Jag och Lina har bara varit ute och sprungit en gång. Eller ja, Lina springer ju rätt ofta runt både hit och dit när hon är lös och vi brukar springa en liten sträcka varje dag. Men under ordnade former och med löparskorna på så har det bara blivit en gång.
.
Till min förvåning och glädje så känner jag mig riktigt sugen på att ge mig ut och springa snarast möjligt! Då detta sug inte uppstår särskilt ofta så gäller det att ta till vara på tillfället. (Magnus och jag var ute och sprang varannan dag i lite mer än en månad förra sommaren, det var såå härligt!)
.
Då är det bara lilla Linas mage som gör mig lite fundersam. Bara åtta dagar sedan hon var hos veterinären. Hmmm, har hon återhämtat sig? Är hon redo att springa i mitt tempo i några km? Just det ja, mitt tempo! Hon kanske inte ens börjar trava i mitt tempo! Vad oroar jag mig för? Risken att jag ska klappa ihop är större än att Lina skulle må dåligt av att lunka runt i spåret med mig! Dags att ladda i-poden och damma av löparskorna.
En blogg som handlar om hund, hundträning och hundliv!