicken goding. En sån skulle man ha.
Ett så bra ord – stubbe! Men det känns litet märkligt och ibland rent stötande att folk, med eller utan hund, byter trottoar när jag och min lilla Betty (37 cm hög, 12 kg) kommer traskande, i synnerhet som hon är lärd att vid varje möte med människa eller hund ha 100% fokus på mig (och min godisficka eller kampdutt). Det finns liksom ingen rim och reson i reaktionen. Själv har jag för vana att alltid kolla in först hundföraren och sedan ekipaget som helhet, oavsett ras, innan jag t.ex. byter sida på gatan eller springer in och låser om mig. För övrigt har många gått över till termen ”muskelhund” för denna typ av hundar – jag vet inte om det är bättre; etikett som etikett, liksom.